Visar inlägg med tagg:

Hej!

De senaste två inläggen har handlat om romantiken och hur jag har arbetat med filmen Mary Shelley’s Frankenstein (1994) i samband med epoken. Parallellt med detta arbete får eleverna läsa valfri roman från romantiken. Jag har sammanställt en lista med ett antal kända titlar, men skulle de ha ett eget förslag är det inget som hindrar att de frågar mig om det, så får jag göra en bedömning om det är relevant verk eller inte. På min lista titlar som Singoalla, Skattkammarön och Dr. Jekyll och Mr. Hyde. Uppgiften är sedan att göra en analys (skriftligt) där de redogör för vilka tidstypiska drag från romantiken de kan finna i den roman de har läst. I vilken miljö utspelar sig romanen? Hur är karaktärerna? Och så vidare. Detta är ju tyvärr en ganska googlingsbar uppgift. Men för att sätta lite knorr och särprägel på den så ska de också jämföra sin roman med valfritt modernt verk. Det kan vara en bok, men också en låt eller en film går bra, för att nämna ett par exempel. Jag nämnde ju tidigare att spår av romantiken tydligt har levt kvar in i vår tid, och det är roligt för eleverna att se samma sak. I min introduktion av romantiken har jag visat musikvideon till Meatlofs I will do anything for love som exempel. Där bland annat monster, magi och mystisk natur. Det är också kul för eleverna att få redogöra för något de själva gillar och det är kul för mig som lärare att få läsa om nya saker och lära känna eleverna lite bättre.

/Elin

10

feb

Hej!

Förra veckan skrev jag om Frankenstein och en argumentationsövning kopplad till filmen. Jag valde att göra den enbart som skriftlig, eftersom det kan bli tråkigt att höra alltför många tal på samma tema. Vill man att eleverna ska få framföra sina tal kan det vara lämpligt att dela upp dem i mindre grupper. Hur som helst så gav jag eleverna i uppgift att skriva antingen ett försvarstal eller ett ”anklagelsetal” (kommer inte på något lämpligt ord) som handlar om monstret och de gärningar han har begått. Jag sade att de skulle tänka sig ett scenario där monstret fångats och ställts för rätta och att de i bästa amerikansk TV-anda skulle agera antingen advokat eller åklagare och hålla en slutplädering för att övertyga en jury att antingen fria eller fälla monstret. Jag är väldigt nöjd med idén, för det tvingar eleverna att reflektera dels över specifika händelser i filmen och dels över mer övergripande moraliska frågeställningar. Vilket ansvar har vi för våra handlingar? Kan en svår bakgrund vara en förmildrande omständighet? Det blev väldigt intressanta texter. Det blev också ett naturligt sätt att få in argumentation och koppla det till övrig undervisning istället för att låta det vara ett helt fristående moment där eleverna får välja egna ämnen.

/Elin

4

feb

Frankensteins monster

Jag gillar romantiken. Det är en lättillgänglig epok för de flesta elever. Idéströmningar från romantiken har också levt kvar in i vår tid, vilket gör det till en rolig epok för jämförelser. Jag brukar inleda studiet av denna epok genom att hålla en föreläsning. Där tar jag upp typiska drag för romantiken; såsom skräck, naturromantik, känslor och exotism. Som övning brukar jag sedan visa Mary Shelley’s Frankenstein (1994), med bl.a. Kenneth Branagh, Robert De Niro och Helena Bonham Carter. Liksom Edward Scissorhands är det en film som känns hyfsat fräsch när man ser den, men det är få elever som har sett den tidigare. Efter att vi har sett filmen får eleverna i grupp diskutera vilka ”romantiska” drag de kan se i berättelsen. Det finns en hel del att hämta, bl.a. skräcken, de starka känslostormarna och den negativa synen på naturvetenskapen. Sist jag använde mig av filmen gav den mig också uppslag till en argumentationsuppgift. Mer om det i nästa inlägg.

/Elin

9

dec

Upplysningen

Hej!

Snart tar bloggen jullov. Det blir ett inlägg nästa vecka också, sedan blir det uppehåll till vecka två.

Upplysningen tycker jag är en intressant epok. Den är extra tacksam när man har naturelever, då det finns goda möjligheter till infärgning och ämnesövergripande samarbeten. Senast jag undervisade i Svenska 2 fick eleverna göra en muntlig presentation av varsin person som på något sätt bidragit till vetenskapen. Jag valde bara kvinnor, utan att påpeka det. Anledningen till det var att om det istället hade varit bara män hade ingen tyckt att det varit anmärkningsvärt. Jag blev inspirerad av Facebooksidan ”I fucking love science” på internationella kvinnodagen, som då lyfte fram just kvinnliga forskare. Det var dock för tidsödande att försöka hitta ett så stort antal från rätt epok, så jag valde personer från upplysningen och framåt. Jag hade med allt från Ada Lovelace (den första programmeraren) till Valentina Teresjkova (första kvinnan i rymden). Eleverna tycktes uppskatta det hela och fick lära sig mycket nytt.

/Elin

18

nov

Boktips: Trägudars land

Hej!

I samband med att vi i Svenska två avhandlar litteraturhistorien brukar jag, kopplat till nordisk forntid, låta eleverna läsa Trägudars land av Jan Fridegård. En bok om epoken istället för från epoken. Trots sina 75 år på nacken (jag blev chockad själv när jag nu räknade ut det) står sig romanen väldigt bra. Det beror förmodligen delvis på det historiska ämnet och delvis på det lättillgängliga sätt som den är skriven på. Min erfarenhet är också att de flesta elever inte har kommit i kontakt med romanen tidigare, men uppskattar att läsa den. För de som gillar den är det roligt att kunna tipsa om de andra två delarna i serien.

Det finns många olika infallsvinklar man kan använda när man jobbar med Trägudars land. Här är några förslag:

– Romanens uppbyggnad. Den har mycket miljöbeskrivningar och extremt få dialoger, något de flesta ungdomar är ovana vid.

– Relationen mellan de två huvudpersonerna. Det är intressant att analysera hur dynamiken och psykologin emellan dem förändras under berättelsens gång.

– Klasskillnaderna som skildras i boken.

– Könsrollerna som skildras i boken.

– Frågan om frälsning, är det rätt att åka runt och missionera och försöka omvända andra människor till sin egen tro?

– Samarbete med historieämnet om vad man vet om hur det såg under den aktuella epoken.

– Längtan bort, längtan efter något annat, ett återkommande tema i boken.

Listan kan säkert göras längre, men detta är några idéer och tankar jag har kring Trägudars land.

/Elin

11

nov

Hej!

Angående förra veckans inlägg som berörde ämnesplanens skrivning om ”språkförhållandena i Sverige och övriga Norden”. Det är ett område där åtminstone jag kunde behöva viss vidareutbildning. För hur mycket fick man lära sig om detta under sin utbildning? Och det man fick lära sig, hur aktuellt är det idag? När det gäller Sverige brukar jag ta upp både de nationella och andra minoritetsspråk. Det är alltid intressant att diskutera med eleverna varför jiddish är ett officiellt minoritetsspråk, men inte arabiska. Jag brukar också ta upp teckenspråk lite kort, eftersom det var aktuellt i diskussionen när de nationella minoritetsspråken skulle utses.

När det gäller de övriga länderna måste jag erkänna att jag inte är särskilt insatt dagsläget. Jag har tagit upp det nordiska samarbete som finns, där det är sagt att man ska kunna få hjälp på alla de officiella nordiska språken om man till exempel uppsöker ett sjukhus (vilket inte känns särskilt troligt, åtminstone inte här i Sverige). Jag går förstås igenom vilka nationalspråk som finns i Norden och använder en PowerPoint som det är synd att jag inte kan dela här. Sedan har jag examinerat momentet genom en skrivning där de dels får svara på några grundläggande faktafrågor och dels får skriva en längre utredande text, med hjälp av ett texthäfte som de har fått jobba med i förväg. Där har jag haft med följande frågeställningar:

1) En av texterna har varit en motion från Sverigedemokraterna som handlar om att ta bort stödet till modersmålsundervisning. De har fått ge sin syn på frågan.

2) Två av texterna har berört finlandssvenskans ställning i Finland. Hur tror de att framtiden ser ut?

3) En jämförelse av de tre öspråken isländska, färöiska och grönländska och deras ställning. Även här fanns några aktuella texter i häftet.

4) En av texterna handlade om att undervisningen i nordiska språk borde utökas i den svenska skolan. Jag har låtit en frågeställning handla om huruvida de tycker att undervisning i och om andra nordiska språk är ett relevant moment för svenskämnet.

Sammanfattningsvis tycker jag själv att detta är ett intressant moment och önskar att jag vore mer insatt.

/Elin

4

nov

Hej!

Här kommer ett nytt filmtips: Elina – som om jag inte fanns. Detta faller inom ramen för sista punkten i beskrivningen av kursens centrala innehåll: ”Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden, till exempel språklagstiftning, minoritetsspråk och dialekter”. Den behandlar förvisso inte den nuvarande språksituationen, men ger en viktig historisk bild av hur en av våra minoriteter – nämligen den som talar meänkieli – har haft det tidigare. Filmen utspelar sig i Tornedalen under tidigt 50-tal och bygger på boken Som om jag inte fanns av Kerstin Johansson i Backe (1978). Ska man förstå nutiden underlättar det som bekant att ha en bild av dåtiden och filmen är ett bra diskussionsunderlag för hur det ser ut nu i Sverige och övriga Norden. Tyvärr är filmen svår att få tag på numera, men ramlar du över en kopia råder jag dig att hålla hårt i den.

/Elin

20

okt

Dantes inferno

Hej!

Medeltiden är inte en tidsepok som ligger mig särskilt varmt och hjärtat, och som ni vet kan det i sådana lägen vara svårt att entusiasmera eleverna. En sak jag dock gillar att ta upp från denna epok är Dantes inferno. Brott och straff är ett ämne som engagerar de flesta elever och det brukar generera intressanta diskussioner. De flesta elever har också hört talas om de sju dödssynderna, även om det nu är ett antal år sedan filmen Seven hade premiär.

Jag brukar lägga upp det så att jag berättar lite om Dante och Den gudomliga komedin, för att sedan komma in på själva helvetesskildringen. Efter att ha presenterat Dantes syn på syndernas straff låter jag eleverna diskutera det hela i grupper. De brukar vara snabba att konstatera att synen på religion var en helt annan då än nu. Sedan får de i uppgift att gruppvis skapa sina egna helvetestrattar. Detta låter sig inte göras utan en hel del diskuterande och kompromissande innan grupperna. De måste fundera över var de egentligen står i olika moralfrågor och måste kanske ompröva tidigare slentrianmässiga tankar. Jag tycker att denna uppgift svarar väl till detta utdrag ur svenskämnets syfte:

Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv.

När arbetet är utfört låter jag eleverna presentera sina helveten för varandra. Detta kan vara en mindre uppgift som endast tar 1-2 lektioner, men kan också utvecklas till att vara ett mer omfattande projekt där man fördjupar sig i den moraliska diskussionen och även tar in andra källor.

/Elin

Bloggen Svenskläraren tipsar

Porträtt på en kvinna med glasögon som står utomhus.

Jag heter Elin Pellberg och är lärare i svenska och biologi på Norra Real. Jag tycker att en av de roligaste delarna med att arbeta som lärare är att komma på nya arbetsmoment och uppgifter till eleverna, att genomföra dem och sedan utvärdera och förbättra dem till kommande läsår.

Många gånger är det dock onödigt att uppfinna hjulet på nytt och jag låter mig gärna inspireras av kollegors arbete när jag inte har några egna bra idéer. Därför ville jag skapa den här bloggen, den är tänkt som en idébank som det är fritt fram att hämta material ifrån.

Kontakt: Elin Pellberg

Senaste kommentarer

Kategorier