Visar inlägg med kategori:

13

feb

Polarprojekt pågår

Hej!

Nu har det gått ett par månader sedan jag senast skrev något i bloggen. Det har varit lite fullt upp med att starta upp vårterminen, men nu är ju sportlovet snart här. Tiden går fort! Mina ettor är nu i full gång med polarprojektet, som jag skrev ett inlägg om i höstas. På min skola, Norra Reals gymnasium i Stockholm, har det gått tre personer som har dött under olika polarresor, för ca 100 år sedan: Nils Strindberg, Alfred Björling och Finn Malmgren. Eleverna på naturprogrammet med inriktning natur gör därför nu ett projekt som handlar om polarforskning nu och då. De har fått välja en infallsvinkel att fördjupa sig i, och har bland annat valt syfte med resan, säkerhet, val av besättning och publicitet. Från början var planen att de dels skulle skriva ett reportage, dels göra en poster. Jag har dock valt att låta mina elever förbereda (och nästa vecka hålla) ett informerande tal i stället för att skriva ett reportage. De har fått jobba två och två med att förbereda sig, men ska hålla talet enskilt. Postern gör de 2-4 personer tillsammans (beroende på om det finns några andra par som har valt samma ämne som dem eller inte). Vi har i samband med detta projekt besökt Nordiska museet, som har en utställning om Arktis.

/Elin

6

nov

Polarprojekt

Hej!

Efter jul ska jag och två kollegor ha ett polarprojekt i Svenska 1. Vi gjorde ett sådant projekt för två år sedan, inspirerade av att det på vår skola har gått inte mindre än tre polarforskare: Alfred Björling, Nils Strindberg och Finn Malmgren. Samtliga har ”offrat sina liv i polarforskningens tjänst”, som minnestavlan i vårt trapphus upplyser eleverna om.

Nils Strindbergs dramatiska resa med Andrée med luftballong mot Nordpolen finns beskriven i Bea Uusmas bok Expeditionen: Min kärlekshistoria. Det är en berättelse om äventyr, övermod och kärlek. Vi kommer att hålla en föreläsning för eleverna om dessa expeditioner, med lite extra fokus på Andrées expedition och Nils Strindbergs öde. Eleverna ska få läsa romanen, och sedan ska de skriva ett reportage som handlar om polarforskning nu och då. De får välja en aspekt att fördjupa sig. Tidigare elever har bland fördjupat sig i brevduvor, kläder, mat och transport. Det är också intressant att diskutera hur det övergripande syftet med polarexpeditioner har förändrats från då till nu: förr gjorde man dessa för att erövra, att komma först, medan man nu gör polarexpeditioner främst för att studera klimatet. Då vi undervisar elever på naturprogrammet kan man väva in detta även biologiundervisningen.

Förra gången vi genomförde projektet tog vi med eleverna till Stadsmuseet i Gränna, där de har en utställning om polarforskning i allmänhet och Andrées expedition i synnerhet. Här i Stockholm kan man om man vill också besöka Norra begravningsplatsen och beskåda det pampiga gravmonument som Nils Strindbergs bror Tore utformade åt expeditionens medlemmar. Där ligger deras kvarlevor kremerade – och även hjärtat från Nils fästmö Anna. Detta får man veta mer om ifall man läser boken…

/Elin

9

maj

Lära sig skriva i olika former

Hej!

I Svenska 1 tycker jag att det passar extra bra att samarbete med andra ämnen. Jag har till exempel ibland ett samarbete med Biologi 1 och Kemi 1, där eleverna ska skriva labbrapport. Jag kan hjälpa dem med språk, disposition och källhantering i rapporten. Det är ofta svårt för eleverna i årskurs ett att använda ett vetenskapligt språk istället för ett mer allmänt berättande. De stoppar gärna in en hel del ovidkommande information i labbrapporter, särskilt när det gäller metodbeskrivningen. Där har jag märkt att den positiva effekten av att samarbeta med svenskan blir ännu större om man i samband med rapportskrivningen även låter dem skriva en annan text om laborationen. En mer fri text, där de får skriva om sina tankar och upplevelser. Då kan man kontrastera de båda texterna mot varandra och eleverna kan tydligare se skillnaden på en vetenskaplig och en ovetenskaplig text.

/Elin

Hej!

Skönlitteratur kan många gånger vara en bra språngbräda till ett ämnesövergripande samarbete. För närvarande läser jag Minnet av vatten, av finska Emmi Itäranta. En flerfaldigt prisbelönt debutroman från förra 2017, som handlar om en framtid där klimatförändringar har förändrat världen både geografiskt och politiskt. Den skulle med fördel kunna användas som del i ett ämnesövergripande samarbete mellan svenska och biologi eller naturkunskap.

/Elin

14

feb

Filmtips dystopier: Gattaca

Hej!

I samband med mitt dystopiprojekt i Svenska 3 ska jag idag visa filmen Gattaca. Det är en spelfilm från 1997 som handlar om ett framtida samhälle där genmanipulation av människor spelar stor roll. Den känns förvånansvärt aktuell än idag. Verklighetens teknik har inte sprungit ifrån fiktionen, som så annars ofta är fallet. Mina elever ska båda få diskutera filmen som sådan: karaktärer och miljöer, men också specifikt det dystopiska temat: vilken framtid det är som presenteras i filmen, vad den visionen har sitt ursprung i och om filmen känns relevant än idag (varför/varför inte). Man kan också diskutera vidare vilken framtidsutveckling som egentligen är önskvärd när det gäller människans gener. Embryo- och fosterdiagnostik, selektiva aborter, genmodifiering… Filmen lämpar sig väl för ett samarbete med biologi eller naturkunskap, och även filosofi. Filminstitutet har gjort en handledning till filmen som går att hämta på nätet.

/Elin

18

jan

Tips: Women in Science

Hej!

Idag är jag hemma och vabbar (liksom igår, därför ett något försenat inlägg), så därför blir det bara ett kort tips den här veckan också. Jag har tidigare skrivit om att jag haft ett projekt i Svenska 2, i samband med att vi jobbat med upplysningen, där eleverna har fått göra muntliga presentationer av olika kvinnor som har bidragit till vetenskapen. Jag har ägnat viss tid åt att leta fram lämpliga personer via internet, och är därför glad att nu kunna tipsa om en jättebra bok i ämnet. Den heter Women in Science: 50 Fearless Pioneers Who Changed the World och är skriven av Rachel Ignotofsky. Visserligen på engelska, men väldigt lättillgänglig med ett uppslag om varje person: en sida text och en stor tecknad bild. Man kan ju också ha ett samarbete med engelskan, eller för den del olika naturvetenskapliga ämnen (och en del andra discipliner).

/Elin

Hej!

Som lärare med den udda ämneskombinationen svenska och biologi finns det få saker (i jobbet) som gör mig så lycklig som när jag kan gifta ihop de ämnena på ett bra sätt. Eftersom jag bara undervisar elever på naturprogrammet är det väldigt roligt att plocka in naturvetenskap i svenskan. När man kommer till modernismens giganter: På spaning efter den tid som flytt av Marcel Proust och Odysseus av James Joyce så är ju de verken till stor del baserade på hur hjärnan fungerar. Följande länkar beskriver det, och kan vara roliga att arbeta med tillsammans med eleverna. Det är också en länk som handlar om hur bra det är för hjärnan att läsa avancerad litteratur.

http://fof.se/tidning/2014/6/artikel/darfor-kan-du-resa-i-tiden-med-nasan

http://hjarnan.ifokus.se/articles/580136888e0e7414210022ba-om-hjarnans-inre-brus

http://gamla.vastranyland.fi/kultur/2013-10-04/508376/proust-och-joyce-bra-hjarnan

/Elin

20

sep

Ämnesöverskridande samarbete grammatik

Hej!

Just nu kör vi grammatik i Svenska 2. För ett par veckor sedan tipsade jag er om en bra blogg (https://strategierforlarande.se) av Åsa Edenfeldt. Därifrån har jag hämtat inspiration till delar av årets undervisning. Edenfeldt lyfter bland annat fram vikten av nominalisering för att göra texter mer formella. Jag insåg direkt att jag ofta har talat om för eleverna att de ska skriva mer formellt, men varit dålig på att ge dem verktyg för hur de ska göra detta. Nominalisering och ökad ordtäthet generellt gör texter mer formella. För att mina elever, som läser naturvetenskapligt program, ska känna att de får en mer praktisk användning av svenskämnet (inte bara är begränsad till våra sejourer) ska de få dels ett utdrag ur en labbrapport (autentisk elevtext som är ganska ”pratig”) och dels ett utdrag ur ämnesplanen för biologi. De ska sedan få räkna antalet substantiv, adjektiv och verb i de båda texterna och se om de kan se någon skillnad. Sedan ska de försöka förtäta utdraget från labbrapporten, både genom nominalisering och genom att i största allmänhet  plocka bort överflödig textmassa. För att uppnå bra diskussioner och bästa möjliga resultat ska de få göra detta i smågrupper. Det ska bli väldigt intressant att se resultatet.

/Elin

15

sep

Hej!

Nu har jag visst glömt att skriva på ett par veckor. Jag är lite ringrostig så här i början, men nu har jag lagt in en återkommande påminnelse i telefonen.

För närvarande har jag och två kollegor ett ämnesöverskridande projekt mellan Biologi 2, Filosofi 1 och Svenska 3. Vi har i år bestämt att börja Svenska 3 med retorik och retorikanalys, vilket passar bra ihop med argumentationsanalys i Filosofi 1. Ämnesinnehållet får Biologi 2 stå för: medicinsk etik. Vi har delat in eleverna i grupper om fyra, och varje grupp har en gemensam etisk frågeställning. Vi har använt följande:

– Bör vi ha samvetsfrihet för vårdpersonal?

– Är det rätt att försöka rädda livet på foster som aborterats?

– Är det rätt försöka hindra den som försöker ta sitt liv?

– Bör det vara obligatoriskt att vaccinera barn som ska börja på allmän förskola?

– Är aktiv dödshjälp rätt?

– Bör man testa sig om man vet att man har en ärftlig genetisk sjukdom i släkten?

– Är det rätt att avsiktligt smitta sina barn med vattkoppor?

– Är det rätt att göra selektiva aborter grundade på fosterdiagnostik?

De fyra eleverna får hjälpas åt att hitta material. Två ska vara för och två ska vara emot. Var och en skriver ett eget tal, som de ska framföra inför halvklass (först får den som är för ett ämne tala och sedan får den som är emot samma ämne tala). De ska sedan göra en argumentationsanalys (filosofi) och en retorisk analys (svenska) av en klasskamrats tal. I svenska ska  vi sedan också ha ett prov där de får analysera ett i förväg okänt tal.

/Elin

Bloggen Svenskläraren tipsar

Porträtt på en kvinna med glasögon som står utomhus.

Jag heter Elin Pellberg och är lärare i svenska och biologi på Norra Real. Jag tycker att en av de roligaste delarna med att arbeta som lärare är att komma på nya arbetsmoment och uppgifter till eleverna, att genomföra dem och sedan utvärdera och förbättra dem till kommande läsår.

Många gånger är det dock onödigt att uppfinna hjulet på nytt och jag låter mig gärna inspireras av kollegors arbete när jag inte har några egna bra idéer. Därför ville jag skapa den här bloggen, den är tänkt som en idébank som det är fritt fram att hämta material ifrån.

Kontakt: Elin Pellberg

Senaste kommentarer

Kategorier