Aktuellt

Visar inlägg med kategori:

Svenska

2017

december

Hej!

Den grupp jag nu undervisar i Svenska 2 har fått läsa Trägudars land för att komma åt den delen av kunskapskraven som handlar om att kunna koppla ett verk till samtida idéströmningar har jag utgått från att Jan Fridegård lär ha sagt att han ”växt upp som trälars arvinge”. Jag berättade att Fridegårds föräldrar var statare och nämnde den så kallade statarskolan. Sedan fick eleverna läsa en utförlig artikel från Populär Historia som handlar om statare.

Vi läste också tillsammans Erik Gustaf Geijers dikt ”Vikingen” och diskuterade vilka bilder av vikingar de båda verken presenterar. De har sedan fått i uppgift att skriva en argumenterande text med en tes som berör förhållandet mellan den ena eller båda texterna och dess samtid. De måste använda två till tre källor.

Utöver romanen och dikten är de källor de kan välja mellan kursboken (Den levande litteraturen av Ulf Jansson), artikeln om statare och en text från Historiska museets hemsida, som handlar om vikingarnas liv. Tesen kan t.ex. vara ”Därför är Geijers dikt ”Vikingen” typisk för sin samtid” eller ”Därför är det rimligt att Fridegård har kallat sig själv ’trälars arvinge'”.

Det ska bli intressant att se hur utfallet blir, men jag tror att det kan bli bra.

/Elin

Hej!

Det roliga med att gå handledarutbildningen för Läslyftet är att man som svensklärare får sig lite ämnesfortbildning till livs också. Det händer ju tyvärr inte alltför ofta. Nästa vecka ska jag testa en metod som jag nog har hört talas om någon gång tidigare, men aldrig använt: sitting drama. Det går ut på att man låter några elever gå in i rollen som olika karaktärer i en text man har läst, och så får de andra eleverna ställa frågor till dem. Det handlar alltså inte om något förhör; det är inte meningen att de ska ställa kontrollfrågor som besvaras i boken. Det är istället ett sätt att skapa djupare förståelse för karaktärerna och deras handlingar. De elever som ska gå in i en roll måste relatera den karaktären till sig själv och sina erfarenheter och försöka sätta sig in i hur den här karaktären kan ha tänkt och känt. I mitt fall har eleverna redan diskuterat olika aspekter av romanen (Trägudars land) med varandra, vilket ger dem mer kött på benen inför en sådan här uppgift.

/Elin

Hej!

Jag vet att många svensklärare tycker att ”uddakraven” i Svenska 1, Svenska 2 och Svenska 3, det vill säga språkvariation, språksituationen i Norden och språkhistoria, inte är de mest upphetsande delarna av kursen och de momenten blir därför ofta lite styvmoderligt behandlade. Givetvis gäller inte detta alla svensklärare, men en hel del. Det finns även många elever som tycker att dessa moment känns lite överflödiga. Själv älskar jag själva samhällsaspekten av de här momenten, när man får chansen att göra kopplingar till omvärlden. När det gäller språksituationen i Norden sammanföll den i år för mig med att samernas situation och ordet ”lapp” uppmärksammades i media, i samband med rättstvisten mellan staten och Girjas sameby. När jag nu i Svenska 3 ska påbörja ett moment med språkhistoria ska jag passa på att ta upp höstens debatt om tyrrunan och huruvida den borde förbjudas eller ej. Då kan jag få in ett naturligt moment med argumentation på köpet också. Som kurslitteratur använder jag Svenska impulser 3, och där tas en hel del sådana här aktuella frågor upp. Även begreppen ”hen” och ”en” kan tas upp som ett exempel på språkets utveckling (i både språkvariation  och språkhistoria) och användas som grund för argumentation.

/Elin

november

Hej!

Snart ska jag sätta tänderna i en klassuppsättning vetenskapliga pm som innehåller jämförande analyser av Doktor Glas (som roman, pjäs och film) (Svenska 3). Och imorgon dimper det ner ytterligare en likadan klassuppsättning. Och torsdagen för med sig en klassuppsättning utredande texter om språksituationen i Norden. Ibland drabbas man dock av inspiration mitt i rättningen (kanske också för att ha en ursäkt att skjuta lite på rättningen). Den här gången fick jag en idé om att utveckla mitt gamla projekt om dystopier, som jag har berättat om tidigare. Jag har tänkt köra det för andra gången i år, med två klasser i årskurs tre. Dock har jag velat slipa lite på själva upplägget, och nu fick jag en bra idé. Jag ska dela in eleverna i tre eller fler grupper, och låta dem läsa dystopier från olika tider. Jag har börjat skissa på en uppdelning med romaner från 1900 – 1950, 1950 – 2000 och 2000 och framåt. Jag tänkte att alla elever ska få läsa  olika titlar  och att de sedan inom grupperna ska få diskutera likheter och skillnader mellan sina verk. Vi ska prata om att dystopiernas innehåll ofta speglar samtiden och de ska få diskutera vilka stora hot man upplevde i omvärlden under de olika tidsperioderna (t.ex. totalitära regimer, kalla kriget, miljöförstöring, terrorism och liknande). Sedan ska de få redovisa och diskutera i tvärgrupper, där de får höra vad de andra grupperna har kommit fram till. Jag tror att det kan bli mycket intressant!

/Elin

Hej!

Nu har jag testat ett mer sammanhängande arbetssätt kring läsningen av en text, med strategier både före, under och efter läsningen. Den aktuella texten var ”Svenskan tynar i Finland”, ur tidningen Forskning och Framsteg. Inför läsningen fick eleverna i helklass ta upp vad de känner till om svenskan i Finland. Jag hade några veckor tidigare haft en övergripande genomgång om språksituationen i Norden och de tog upp några relevanta saker, som att svenska är ett obligatoriskt ämne i finska skolor på grund av att Finland tidigare har  varit en del av Sverige. Eftersom artikeln är drygt tre sidor lång fick de i läxa att läsa den, för att inte sätta på stor press på klassens dyslektiker med läsning under lektionstid. Jag visade dem dock artikelns  underrubriker och bad dem fundera på dem och göra sig en föreställning om vad de trodde att textens olika delar skulle handla om. Som verktyg under själva läsningen sa jag att de skulle  markera svåra  ord och ta reda på betydelsen av dem. De skulle också sammanfatta texten under varje underrubrik med ett par meningar och skriva ner egna tankar och eventuella frågor till varje del. När de  läst hela texten skulle de sammanställa  sina sammanfattningar till en sammanfattning av  hela texten och även skriva de egna tankarna efter att ha läst hela texten, samt eventuella kvarvarande  frågor. När träffades nästa lektion delade jag in dem i grupper och de fick jämföra  sina sammanfattningar och se vilka likheter och skillnader som fanns. De hjälpte också varandra att räta  ut eventuella frågetecken och vi kunde se att det fortfarande fanns ett  par frågor som man skulle kunna gå vidare med, för att få reda på mer om den historiska bakgrunden och för att fundera över hur det kan bli i framtiden. Sammantaget blev det väldigt lyckat och mycket bra diskussioner hos eleverna.

/Elin

Hej!

Jag tycker att det är roligt att jämföra danska, norska och svenska. Frågar man eleverna vilket språk de tror är närmast släkt med svenskan blir svaret nästan alltid norska. Förvåningen brukar vara stor när man säger att det är danska. Det är ju så svårt att förstå, tycker många svenskar (jag själv inräknad)! Det brukar ske en aha-upplevelse när man jämför talad och skriven danska. Jag lade upp en lektion så här: först lyssnade vi på två danska låtar, Olsen Brothers ”Smuk som et stjerneskud” https://www.youtube.com/watch?v=l9Jck3OO5NA, som passande nog vann Eurovision Song Contest samma år som mina elever föddes (2000) och Rasmus Seebachs ”Natteravn” https://www.youtube.com/watch?v=EoJVi5J4qJc (från 2010). De fick i uppgift att bara lyssna och skriva ner ord eller fraser som de trodde att de förstod och vad de trodde att låtarna handlade om. Sedan fick de läsa låttexterna och se om de blev klokare av det. Då fick de verkligen uppleva vilken skillnad det är på att lyssna på danska och att läsa danska. Sedan fick de läsa artikeln ”Stackars danska barn” http://spraktidningen.se/artiklar/2012/10/stackars-danska-barn och förvånas över att danska är svårt även för danskarna. Jag gav dem några frågor till artikeln och sedan fick de också öva referatskrivning med hjälp av den.

/Elin

Hej!

Förra veckan blev det inget inlägg eftersom jag var ledig. Jag fick faktiskt hela veckan ledig för en gångs skull, på grund av föräldraledig måndag och inarbetad kompetensutveckling i och med Läslyftet, där jag är handledare. Många svensklärare tycker att innehållet i vår modul av Läslyftet (”Lässtrategier för ämnestexter”) inte är något nytt under solen, men själv tycker jag att det är bra att bli påmind om hur man faktiskt kan jobba mer aktivt med läsningen. Jag gör tyvärr alltför ofta så att jag ger eleverna en text att läsa och bara förväntar mig att de ska klara av det, eftersom vi har så pass ”duktiga” elever på skolan där jag undervisar. Men de är duktiga på att hålla en fasad av att de förstår mer än vad de egentligen gör, både inför lärare och inför klasskamrater. Därför är det viktigt att man även på en skola där eleverna når goda studieresultat jobbar med lässtrategier. I samband med undervisningen om språksituationen i Norden (Svenska 2) gav jag eleverna en text som handlar om lagen om nationella minoriteter (http://www.minoritet.se/lagen-om-nationella-minoriteter). Texten är relativt komplicerad för eleverna, eftersom den innehåller ett mycket formellt språk som beskriver juridiska situationer. De fick jobba indelade i grupper och jag uppmanade dem att stanna upp vid alla svåra ord och ta reda på vad de betydde, liksom att sammanfatta innehållet efter hand med egna ord. Det sistnämnda vet jag inte om de faktiskt gjorde, då jag inte kontrollerade dem så hårt och tiden var något begränsad, men vid ett annat tillfälle skulle jag nog tryckt lite hårdare på det. Eleverna upplevde det som ett ganska bra sätt att ta sig igenom en snårig text.

/Elin

oktober

Hej!

I Svenska 2 håller jag för närvarande på med språksituationen i Norden. I måndags inledde jag ett delmoment om Sveriges minoritetsspråk. Jag inledde med att tala om minoritetsspråk i allmänhet och eleverna fick diskutera i grupp och gissa vilka de tio vanligaste språken i Sverige är (svaret finner ni här: http://spraktidningen.se/blogg/har-ar-20-storsta-spraken-i-sverige). Sedan gick jag in på de fem officiella minoritetsspråken och vilka kriterier man har utgått ifrån när man valde ut dem. Eleverna fick sedan en uppgift där de fick tolv händelser och tolv årtal/årtionden och skulle försöka para ihop dem (även detta i grupp). Jag bifogar listan med årtal och händelser (jag skrev ut och klippte ut lappar). Det blev en mycket bra lektion med många givande diskussioner. Nästa lektion har jag tänkt att vi ska se sjätte avsnittet av UR:s ”Jakten på språket” (som handlar om svenska) och sedan ska eleverna få göra ett mindre grupparbete om de olika minoritetsspråken. Jag delar in dem i fem grupper och varje grupp ska under ett par lektioner fördjupa sig i ett av språken. De redovisar sedan för varandra i tvärgrupper.

Minoritetsspråken årtal

/Elin

Hej!

Som lärare med den udda ämneskombinationen svenska och biologi finns det få saker (i jobbet) som gör mig så lycklig som när jag kan gifta ihop de ämnena på ett bra sätt. Eftersom jag bara undervisar elever på naturprogrammet är det väldigt roligt att plocka in naturvetenskap i svenskan. När man kommer till modernismens giganter: På spaning efter den tid som flytt av Marcel Proust och Odysseus av James Joyce så är ju de verken till stor del baserade på hur hjärnan fungerar. Följande länkar beskriver det, och kan vara roliga att arbeta med tillsammans med eleverna. Det är också en länk som handlar om hur bra det är för hjärnan att läsa avancerad litteratur.

http://fof.se/tidning/2014/6/artikel/darfor-kan-du-resa-i-tiden-med-nasan

http://hjarnan.ifokus.se/articles/580136888e0e7414210022ba-om-hjarnans-inre-brus

http://gamla.vastranyland.fi/kultur/2013-10-04/508376/proust-och-joyce-bra-hjarnan

/Elin

Hej!

I år testade jag ett nytt grepp för att introducera modernismen (i Svenska 3). Jag arrangerade bänkarna i klassrummet i  grupper om fyra och placerade på varje bänk en utskrift av ett modernt konstverk, vänt upp och ner. Jag placerade ut eleverna i grupper som jag gjort upp i förväg och så fick de instruktioner om vad de skulle göra. De fick vända på pappret och titta på sin bild. De skulle studera den och samtidigt anteckna vilka tankar och känslor bilden väckte. När de gjort det en stund (jag tror att de höll på ca 10 min) fick de skicka runt och titta på varandras bilder i gruppen. De fick kommentera och diskutera dem, och om de nu fick några nya tankar angående sitt eget verk skulle de anteckna dem också. Slutligen presenterade jag vilken inriktning av  modernism som varje grupp hade fått bilder ifrån (impressionism, expressionism, dadaism, kubism, futurism, surrealism, minimalism och popkonst – och jag vet att de två sistnämnda är lite far fetched) och de fick namn på konstnärerna och titlarna på konstverken. Om de med hjälp av den informationen (och nu fick de också söka på nätet) fick nya tankar  om sina konstverk fick de skriva ner det också. Varje grupp ska sedan få göra en muntlig presentation av sin inriktning, inklusive en presentation av varje konstverk och deras tolkning av det. Jag bifogar instruktionen och listan på konstnärer och konstverk som jag har använt.

/Elin

Grupparbete modernism NF15

Modernistiska konstnärer

Bloggen Svenskläraren tipsar

Porträtt på en kvinna med glasögon som står utomhus.

Jag heter Elin Pellberg och är lärare i svenska och biologi på Norra Real. Jag tycker att en av de roligaste delarna med att arbeta som lärare är att komma på nya arbetsmoment och uppgifter till eleverna, att genomföra dem och sedan utvärdera och förbättra dem till kommande läsår.

Många gånger är det dock onödigt att uppfinna hjulet på nytt och jag låter mig gärna inspireras av kollegors arbete när jag inte har några egna bra idéer. Därför ville jag skapa den här bloggen, den är tänkt som en idébank som det är fritt fram att hämta material ifrån.

Kontakt: Elin Pellberg

Kategorier