Visar inlägg med tagg:

15

dec

Genrestudier

Hej!

I Svenska 1 har jag ett projekt som har gått ut på att eleverna får studera olika genrer. Jag har valt ut åtta genrer (skräck, deckare, chicklit, romantik, historisk roman, science fiction, fantasy och äventyr) och eleverna har fått jobba i grupper om fyra. Grupperna skapar jag genom att eleverna på en lapp får rangordna de fyra genrer de helst vill jobba med. Det brukar då gå att få ihop grupper där alla får något av sina val. Var och en ska sedan välja en roman inom sin genre, som de ska läsa i sin helhet. Ingen i gruppen får välja samma titel och helst inte samma författare. De ska sedan jämföra böckerna de läst (inom gruppen). Jag brukar be dem titta särskilt på handling, språk, karaktärer, miljö och tema/budskap. Utifrån den jämförelsen ska de sammanställa en muntlig presentation som avhandlar vad som verkar vara typiskt för just deras genre. De måste ta med tydliga exempel från böckerna. Här har jag också låtit dem göra sin första PowerPoint (eller om de nu hellre använder Prezi eller något annat presentationsprogram).

Eleverna uppskattar framför allt att (inom vissa ramar) själva få välja vad de ska läsa. Det brukar dock bli en del bollande fram och tillbaka med olika titlar och jag har själv behövt googla lite fakta om sådana jag inte känner till sedan tidigare, för att se om de passar in i genren eller inte. Jag ger alltid eleverna en lista med förslag på författare som är verksamma inom de olika genrerna, men många har egna idéer.

Jag har funderingar på att nästa gång låta dem göra en generalrepetition av sin redovisning för en av de andra grupperna, för att finslipa den så att den blir så bra som möjligt. De har fått ge varandra feedback på vad som var bra och vad som kan förbättras när de gjort den färdiga presentationen, men det är ju ännu bättre om de kan ge varandra konstruktiv kritik i förväg, så att slutresultatet trimmas ytterligare.

Uppgiften ger eleverna goda förutsättningar att uppfylla följande del av kunskapskraven: ”Eleven reflekterar också över innehåll och form med hjälp av några berättartekniska och stilistiska begrepp. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv.” (Kraven för A)

/Elin

9

dec

Upplysningen

Hej!

Snart tar bloggen jullov. Det blir ett inlägg nästa vecka också, sedan blir det uppehåll till vecka två.

Upplysningen tycker jag är en intressant epok. Den är extra tacksam när man har naturelever, då det finns goda möjligheter till infärgning och ämnesövergripande samarbeten. Senast jag undervisade i Svenska 2 fick eleverna göra en muntlig presentation av varsin person som på något sätt bidragit till vetenskapen. Jag valde bara kvinnor, utan att påpeka det. Anledningen till det var att om det istället hade varit bara män hade ingen tyckt att det varit anmärkningsvärt. Jag blev inspirerad av Facebooksidan ”I fucking love science” på internationella kvinnodagen, som då lyfte fram just kvinnliga forskare. Det var dock för tidsödande att försöka hitta ett så stort antal från rätt epok, så jag valde personer från upplysningen och framåt. Jag hade med allt från Ada Lovelace (den första programmeraren) till Valentina Teresjkova (första kvinnan i rymden). Eleverna tycktes uppskatta det hela och fick lära sig mycket nytt.

/Elin

2

dec

Håll koll på tiden

Så här inför julledigheten har många lärare en tendens att arbeta ihjäl sig. Eleverna brukar också vara väldigt stressade med olika examinationer i så gott som varje ämne. Ingen vinner på den situationen. Hur man vill fördela de 45 timmar vi lärare med ferieavtal ska arbeta varje vecka är förstås upp till var och en. Själv försöker jag att förlägga så lite som möjligt av dem till elevernas lov, då även jag behöver återhämtningstid de dagarna. Som lärare är det lätt att känna att jobbet äter upp en. Det första man behöver göra för att ta kontroll över sin egen situation är att kartlägga hur mycket man faktiskt jobbar. 45 timmar/vecka ÄR väldigt mycket tid och det är lätt att tro att man jobbar mer än man faktiskt gör. För ett par år sedan började jag med att helt enkelt skriva upp hur många timmar jag jobbar varje dag. Jag dokumenterar inte specifikt VAD jag gör den tiden, om det är rättning, planering, hantering av mejl, möten eller något annat av de otaliga moment som ingår i en lärares vardag. Jag räknar bara samman alla timmar jag har ägnat åt jobbet under ett dygn och skriver ner det i ett enkelt Worddokument i datorn. Sedan räknar jag ut vad den totala arbetstiden har blivit i slutet av varje vecka och hur många timmar jag ligger plus eller minus utifrån 45-timmarsveckan. (Excel är för övrigt säkert ett bättre program för ändamålet, men jag är för dålig på att hantera det för att det ska vara smidigt för mig.) Det är också viktigt att ta med hur intensivt man har jobbat i beräkningen. Tanken är ju inte att man ska jobba 45 timmar per vecka i takt av en skållad råtta. Det orkar ingen med i längden. Nej, en arbetsdag ska enligt avtal innehålla både minst 30 min lunch och ett par raster utöver det. Jag rationaliserar oftast bort andra pauser än lunchrasten för att istället kunna hämta på förskolan lite tidigare, men då ska jag också ta med det i beräkningen när jag bedömer huruvida jag ligger plus eller minus arbetstidsmässigt. Min personliga erfarenhet är att denna dokumentation har ökat min känsla av kontroll och gjort mig mindre stressad.

/Elin

26

nov

Hej!

Att göra jämförelser mellan olika verk tycker jag alltid är en givande uppgift. Det brukar tydligt visa vilka elever som har förmåga till en djupare analys och vilka som inte har det. Att jämföra två verk från olika epoker ger eleverna mer av en helhetsbild av kulturen och dess utveckling. Men jag har också en uppgift där eleverna har fått jämföra ett och samma verk, fast i olika tappningar/tolkningar. Det gäller Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Jag har haft den uppgift i årskurs tre, men man kan förstås tänka sig att göra den i årskurs två eller kanske till och med ett också. Eleverna har fått läsa boken (finns att tillgå gratis via Runebergprojektet här), se en inspelning av enmansföreställningen med Krister Henriksson samt se filmatiseringen från 1942 (finns tillgänglig på Youtube här). Eleverna får själva avgöra vilka infallsvinklar som är intressanta att ta upp i en analys av verken. Deras urval säger förstås mycket om deras analysförmåga. Den mest intressanta aspekten torde vara berättarperspektivet. I både romanen och teatermonologen får vi tillgång till skeendet endast via Doktor Glas och hans tankar. I filmen däremot blir berättelsen förmedlad genom ett utomstående perspektiv. Det ger väldigt olika upplevelser av själva handlingen. Många elever tar också upp att romanen och filmen har mest gemensamt när det gäller miljöbeskrivningarna, där pjäsen helt utspelar sig inne på Doktor Glas kontor, bortsett från en del filmsnuttar.

/Elin

18

nov

Boktips: Trägudars land

Hej!

I samband med att vi i Svenska två avhandlar litteraturhistorien brukar jag, kopplat till nordisk forntid, låta eleverna läsa Trägudars land av Jan Fridegård. En bok om epoken istället för från epoken. Trots sina 75 år på nacken (jag blev chockad själv när jag nu räknade ut det) står sig romanen väldigt bra. Det beror förmodligen delvis på det historiska ämnet och delvis på det lättillgängliga sätt som den är skriven på. Min erfarenhet är också att de flesta elever inte har kommit i kontakt med romanen tidigare, men uppskattar att läsa den. För de som gillar den är det roligt att kunna tipsa om de andra två delarna i serien.

Det finns många olika infallsvinklar man kan använda när man jobbar med Trägudars land. Här är några förslag:

– Romanens uppbyggnad. Den har mycket miljöbeskrivningar och extremt få dialoger, något de flesta ungdomar är ovana vid.

– Relationen mellan de två huvudpersonerna. Det är intressant att analysera hur dynamiken och psykologin emellan dem förändras under berättelsens gång.

– Klasskillnaderna som skildras i boken.

– Könsrollerna som skildras i boken.

– Frågan om frälsning, är det rätt att åka runt och missionera och försöka omvända andra människor till sin egen tro?

– Samarbete med historieämnet om vad man vet om hur det såg under den aktuella epoken.

– Längtan bort, längtan efter något annat, ett återkommande tema i boken.

Listan kan säkert göras längre, men detta är några idéer och tankar jag har kring Trägudars land.

/Elin

11

nov

Hej!

Angående förra veckans inlägg som berörde ämnesplanens skrivning om ”språkförhållandena i Sverige och övriga Norden”. Det är ett område där åtminstone jag kunde behöva viss vidareutbildning. För hur mycket fick man lära sig om detta under sin utbildning? Och det man fick lära sig, hur aktuellt är det idag? När det gäller Sverige brukar jag ta upp både de nationella och andra minoritetsspråk. Det är alltid intressant att diskutera med eleverna varför jiddish är ett officiellt minoritetsspråk, men inte arabiska. Jag brukar också ta upp teckenspråk lite kort, eftersom det var aktuellt i diskussionen när de nationella minoritetsspråken skulle utses.

När det gäller de övriga länderna måste jag erkänna att jag inte är särskilt insatt dagsläget. Jag har tagit upp det nordiska samarbete som finns, där det är sagt att man ska kunna få hjälp på alla de officiella nordiska språken om man till exempel uppsöker ett sjukhus (vilket inte känns särskilt troligt, åtminstone inte här i Sverige). Jag går förstås igenom vilka nationalspråk som finns i Norden och använder en PowerPoint som det är synd att jag inte kan dela här. Sedan har jag examinerat momentet genom en skrivning där de dels får svara på några grundläggande faktafrågor och dels får skriva en längre utredande text, med hjälp av ett texthäfte som de har fått jobba med i förväg. Där har jag haft med följande frågeställningar:

1) En av texterna har varit en motion från Sverigedemokraterna som handlar om att ta bort stödet till modersmålsundervisning. De har fått ge sin syn på frågan.

2) Två av texterna har berört finlandssvenskans ställning i Finland. Hur tror de att framtiden ser ut?

3) En jämförelse av de tre öspråken isländska, färöiska och grönländska och deras ställning. Även här fanns några aktuella texter i häftet.

4) En av texterna handlade om att undervisningen i nordiska språk borde utökas i den svenska skolan. Jag har låtit en frågeställning handla om huruvida de tycker att undervisning i och om andra nordiska språk är ett relevant moment för svenskämnet.

Sammanfattningsvis tycker jag själv att detta är ett intressant moment och önskar att jag vore mer insatt.

/Elin

4

nov

Hej!

Här kommer ett nytt filmtips: Elina – som om jag inte fanns. Detta faller inom ramen för sista punkten i beskrivningen av kursens centrala innehåll: ”Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden, till exempel språklagstiftning, minoritetsspråk och dialekter”. Den behandlar förvisso inte den nuvarande språksituationen, men ger en viktig historisk bild av hur en av våra minoriteter – nämligen den som talar meänkieli – har haft det tidigare. Filmen utspelar sig i Tornedalen under tidigt 50-tal och bygger på boken Som om jag inte fanns av Kerstin Johansson i Backe (1978). Ska man förstå nutiden underlättar det som bekant att ha en bild av dåtiden och filmen är ett bra diskussionsunderlag för hur det ser ut nu i Sverige och övriga Norden. Tyvärr är filmen svår att få tag på numera, men ramlar du över en kopia råder jag dig att hålla hårt i den.

/Elin

27

okt

Höstlov

Hej!

Nu har bloggen höstlov. Det har du också (eller semester, om vi ska vara noggranna) om du är lärare. Du bör alltså inte vara här och läsa. Skäms.

(Om du nu inte har semestertjänst då.)

Bloggen återkommer nästa vecka.

/Elin

20

okt

Dantes inferno

Hej!

Medeltiden är inte en tidsepok som ligger mig särskilt varmt och hjärtat, och som ni vet kan det i sådana lägen vara svårt att entusiasmera eleverna. En sak jag dock gillar att ta upp från denna epok är Dantes inferno. Brott och straff är ett ämne som engagerar de flesta elever och det brukar generera intressanta diskussioner. De flesta elever har också hört talas om de sju dödssynderna, även om det nu är ett antal år sedan filmen Seven hade premiär.

Jag brukar lägga upp det så att jag berättar lite om Dante och Den gudomliga komedin, för att sedan komma in på själva helvetesskildringen. Efter att ha presenterat Dantes syn på syndernas straff låter jag eleverna diskutera det hela i grupper. De brukar vara snabba att konstatera att synen på religion var en helt annan då än nu. Sedan får de i uppgift att gruppvis skapa sina egna helvetestrattar. Detta låter sig inte göras utan en hel del diskuterande och kompromissande innan grupperna. De måste fundera över var de egentligen står i olika moralfrågor och måste kanske ompröva tidigare slentrianmässiga tankar. Jag tycker att denna uppgift svarar väl till detta utdrag ur svenskämnets syfte:

Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv.

När arbetet är utfört låter jag eleverna presentera sina helveten för varandra. Detta kan vara en mindre uppgift som endast tar 1-2 lektioner, men kan också utvecklas till att vara ett mer omfattande projekt där man fördjupar sig i den moraliska diskussionen och även tar in andra källor.

/Elin

13

okt

Hej!

Mina inlägg har hittills tenderat att bli ganska långa, för jag inser att jag vill göra mina tips så fylliga som möjligt. Jag ska försöka varva dessa omfångsrika inlägg med kortare sådana, både för er och för min skull. Är det något ni undrar över en uppgift jag tipsar om är det ju bara att fråga.

Nu i början har jag skrivit mycket om Svenska 1, så för omväxlings skull kan jag komma med ett tips till Svenska 3. Där ska eleverna som bekant kunna analysera retorik. Jag undervisar även i filosofi och när jag har en klass i båda ämnena kan jag slå två flugor i en smäll, för i filosofi ingår argumentationsanalys. En ständig konflikt för lärare är ju annars målet att eleverna ska få chans att visa sina kunskaper vid flera tillfällen och den ökade arbetsbörda fler uppgifter medför. Personligen tenderar jag att ge eleverna kanske något för många uppgifter för mitt eget bästa, för att jag ska slippa klagomål vid kursens är slut om att de inte fick tillräckligt med chanser. Jag är heller inget stort fan av kompletteringsuppgifter, bättre då med några extra ordinarie.

När det gäller retorikanalys har vi på Norra Real valt att examinera det momentet med ett prov, där eleverna får analysera ett tal som de inte har arbetat med tidigare. Sidan Svenska tal är en riktig guldgruva, där kan man hitta textversioner av mängder av tal i textform och man kan välja att antingen söka på talarens namn eller på en viss kategori. Vill man tillföra en extra dimension kan man välja ett tal som också finns tillgängligt inspelat. Då kan eleverna också analysera själva framförandet. Sist jag hade kursen hade jag tre parallella klasser och valde kungens tal efter tsunamin 2004, Stefan Löfvéns segertal efter valet 2014 och Glenn Hyséns invigningstal på Pride 2007. Det sistnämnda hittade jag tyvärr ingen inspelning av, men det är ett väldigt bra tal om man har många sportintresserade elever.

För att öva inför provet lät jag mina elever skriva ett eget argumenterande tal, framföra det och också lämna in en skriftlig analys av det. Dels behöver de öva på att skriva och framföra argumenterande tal inför nationella provet och dels var det en bra övning att först få analysera ett eget tal innan de analyserade någon annans. Och missade de sedan provet hade jag förhoppningsvis åtminstone analysen av det egna talet. Att det var en bra övning inför provet fungerade också som en extra morot för att se till att få uppgiften gjord.

/Elin

Bloggen Svenskläraren tipsar

Porträtt på en kvinna med glasögon som står utomhus.

Jag heter Elin Pellberg och är lärare i svenska och biologi på Norra Real. Jag tycker att en av de roligaste delarna med att arbeta som lärare är att komma på nya arbetsmoment och uppgifter till eleverna, att genomföra dem och sedan utvärdera och förbättra dem till kommande läsår.

Många gånger är det dock onödigt att uppfinna hjulet på nytt och jag låter mig gärna inspireras av kollegors arbete när jag inte har några egna bra idéer. Därför ville jag skapa den här bloggen, den är tänkt som en idébank som det är fritt fram att hämta material ifrån.

Kontakt: Elin Pellberg

Senaste kommentarer

Kategorier