Aktuellt

2022

februari

Hej!

Ett sätt att levandegöra historien är att lyssna på moderna inspelningar av medeltida ballader. Ballader är roliga att jobba med eftersom flera av dem har spännande berättelser. Man kan också synliggöra två tydliga teman under medeltiden, som båda har med det övernaturliga att göra: religion och naturväsen. ”Älvkungen” är ett exempel på en ballad med ett dramatiskt innehåll, där man kan diskutera hur handlingen ska tolkas. Här passar jag också på att spela en låt av mitt favoritband, Rammstein, som har gjort en modern tolkning av ”Älvkungen” som heter ”Dalai Lama”. Jag brukar skämta med eleverna och säga att den viktigaste anledningen till att läsa litteraturhistoria är att få känna sig smart när man förstår sådana referenser i modern kultur. När vi kommer till romantiken brukar jag visa ett klipp från Harry Potter där trollkarlsskolan ”Durmstrang” kommer på besök. En tydlig blinkning till romantikens ”Sturm und Drang”.

/Elin

Hej!

Jag har för närvarande en lärarkandidat som blåser lite nytt liv i min undervisning. Det är roligt att få nya idéer och nytt material som man själv inte har använt tidigare. Som en ingång till medeltiden läste hon själv, och lät också eleverna läsa högt, första delen ur Tusen och en natt, till och med den första sagan som Scheherazade berättar.

Tusen och en natt är förstås inte obekant för mig, men jag har inte läst den själv och inte heller använt utdrag ur den tidigare. Den är ju dock ett enkelt sätt att få in utomeuropeisk litteratur i undervisningen. I princip alla känner igen titeln, och då kan det också vara roligt att faktiskt ha läst något ur boken. Jag hade dock valt att korta ner delar av den inledande ramberättelsen och bara referera större delen av den. Min kandidat använde berättelsen både för att lyfta begreppet ”ramberättelse” och för att se vilka typiska ”sagodrag” eleverna kunde hitta.

/Elin

Hej!

Här kommer tips på ett par bra Youtube-serier att använda för att introducera nya epoker i litteraturhistoria. Lite kortare filmer finns hos studi.se. De är 5-6 minuter långa. Lite utförligare filmer hittar man hos ur.se: ”Litteraturepokerna förklarade”. De är ca 20 minuter långa. UR har flera olika serier med ”förklarad”/”förklarade” i olika ämnen. En mycket bra satsning. Det är inspirerande när det kommer nytt, fräscht material, som inte känns för dammigt att visa för eleverna. Både Studi och UR tar t.ex. upp islams inflytande under medeltiden på ett positivt sätt, och framställer inte direkt korstågen som heroiska.

/Elin

2021

november

Hej!

Återigen viss tid sedan jag skrev, jag vet. Ingen idé att jag lovar att bättra mig, för jag kommer säkert inte att lyckas hålla det den här gången heller… Jag måste se över om jag kan få påminnelserna i min mobil att fungera. Det är så mycket annat man ska tänka på varje dag.

I år har jag bara två grupper i svenska: en i Svenska 1 och en i Svenska 2. I Svenska 2 har vi jobbat med grammatik och med språksituationen i Norden (Sveriges minoriteter, med fokus på samer) och imorgon ska vi börja nosa på litteraturhistorien. Jag tänkte börja med att läsa ”Fragment 31” av Sapfo för eleverna, och låta dem diskutera den. Jag brukar låta dem gissa när den är skriven. Det är fascinerande hur en över 2500 år gammal dikt fortfarande kan kännas så aktuell. Här kan man snacka om ”allmänmänskliga förhållanden”.

När vi har avhandlat dikten ska jag ge dem namnet på de litteraturhistoriska epokerna och så ska de få försöka placera dem längs en tidslinje. Jag har mer och mer börjat introducera olika områden med att eleverna får värka fram det de själva vet. Jag tror att det sätter igång tankeverksamheten och lusten att lära sig mer på ett bra sätt, i stället för att jag ska börja berätta vad jag vet.

/Elin

april

Hej!

Nu var det ett tag sedan jag skrev, men nu har jag kommit in i den alltid lika härliga perioden efter påsk, då det är fullt upp med examinationer. Men något kort kan jag skriva. Förra året hade jag ”människosyn och människoideal” som tema i Svenska 2. Jag tycker att det blev en ganska bra röd tråd att följa genom epokerna. Nästa år ska jag ha Svenska 2 igen och funderar nu på att ha ”normer” som tema. Det vill säga att lyfta fram någon norm under varje epok och att spegla dagens normer mot dåtidens. Till exempel rasism under upplysningen och jämställdhet under realismen. Jag får se vad jag gör av det hela.

/Elin

2020

Hej!

Nu var det ca en månad sedan jag uppdaterade bloggen. Hela den här grejen med distansundervisning har slukat min tid och mitt fokus och jag har lagt bloggen åt sidan, även om det är nu tips och inspiration behövs som mest. Men nu har jag utarbetat en plan för slutet av Svenska 2, och den kan jag dela med mig av. Jag ska låta mina två klasser läsa Fröken Julie (finns tillgänglig på projekt Runeberg på nätet) och också se den filmade uppsättning som finns i SVTs Öppet arkiv (från 1969 med Bibi Andersson och Thommy Berggren) samt Helena Bergströms Julie, som finns tillgänglig att strömma från Medioteket. Tjoho för allt material som är gratis tillgängligt via nätet! De ska sedan få diskutera pjäsen och de två tolkningarna i samtal som jag lyssnar på.

/Elin

mars

Hej!

Mitt senaste inlägg handlade om vad som kan vara bra att ha om man är på ett skepp som förliser. Det här med övergivenhet och isolering känns ju fortsatt aktuellt så här i coronatider. Eftersom jag är gymnasielärare jobbar jag från och med igår hemifrån och undervisar eleverna på distans. Vi har kommit in på romantiken och eleverna ska få en uppgift kopplad till upplysningen och romantiken. Det ska vara en argumenterande uppgift, där de får välja mellan att redovisa skriftligt och att redovisa muntligt. De ska få välja mellan två scenarier: det ena är att de måste tillbringa en obestämd tid isolerade i en stuga, med endast en annan människa som sällskap. De får välja om de vill ha med sig Candide, Pangloss, Robinson, Werther, Frankenstein eller Frankensteins monster/varelse. De måste använda sig av relevant verk i sin argumentation. Jag har gett dem utdrag och vi har också sett Kenneth Branaghs filmatisering av Frankenstein från 1994. Det andra scenariot är att de är ute och reser med en tidsmaskin och plötsligt inte har bränsle nog att ta sig tillbaka till sin egen tid. De kan max ta sig till år 1800 och kan välja mellan att tillbringa resten av sitt liv i antingen upplysningen eller romantiken. Även här måste de använda sig av relevanta verk i sin argumentation.

/Elin

Hej!

Svenska 2 helt enkelt finns en rolig övning om vad man bör prioritera om man lider skeppsbrott. Scenariot är att man är på en sjunkande båt och ska rädda sig i en livbåt med åror. Man kan ta med sig en låda med tio föremål och eleverna ska diskutera hur de ska rangordna dem:

– luftmadrass

– fiskeutrustning

– 2 chokladkakor

– behållare med 25 liter vatten

– harpun

– 5 meter nylonrep

– 8 kvadratmeter plast

– 10-litersbehållare med olje- och bensinblandning

– rakspegel

– en uppsättning reservlivsmedel

Det roligaste med den här övningen är inte att det uppstår engagerad diskussion, utan att det faktiskt finns ett facit, som baseras på fakta från Försvarsmakten. Det står att de flesta räddningar sker inom 36 timmar och under den tiden överlever man utan mat och vatten. Det viktigaste är därför att kunna signalera, vilket är anledningen till att rakspegel kommer som etta, följt av olje- och bensinblandning. Sedan kommer vatten, följt av reservlivsmedel. Därefter plasten, för att samla in regnvatten och skydda mot vädret. Sedan kommer chokladkakorna, som är bra reservmat. Fiskeutrustningen kan ge mat, men det är osäkert och tillagning blir svårt. Repet kan användas för att surra fast föremål så att de inte faller överbord. Luftmadrassen kan fungera som livboj och sist kan eventuellt harpunen kunna användas för större fiskar, men det är svårt och tillagning är som sagt också svårt.

Jag brukar ju också köra ”dagens ord” med mina elever, och här passade ”robinsonad” utmärkt.

/Elin

februari

Hej!

Ja jag fortsätter tjata om litteraturhistorien, eftersom det är där jag befinner mig just nu och jag inte riktigt orkar tänka utanför den lådan för tillfället. Jag kommer snart till upplysningen och romantiken, och där blir det intressant att presentera de två epokerna och ställa dem mot varandra. Jag ska ha någon form av argumenterande uppgift, där eleverna får välja mellan att redovisa muntligt eller skriftligt. Jag har tidigare använt mig av Frankenstein (vi har sett filmatiseringen med Robert de Niro som Varelsen/Monstret) och så har eleverna antingen fått hålla/skriva ett försvarstal eller ett ”anklagelsetal”, där de får ta ställning till hur stor skuld/ansvar Varelsen/Monstret har i det han har gjort. Jag tänker mig nu att de kanske kan få välja mellan den uppgiften eller jämföra t.ex. Werther och Robinson Crusoe med varandra och ta ställning för vem de tycker är den mest ideala människan, eller något i den stilen (jag har ju historiens människoideal som tema, så även upplysningen och romantiken är tacksamma epoker).

Jag har tyvärr fått in lite för lite textläsning hittills, enligt mig själv. Den ena av mina två klasser har visserligen fått läsa Linnea Axelssons Aednan, men den andra klassen har bara fått läsa utdrag och ett par dikter. Men jag är sugen på att låta dem läsa Trägudars land och jämföra den med Geijers ”Vikingen”.

/Elin

januari

Hej!

Nu har jag i Svenska 2 marscherat in i medeltiden, och vi har tagit oss en närmare titt på riddaridealet. Det presenteras tydligt i Tristan och Isolde, som jag här bjuder på två utdrag ur. Det är också intressant att jämföra de två versionerna (en mer ursprunglig diktning kontra den modernt sammanställda versionen från 1900, av Joseph Bediér). Jag läste högt för eleverna, som sedan fick diskutera varför kungen helt ändrade inställning och hur Tristan och Isolde skulle förstå att han inte längre var ond på dem. Svärdet, ringen och handskarna som symboler.

Tristan och Isolde ver 1

Tristan och Isolde ver 2

/Elin

Bloggen Svenskläraren tipsar

Porträtt på en kvinna med glasögon som står utomhus.

Jag heter Elin Pellberg och är lärare i svenska och biologi på Norra Real. Jag tycker att en av de roligaste delarna med att arbeta som lärare är att komma på nya arbetsmoment och uppgifter till eleverna, att genomföra dem och sedan utvärdera och förbättra dem till kommande läsår.

Många gånger är det dock onödigt att uppfinna hjulet på nytt och jag låter mig gärna inspireras av kollegors arbete när jag inte har några egna bra idéer. Därför ville jag skapa den här bloggen, den är tänkt som en idébank som det är fritt fram att hämta material ifrån.

Kontakt: Elin Pellberg

Senaste kommentarer

Kategorier