Visar inlägg med tagg:

26

apr

Mer om 1800-talets kvinnor

Hej!

Jag höll två lektioner i rad som handlade om kvinnans ställning under 1800-talet. Det blev mycket lyckat med intresserade och engagerade elever. Första lektionen skrev jag upp 12 länder och 12 årtal på tavlan. Eleverna fick först gissa vad det kunde handla om och när de visste att det handlade om kvinnlig rösträtt fick de i grupp försöka para ihop rätt årtal med rätt land. Sedan såg vi ”Max 1800-tal: kvinnans århundrade”, ett UR-program som finns på nätet. Där använde de Carl Jonas Love Almqvists ”Det går an” som ramberättelse, så nästa lektion läste vi ett utdrag ur den. Sedan fick de i grupp diskutera hur de själva såg på gemensam respektive delad ekonomi och samboskap respektive särboskap (och äktenskap eller ej). Mycket engagerade diskussioner. Sedan fick de utifrån nyckelorden giftermål, myndighetsålder, skilsmässa, partnerskap, föräldraförsäkring och sambeskattning undersöka hur de juridiska aspekterna av frågorna har utvecklats sedan 1800-talet.

/Elin

25

mar

Hej!

Intensiv period i skolan just nu = mindre intensiv aktivitet på bloggen. Men jag var på bio häromveckan och  måste tipsa om Sameblod. Den lyfter fram en oerhört viktig, och för många inte särskilt känd, del av vår historia. Jag hoppas att den blir tillgänglig så att man kan visa den i skolor framöver, för den är klockren att visa i samband med att man undervisar om språksituationen i Norden i Svenska 2. Jag har tidigare tipsat om Elina – som om jag inte fanns, men den är tyvärr oerhört svår att få tag på.

/Elin

9

mar

Grammatik

Hej! Jag tror bestämt inte att jag har skrivit något om grammatik tidigare. Grammatik kan man behandla på många olika sätt. Det här är vad som står i kunskapskraven:

E                                                          C                                                            A

Språkets uppbyggnad och grammatik Eleven kan översiktligt utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken. Eleven kan med viss precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken. Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken.

På vår skola har vi haft många intressanta diskussioner om hur man ska examinera detta moment. Själv har jag testat en modell där jag först haft lite enklare faktafrågor (där de t.ex. ombeds förklara begreppen fonem och grafem, ta ut morfem ur ett ord och identifiera olika ordklasser och satsdelar), och sedan en komplex fråga. Den komplexa frågan består i ett påhittat elevexempel med diverse mindre lyckade språkliga konstruktioner, såsom satsradning och en felaktig användning av de  och dem. Eleverna får med ge förslag på hur texten kan förbättras, genom att använda adekvata begrepp. Den elev som till exempel kan säga att de och dem är fel använda och att det är tjatigt att alla meningar börjar på ungefär samma sätt (t.ex. Han gick…, Han gjorde…, Han åt…) utan att mer konkret förklara varför det är fel har översiktligt redogjort för hur olika delar av språket är uppbyggda och samspelar med varandra (d.v.s. E-nivå) och den elev som kan förklara att texten blandar ihop subjekts- och objektsform och att det blir mer omväxlande att läsa en text där inte flera huvudsatser som alla börjar med subjekt + predikat staplas på varandra har däremot med god precision redogjort för hur olika delar av språket är uppbyggda och samspelar med varandra (d.v.s. A-nivå). /Elin

23

feb

1800-talets kvinnor

Hej!

Jag har tidigare postat ett inlägg om hur jag under upplysningen har låtit eleverna göra muntliga presentationer av kvinnor som har bidragit till vetenskapen (från blandade århundraden, dock). En liknande fördjupning kan man göra under arbetet med realismen, eftersom kvinnors rättigheter då började diskuteras mer på allvar. Man kan berätta om suffragetterörelsen och ge dem en lista på olika länder och i grupp låta dem försöka rangordna länderna efter när kvinnor fick rösträtt där (tips: Nya Zealand, Sverige, Finland och Schweiz är intressanta att ha med). Här är en lista över kvinnor som det sedan kan vara intressant för dem att fördjupa sig i:

Fredrika Bremer

Victoria Benedictson

Selma Lagerlöf

Systrarna Brontë

Jane Austen

Louisa May Alcott

Emily Dickinson

Anne Charlotte Leffler

Emilie Flygare Carlén

 Alice Tegnér

 Betty Pettersson

Ellen Fries

Emmeline Pankhurst

Florence Nightingale

Karolina Widerström

/Elin

Hej! Jag tog bort det tidigare inlägget där jag skrev om att låna e-böcker på biblioteket på grund av den känsliga kostnadsfrågan. Min blogg är skriven i syfte att tipsa svensklärare om olika lösningar, men givetvis borde jag ha nämnt att lån av e-böcker innebär en kostnad för biblioteken. Men vi får hoppas att detta kommer att se annorlunda ut inom snar framtid, för fler och fler elever lär på eget initiativ låna böcker digitalt när de får tillgång till bärbar dator eller surfplatta via skolan. Och jag vidhåller att bibliotek (såväl skolbibliotek som kommunala) ÄR en guldgruva, medan bokförråd lätt blir statiska, slitna och daterade. Och svåra att hantera rent logistiskt  när man som på vår skola har tio parallellklasser. Så länge får vi hålla till godo med gratis (jag lovar, helt gratis) digitaliserade versioner av nordiska klassiker på http://runeberg.org/. Fröken Julie nästa för mina elever i alla fall, som strax ska börja med romantiken. Och i Svenska 3 blir det nog en jämförande analys av Doktor Glas igen, som jag skrivit om i ett tidigare inlägg. /Elin

13

okt

Hej!

Jag drar till med ett till tips om antiken när jag ändå är inne på ämnet. Det blir ett kort tips den här gången, ett litteraturtips: Lysistrate av Aristofanes. Även de mest uttråkade elevers intresse bör kunna väckas av något så kul som en sexstrejk. Ämnet kan förstås behandlas från ett flertal olika infallsvinklar. Skulle en sådan strejk kunna fungera idag?

/Elin

6

okt

Antikens människoideal

Hej!

Här kommer en rolig och intressant övning helt ogenerat stulen från Den levande litteraturen av Ulf Jansson (Liber, 2002). Den går ut på att diskutera människans sanna natur. Under antiken fanns två diametralt olika syn på människan och för henne eftersträvansvärda ideal. Förebilderna var två gudar: Apollon och Dionysus. Apollon stod för måttfullhet och dygdighet. Man ska inte förhäva sig och tro att man är mer än en simpel människa som styrs av gudarna och ödet. Man får inte utveckla hybris. Detta var ett ideal för de bildade grekerna. Bland de breda folklagren frodades istället ett dyrkande av vinguden Dionysus. Han var allt Apollon inte var: tygellös, måttlös och extatisk. Jag har haft som uppgift att eleverna får sätta sig in i de två idealen och diskutera vilket som målar upp den sannaste bilden av människan: är hon en Apollon, en Dionysus, båda delarna eller ingetdera? Uppgiften går att genomföra såväl skriftligt som muntligt, beroende på vad som passar bäst för stunden och i gruppen. Man kan ju också dra paralleller till andra religioner och kulter. Dionysus var fruktbarhetens och naturkrafternas gud, vilket går att jämföra med vår nordiska dyrkan av Frej och Freja.

/Elin

25

aug

Retorikboxen

Hej igen!

Det blir ett kort tips så här i uppstartstider, för jag känner att jag har fullt upp med att komma igång och bli varm i kläderna. Första arbetsdagen inleddes utan arbetsplats och med borttappad dator, så… Jag har legat lite efter, vilket blir lite stressande.

Dagens tips är i alla fall ”Retorikboxen”, från UR. Jag har faktiskt inte använt den själv ännu, så jag har inga detaljerade kommentarer om innehållet, men gratismaterial från rejäla källor är ju alltid välkommet. Går att ladda ner som PDF här: http://webbshop.ur.se/innehllet-till-retorikbox-som-pdf.

/Elin

Hej!

Jag och en kollega diskuterade idag att det roligaste med att vara lärare är ju att få göra just det vi vill att eleverna ska göra: lära sig av sina misstag, utvecklas och förbättras. Som jag har skrivit i min presentation här på bloggen är det roligaste jag vet med yrket att fundera ut nya uppgifter och testa dem på eleverna. Efter att eleverna har börjat jobba med en uppgift ser man vad som behöver förtydligas, förändras och förbättras. Nackdelen är att det i de många fall dröjer ett år innan man har möjlighet att köra samma uppgift igen, så det gäller att vara noggrann med att bearbeta uppgiften med en gång och spara ändringarna, så att man inte glömmer dem till nästa gång.

Den uppgift jag reflekterade över idag är just en uppgift som har växt och ändrats med tiden. För drygt två år sedan skapade jag en argumenterande skrivuppgift till momentet om språksituationen i Norden (Svenska 2). Året därpå använde några kollegor min uppgift som utgångspunkt och förändrade den efter sitt tycke. I fick alla elever i årskurs två på Norra Real göra uppgiften, som nu hade förändrats från argumenterande till vetenskapligt pm. Efter att vi för två år sedan såg att det var den texttyp som eleverna skulle skriva i nationella provet i årskurs tre, och vi såg vilka problem eleverna hade med det, så föreslog jag nämligen att vi skulle låta den texttypen utgöra examination i de tre svenskkursernas olika uddamoment (språkvariation i Svenska 1, språksituationen i Norden i Svenska 2 och språkhistoria i Svenska 3). På så sätt är tanken att eleverna ska få en god övning inför nationella provet i trean. Och det är ju en texttyp som de är betjänta av att kunna även i de andra ämnena. I var och varannan text som jag nu har bedömt (som tvåorna har skrivit, utan tidigare övning i texttypen) har jag fått lämna kommentaren: ”texten är argumenterande snarare än utredande”. Ett stort antal elever har SÅ svårt att låta bli att väva in sina egna åsikter. Och de gillar att argumentera. Så lärdomen denna gång var att vi måste göra instruktionerna ännu tydligare och bli bättre på att vägleda eleverna i hur de ska skriva.

/Elin

Hej!

Sorry för lite ofrivillig bloggtorka igen. Jag har flyttat bloggdagen till torsdagar, eftersom jag från och med april arbetar måndagar och torsdagar, men förra veckan var jag då ledig på grund av Kristi himmelsfärd och i förrgår glömde jag helt enkelt bort det. Så håll till godo med ett sent inlägg.

En inte helt ovanlig fråga från elever är ”Varför ska vi göra detta?” (eller någon variant på det). (Okej, det gäller inte de elever som bara är måna om att uppfylla lärarens önskningar i hopp om högsta betyg, men en annan typ av elever ifrågasätter mycket.) Svaret ”Därför att det står i kursplanen” (eller någon variant på det) är ingen lögn, men inte heller ett svar som känns tillfredsställande för varken lärare eller elev. Så varför inte ge eleverna en uppgift som handlar just om att kritisera och ifrågasätta? Min erfarenhet är att eleverna ofta gillar den typen av frågeställningar, inte minst för att det ofta är en ny erfarenhet för dem. Vet man att man har en god anledning att undervisa om kursens olika moment (mer än att det står i kursplanen) behöver man inte vara rädd för att bli ”genomskådad” av eleverna.

I kursplanen för Svenska 2 finns som bekant ett moment som handlar om språksituationen i Norden. I tidningen Skolvärlden har Helena von Schantz, ordförande i LMS (Riksföreningen för Lärare i Moderna Språk) skrivit om att undervisningen i nordiska språk borde göras till ett eget ämne http://skolvarlden.se/artiklar/goer-nordiska-sprak-till-ett-eget-aemne . Marian Radetzki, professor i nationalekonomi, har i sin tur skrivit en artikel om att engelska borde göras till officiellt språk i Sverige http://www.dn.se/arkiv/kultur/engelskan-den-nya-svenskan/. Båda dessa texter kan användas som källor för en argumentation kring olika frågor gällande svenskan och svenskämnet. På Norra Real har vi använt Radetzkis text i en examination i språkhistoria, där eleverna har fått ta ställning till huruvida det är ett rimligt antagande att engelskan på sikt kommer att ersätta svenskan i Sverige. Men det finns ju inget som säger att man inte kan använda texten både i Svenska 2 och Svenska 3. Man kan ha olika upplägg för olika klasser och ibland kan det till och med vara bra om en text som eleverna känner igen återkommer.

/Elin

Bloggen Svenskläraren tipsar

Porträtt på en kvinna med glasögon som står utomhus.

Jag heter Elin Pellberg och är lärare i svenska och biologi på Norra Real. Jag tycker att en av de roligaste delarna med att arbeta som lärare är att komma på nya arbetsmoment och uppgifter till eleverna, att genomföra dem och sedan utvärdera och förbättra dem till kommande läsår.

Många gånger är det dock onödigt att uppfinna hjulet på nytt och jag låter mig gärna inspireras av kollegors arbete när jag inte har några egna bra idéer. Därför ville jag skapa den här bloggen, den är tänkt som en idébank som det är fritt fram att hämta material ifrån.

Kontakt: Elin Pellberg

Senaste kommentarer

Kategorier