Aktuellt

2021

oktober

Hej!

Jag vill verkligen rekommendera serieromanen När vi var samer av Mats Jonsson. Den är nominerad till Augustpriset. Jonsson berättar om hur det efter hans farfars död uppdagas att farfadern var same, och hur han (Mats) i vuxen ålder bestämmer sig för att lära sig mer om sitt samiska arv. Det visar sig att hans släkt var skogssamer, en grupp Mats (liksom de flesta andra svenskar) inte ens visste att den existerade. Boken är både en personlig berättelse och en historisk redogörelse för samernas situation från då till nu. Både väldigt berörande och mycket lärorik.

/Elin

2019

maj

Hej!

Här kommer ett litteraturtips: Aednan av Linnea Axelsson (det ska egentligen skrivas med en sådan där tjusig sammansatt ae-bokstav, men det orkar jag inte kolla upp hur man gör). Det är ett versepos som handlar om två samiska familjer, och som utspelar sig under de senaste 100 åren. Man får följa hur samerna drivs undan från sina ursprungliga marker och hur statliga Vattenfall i högsta grad bidrar till att förändra levnadsförhållandena, fram till de rättegångar som hölls som ett resultat av att Girjas sameby stämde staten, där dom föll i hovrätten så sent som januari 2018. En synnerligen utbildande bok, som kan användas som grund när man undervisar om språksituationen i Norden i Svenska 2. Formatet är visserligen utmanande, men man måste ju också våga utmana eleverna och låta dem möta nya textformer. Det tog mig inte mer än 2-3 timmar att läsa hela boken och jag tänker att man kan beta av den stegvis och låta eleverna diskutera den i grupp, för att tillsammans knäcka den. Med boken som grund kan man göra alla möjliga utvikningar och fördjupningar. Som till exempel det intressanta i att statens advokater använde l-ordet upprepade gånger under Girjas-målet (bra återkoppling till språklig variation i Svenska 1 dessutom!). Ett bra komplement är filmen Sameblod.

/Elin

2017

december

Hej!

Jag vet att många svensklärare tycker att ”uddakraven” i Svenska 1, Svenska 2 och Svenska 3, det vill säga språkvariation, språksituationen i Norden och språkhistoria, inte är de mest upphetsande delarna av kursen och de momenten blir därför ofta lite styvmoderligt behandlade. Givetvis gäller inte detta alla svensklärare, men en hel del. Det finns även många elever som tycker att dessa moment känns lite överflödiga. Själv älskar jag själva samhällsaspekten av de här momenten, när man får chansen att göra kopplingar till omvärlden. När det gäller språksituationen i Norden sammanföll den i år för mig med att samernas situation och ordet ”lapp” uppmärksammades i media, i samband med rättstvisten mellan staten och Girjas sameby. När jag nu i Svenska 3 ska påbörja ett moment med språkhistoria ska jag passa på att ta upp höstens debatt om tyrrunan och huruvida den borde förbjudas eller ej. Då kan jag få in ett naturligt moment med argumentation på köpet också. Som kurslitteratur använder jag Svenska impulser 3, och där tas en hel del sådana här aktuella frågor upp. Även begreppen ”hen” och ”en” kan tas upp som ett exempel på språkets utveckling (i både språkvariation  och språkhistoria) och användas som grund för argumentation.

/Elin

november

Hej!

Jag tycker att det är roligt att jämföra danska, norska och svenska. Frågar man eleverna vilket språk de tror är närmast släkt med svenskan blir svaret nästan alltid norska. Förvåningen brukar vara stor när man säger att det är danska. Det är ju så svårt att förstå, tycker många svenskar (jag själv inräknad)! Det brukar ske en aha-upplevelse när man jämför talad och skriven danska. Jag lade upp en lektion så här: först lyssnade vi på två danska låtar, Olsen Brothers ”Smuk som et stjerneskud” https://www.youtube.com/watch?v=l9Jck3OO5NA, som passande nog vann Eurovision Song Contest samma år som mina elever föddes (2000) och Rasmus Seebachs ”Natteravn” https://www.youtube.com/watch?v=EoJVi5J4qJc (från 2010). De fick i uppgift att bara lyssna och skriva ner ord eller fraser som de trodde att de förstod och vad de trodde att låtarna handlade om. Sedan fick de läsa låttexterna och se om de blev klokare av det. Då fick de verkligen uppleva vilken skillnad det är på att lyssna på danska och att läsa danska. Sedan fick de läsa artikeln ”Stackars danska barn” http://spraktidningen.se/artiklar/2012/10/stackars-danska-barn och förvånas över att danska är svårt även för danskarna. Jag gav dem några frågor till artikeln och sedan fick de också öva referatskrivning med hjälp av den.

/Elin

Hej!

Förra veckan blev det inget inlägg eftersom jag var ledig. Jag fick faktiskt hela veckan ledig för en gångs skull, på grund av föräldraledig måndag och inarbetad kompetensutveckling i och med Läslyftet, där jag är handledare. Många svensklärare tycker att innehållet i vår modul av Läslyftet (”Lässtrategier för ämnestexter”) inte är något nytt under solen, men själv tycker jag att det är bra att bli påmind om hur man faktiskt kan jobba mer aktivt med läsningen. Jag gör tyvärr alltför ofta så att jag ger eleverna en text att läsa och bara förväntar mig att de ska klara av det, eftersom vi har så pass ”duktiga” elever på skolan där jag undervisar. Men de är duktiga på att hålla en fasad av att de förstår mer än vad de egentligen gör, både inför lärare och inför klasskamrater. Därför är det viktigt att man även på en skola där eleverna når goda studieresultat jobbar med lässtrategier. I samband med undervisningen om språksituationen i Norden (Svenska 2) gav jag eleverna en text som handlar om lagen om nationella minoriteter (http://www.minoritet.se/lagen-om-nationella-minoriteter). Texten är relativt komplicerad för eleverna, eftersom den innehåller ett mycket formellt språk som beskriver juridiska situationer. De fick jobba indelade i grupper och jag uppmanade dem att stanna upp vid alla svåra ord och ta reda på vad de betydde, liksom att sammanfatta innehållet efter hand med egna ord. Det sistnämnda vet jag inte om de faktiskt gjorde, då jag inte kontrollerade dem så hårt och tiden var något begränsad, men vid ett annat tillfälle skulle jag nog tryckt lite hårdare på det. Eleverna upplevde det som ett ganska bra sätt att ta sig igenom en snårig text.

/Elin

oktober

Hej!

I Svenska 2 håller jag för närvarande på med språksituationen i Norden. I måndags inledde jag ett delmoment om Sveriges minoritetsspråk. Jag inledde med att tala om minoritetsspråk i allmänhet och eleverna fick diskutera i grupp och gissa vilka de tio vanligaste språken i Sverige är (svaret finner ni här: http://spraktidningen.se/blogg/har-ar-20-storsta-spraken-i-sverige). Sedan gick jag in på de fem officiella minoritetsspråken och vilka kriterier man har utgått ifrån när man valde ut dem. Eleverna fick sedan en uppgift där de fick tolv händelser och tolv årtal/årtionden och skulle försöka para ihop dem (även detta i grupp). Jag bifogar listan med årtal och händelser (jag skrev ut och klippte ut lappar). Det blev en mycket bra lektion med många givande diskussioner. Nästa lektion har jag tänkt att vi ska se sjätte avsnittet av UR:s ”Jakten på språket” (som handlar om svenska) och sedan ska eleverna få göra ett mindre grupparbete om de olika minoritetsspråken. Jag delar in dem i fem grupper och varje grupp ska under ett par lektioner fördjupa sig i ett av språken. De redovisar sedan för varandra i tvärgrupper.

Minoritetsspråken årtal

/Elin

Hej igen!

Jag hade visst glömt att vi hade bestämt oss för utredande text i höstens examination om språksituationen i Norden. Tur att det är lätt att göra om argumenterande uppgifter till utredande. Här kommer en ny version av examinationsuppgiften jag postade i förra inlägget.

/Elin

Examination HT 2017 – utredande

Hej!

I ämneslaget för svenska här på Norra Real delar vi in oss i mindre arbetsgrupper där vi hjälps åt att ta fram gemensamma examinationer med tillhörande material. För tillfället har det legat på min lott att jobba fram en examination i Svenska 2 som rör momentet ”språksituationen i Norden”. Här bjussar jag på en PowerPoint som ger en överblick över de olika nationalspråken i Norden, samt själva examinationsuppgiften, som går  ut på att skriva en debattartikel om ett av fyra valbara ämnen.

/Elin

Examination HT 2017 – argumenterande

Texthäfte examination HT 2017

Språken i Norden

juni

Hej!

Vilken tur att man har bra kollegor som kan tipsa en om arbetsmaterial! Lite lustigt bara när man inser att man känner igen materialet, men helt hade glömt bort att det finns… I detta fall gäller det UR-produktionen Jakten på språket, som handlar om Sveriges fem officiella minoritetsspråk: finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch. Varje språk, plus svenskan, avhandlas under varsitt femtonminutersavsnitt. Jag känner starkt för att uppmärksamma minoritetsspråken mer när jag har Svenska 2 nästa år, och då blir de här avsnitten perfekta. UR är verkligen en guldgruva. Jag blev påmind om minoritetsspråket idag, när några elever under en redovisning om Härjedalen spelade upp en bit av en jojk av Jon Henrik Fjällgren. Väldigt tacksamt att han har gett jojken ett nationellt genomslag.

/Elin

mars

Hej!

Intensiv period i skolan just nu = mindre intensiv aktivitet på bloggen. Men jag var på bio häromveckan och  måste tipsa om Sameblod. Den lyfter fram en oerhört viktig, och för många inte särskilt känd, del av vår historia. Jag hoppas att den blir tillgänglig så att man kan visa den i skolor framöver, för den är klockren att visa i samband med att man undervisar om språksituationen i Norden i Svenska 2. Jag har tidigare tipsat om Elina – som om jag inte fanns, men den är tyvärr oerhört svår att få tag på.

/Elin

Bloggen Svenskläraren tipsar

Porträtt på en kvinna med glasögon som står utomhus.

Jag heter Elin Pellberg och är lärare i svenska och biologi på Norra Real. Jag tycker att en av de roligaste delarna med att arbeta som lärare är att komma på nya arbetsmoment och uppgifter till eleverna, att genomföra dem och sedan utvärdera och förbättra dem till kommande läsår.

Många gånger är det dock onödigt att uppfinna hjulet på nytt och jag låter mig gärna inspireras av kollegors arbete när jag inte har några egna bra idéer. Därför ville jag skapa den här bloggen, den är tänkt som en idébank som det är fritt fram att hämta material ifrån.

Kontakt: Elin Pellberg

Kategorier