Visar inlägg med tagg:

26

nov

Hej!

Att göra jämförelser mellan olika verk tycker jag alltid är en givande uppgift. Det brukar tydligt visa vilka elever som har förmåga till en djupare analys och vilka som inte har det. Att jämföra två verk från olika epoker ger eleverna mer av en helhetsbild av kulturen och dess utveckling. Men jag har också en uppgift där eleverna har fått jämföra ett och samma verk, fast i olika tappningar/tolkningar. Det gäller Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Jag har haft den uppgift i årskurs tre, men man kan förstås tänka sig att göra den i årskurs två eller kanske till och med ett också. Eleverna har fått läsa boken (finns att tillgå gratis via Runebergprojektet här), se en inspelning av enmansföreställningen med Krister Henriksson samt se filmatiseringen från 1942 (finns tillgänglig på Youtube här). Eleverna får själva avgöra vilka infallsvinklar som är intressanta att ta upp i en analys av verken. Deras urval säger förstås mycket om deras analysförmåga. Den mest intressanta aspekten torde vara berättarperspektivet. I både romanen och teatermonologen får vi tillgång till skeendet endast via Doktor Glas och hans tankar. I filmen däremot blir berättelsen förmedlad genom ett utomstående perspektiv. Det ger väldigt olika upplevelser av själva handlingen. Många elever tar också upp att romanen och filmen har mest gemensamt när det gäller miljöbeskrivningarna, där pjäsen helt utspelar sig inne på Doktor Glas kontor, bortsett från en del filmsnuttar.

/Elin

18

nov

Boktips: Trägudars land

Hej!

I samband med att vi i Svenska två avhandlar litteraturhistorien brukar jag, kopplat till nordisk forntid, låta eleverna läsa Trägudars land av Jan Fridegård. En bok om epoken istället för från epoken. Trots sina 75 år på nacken (jag blev chockad själv när jag nu räknade ut det) står sig romanen väldigt bra. Det beror förmodligen delvis på det historiska ämnet och delvis på det lättillgängliga sätt som den är skriven på. Min erfarenhet är också att de flesta elever inte har kommit i kontakt med romanen tidigare, men uppskattar att läsa den. För de som gillar den är det roligt att kunna tipsa om de andra två delarna i serien.

Det finns många olika infallsvinklar man kan använda när man jobbar med Trägudars land. Här är några förslag:

– Romanens uppbyggnad. Den har mycket miljöbeskrivningar och extremt få dialoger, något de flesta ungdomar är ovana vid.

– Relationen mellan de två huvudpersonerna. Det är intressant att analysera hur dynamiken och psykologin emellan dem förändras under berättelsens gång.

– Klasskillnaderna som skildras i boken.

– Könsrollerna som skildras i boken.

– Frågan om frälsning, är det rätt att åka runt och missionera och försöka omvända andra människor till sin egen tro?

– Samarbete med historieämnet om vad man vet om hur det såg under den aktuella epoken.

– Längtan bort, längtan efter något annat, ett återkommande tema i boken.

Listan kan säkert göras längre, men detta är några idéer och tankar jag har kring Trägudars land.

/Elin

11

nov

Hej!

Angående förra veckans inlägg som berörde ämnesplanens skrivning om ”språkförhållandena i Sverige och övriga Norden”. Det är ett område där åtminstone jag kunde behöva viss vidareutbildning. För hur mycket fick man lära sig om detta under sin utbildning? Och det man fick lära sig, hur aktuellt är det idag? När det gäller Sverige brukar jag ta upp både de nationella och andra minoritetsspråk. Det är alltid intressant att diskutera med eleverna varför jiddish är ett officiellt minoritetsspråk, men inte arabiska. Jag brukar också ta upp teckenspråk lite kort, eftersom det var aktuellt i diskussionen när de nationella minoritetsspråken skulle utses.

När det gäller de övriga länderna måste jag erkänna att jag inte är särskilt insatt dagsläget. Jag har tagit upp det nordiska samarbete som finns, där det är sagt att man ska kunna få hjälp på alla de officiella nordiska språken om man till exempel uppsöker ett sjukhus (vilket inte känns särskilt troligt, åtminstone inte här i Sverige). Jag går förstås igenom vilka nationalspråk som finns i Norden och använder en PowerPoint som det är synd att jag inte kan dela här. Sedan har jag examinerat momentet genom en skrivning där de dels får svara på några grundläggande faktafrågor och dels får skriva en längre utredande text, med hjälp av ett texthäfte som de har fått jobba med i förväg. Där har jag haft med följande frågeställningar:

1) En av texterna har varit en motion från Sverigedemokraterna som handlar om att ta bort stödet till modersmålsundervisning. De har fått ge sin syn på frågan.

2) Två av texterna har berört finlandssvenskans ställning i Finland. Hur tror de att framtiden ser ut?

3) En jämförelse av de tre öspråken isländska, färöiska och grönländska och deras ställning. Även här fanns några aktuella texter i häftet.

4) En av texterna handlade om att undervisningen i nordiska språk borde utökas i den svenska skolan. Jag har låtit en frågeställning handla om huruvida de tycker att undervisning i och om andra nordiska språk är ett relevant moment för svenskämnet.

Sammanfattningsvis tycker jag själv att detta är ett intressant moment och önskar att jag vore mer insatt.

/Elin

4

nov

Hej!

Här kommer ett nytt filmtips: Elina – som om jag inte fanns. Detta faller inom ramen för sista punkten i beskrivningen av kursens centrala innehåll: ”Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden, till exempel språklagstiftning, minoritetsspråk och dialekter”. Den behandlar förvisso inte den nuvarande språksituationen, men ger en viktig historisk bild av hur en av våra minoriteter – nämligen den som talar meänkieli – har haft det tidigare. Filmen utspelar sig i Tornedalen under tidigt 50-tal och bygger på boken Som om jag inte fanns av Kerstin Johansson i Backe (1978). Ska man förstå nutiden underlättar det som bekant att ha en bild av dåtiden och filmen är ett bra diskussionsunderlag för hur det ser ut nu i Sverige och övriga Norden. Tyvärr är filmen svår att få tag på numera, men ramlar du över en kopia råder jag dig att hålla hårt i den.

/Elin

Bloggen Svenskläraren tipsar

Porträtt på en kvinna med glasögon som står utomhus.

Jag heter Elin Pellberg och är lärare i svenska och biologi på Norra Real. Jag tycker att en av de roligaste delarna med att arbeta som lärare är att komma på nya arbetsmoment och uppgifter till eleverna, att genomföra dem och sedan utvärdera och förbättra dem till kommande läsår.

Många gånger är det dock onödigt att uppfinna hjulet på nytt och jag låter mig gärna inspireras av kollegors arbete när jag inte har några egna bra idéer. Därför ville jag skapa den här bloggen, den är tänkt som en idébank som det är fritt fram att hämta material ifrån.

Kontakt: Elin Pellberg

Senaste kommentarer

Kategorier