Visar inlägg med tagg:

25

sep

Hej!

Nu har jag precis inlett ett moment om våra minoritetsspråk, som ska pågå fram till höstlovet. Det tycker jag är så intressant att jag helst skulle vilja ha en hel kurs om det (jag har nog lite undertryckta samhällslärardrömmar), men man får ta det man hinner. I år tänkte jag ge samerna lite extra utrymme. Min plan är att vi ska läsa Linnea Axelssons roman Aednan, se filmen Sameblod och lyssna på Maxida Märaks sommarprat (som jag lite överambitiöst håller på och transkriberar). Sedan tänkte jag att eleverna ska få skriva en text där de reflekterar över hur samernas historia och nutid framställs i de tre olika verken. Lite vagt ännu, men jag har ett par veckor på mig att jobba på det. Hm, i skrivande stund blev jag påmind om att jag bara kommer att ha en klassuppsättning av Aednan (om den kommer från förlaget snart!), så jag måste hitta på någonting annat för min andra klass… Nåja, det ger sig.

För övrigt fick de göra en uppgift som jag har skrivit om tidigare: försöka para ihop rätt årtal med rätt händelse. Det väcker intressanta diskussioner. Minoritetsspråken årtal

De fick också diskutera vilka de trodde var de vanligaste språken i Sverige. Mikael Parkvall har publicerat statistik över detta för ett par år sedan. Han tror att arabiskan nu har gått om finskan som Sveriges näst största språk. Spännande! https://www.svd.se/arabiska-sveriges-nast-storsta-modersmal/av/mikael-parkvall 

/Elin

3

apr

Hej!

Jag har allt blivit lite dålig på att vårda denna blogg. Nästa vecka är det påsklov här i Stockholm, så då kommer inget inlägg. Nu börjar jag se slutet av terminen, då tiden efter påsklovet äts upp av en mängd prov och lovdagar. Jag har dock lite kvar i svenskan, och den sista större uppgiften eleverna ska få har temat hållbar utveckling. Det blir en kombinerad romananalys, källhantering och skrivuppgift. Halva klassen ska läsa Emmi Itärantas Minnet av vatten och halva ska läsa Maja Lundes Blå. Båda romanerna utspelar sig i en framtid där det till följd av klimatförändringarna är brist på vatten. Jag har beställt dem till skolan (Blå kommer som pocket i slutet av april), men innan de kommer så går de att låna som e-bok på biblioteket, mycket praktiskt. Jag ska ha någon form av diskussion som föregår den skriftliga uppgiften, där de får jämföra böckerna med varandra. Sedan ska jag också leta fram ett par andra källor, som de får möjlighet att använda sig av vid den skriftliga uppgiften. Upplägget är något (mycket) skissartat än så länge, men jag tror att det kan bli riktigt bra.

/Elin

16

jan

Hej!

Arbetet med språkvariation går in i slutskedet för mina ettor, så nu blev jag tvungen att tänka till och komma på vad nästa moment skulle bestå av. Jag hade bara en vag idé om att vi skulle hålla på med argumentation, men den idén börjar nu ta lite mer konkret form. Eleverna ska i grupper om fyra få läsa moderna romaner. Samma titel för alla i en grupp, så totalt sett ska alltså åtta olika titlar läsas i klassen. Titlarna är av blandad kompott: det som råkade finnas i vårt bokförråd.

Innan de får romanerna tänkte jag dock introducera momentet genom att de får diskutera vad som kännetecknar en klassiker. Jag hittade en bra artikel som behandlar frågan, som de kan få läsa efter att själva ha diskuterat: https://www.aftonbladet.se/kultur/a/jP3xJA/vad-ar-en-klassiker Tanken är sedan att de ska få läsa romanerna och fundera över om de tycker att deras roman har potentialen att bli en klassiker eller ej, utifrån de kriterier vi har diskuterat, och eventuella andra infallsvinklar. När romanerna är utlästa ska frågan diskuteras i ett boksamtal. Steg två är sedan att de ska hålla ett argumenterande tal, där de får välja från några givna teser. Jag tänker mig till exempel:

– Därför bör man införa/inte införa en litterär kanon i gymnasieskolan.

– Därför kommer romanen x att bli/inte bli en klassiker.

– Därför bör man/bör man inte läsa mer klassiker.

Och kanske några fler teser också, jag ska fundera lite på det. Jag har inte gjort någon färdig tidsplanering ännu, men tänker att en del lektioner under den period då de läser romanen kommer att ägnas åt att lära sig mer om argumentation och en del lektioner kommer att ägnas åt att förbereda de egna talen.

/Elin

28

nov

Dystopier, nya tankar

Hej!

Snart ska jag sätta tänderna i en klassuppsättning vetenskapliga pm som innehåller jämförande analyser av Doktor Glas (som roman, pjäs och film) (Svenska 3). Och imorgon dimper det ner ytterligare en likadan klassuppsättning. Och torsdagen för med sig en klassuppsättning utredande texter om språksituationen i Norden. Ibland drabbas man dock av inspiration mitt i rättningen (kanske också för att ha en ursäkt att skjuta lite på rättningen). Den här gången fick jag en idé om att utveckla mitt gamla projekt om dystopier, som jag har berättat om tidigare. Jag har tänkt köra det för andra gången i år, med två klasser i årskurs tre. Dock har jag velat slipa lite på själva upplägget, och nu fick jag en bra idé. Jag ska dela in eleverna i tre eller fler grupper, och låta dem läsa dystopier från olika tider. Jag har börjat skissa på en uppdelning med romaner från 1900 – 1950, 1950 – 2000 och 2000 och framåt. Jag tänkte att alla elever ska få läsa  olika titlar  och att de sedan inom grupperna ska få diskutera likheter och skillnader mellan sina verk. Vi ska prata om att dystopiernas innehåll ofta speglar samtiden och de ska få diskutera vilka stora hot man upplevde i omvärlden under de olika tidsperioderna (t.ex. totalitära regimer, kalla kriget, miljöförstöring, terrorism och liknande). Sedan ska de få redovisa och diskutera i tvärgrupper, där de får höra vad de andra grupperna har kommit fram till. Jag tror att det kan bli mycket intressant!

/Elin

Hej! Jag tog bort det tidigare inlägget där jag skrev om att låna e-böcker på biblioteket på grund av den känsliga kostnadsfrågan. Min blogg är skriven i syfte att tipsa svensklärare om olika lösningar, men givetvis borde jag ha nämnt att lån av e-böcker innebär en kostnad för biblioteken. Men vi får hoppas att detta kommer att se annorlunda ut inom snar framtid, för fler och fler elever lär på eget initiativ låna böcker digitalt när de får tillgång till bärbar dator eller surfplatta via skolan. Och jag vidhåller att bibliotek (såväl skolbibliotek som kommunala) ÄR en guldgruva, medan bokförråd lätt blir statiska, slitna och daterade. Och svåra att hantera rent logistiskt  när man som på vår skola har tio parallellklasser. Så länge får vi hålla till godo med gratis (jag lovar, helt gratis) digitaliserade versioner av nordiska klassiker på http://runeberg.org/. Fröken Julie nästa för mina elever i alla fall, som strax ska börja med romantiken. Och i Svenska 3 blir det nog en jämförande analys av Doktor Glas igen, som jag skrivit om i ett tidigare inlägg. /Elin

21

apr

Tema: normkritik

Hej!

I höst kommer jag att ha egen undervisning igen, för första gången sedan jag påbörjade min föräldraledighet i samband med starten av VT 2015. Det kommer förhoppningsvis att kännas stimulerande. Jag vet ännu inte hur min tjänstefördelning ser ut, men jag skulle väldigt gärna vilja ha både Biologi 1 och Svenska 1 i samma klass. Det är så praktiskt att kunna samarbeta med sig själv och t.ex. använda ämnesstoff från biologin till redovisningar i svenska. Bortsett från det har jag funderat på ett nytt område jag vill jobba med i Svenska 1: normer och identitet. Jag har kommit i kontakt med många diskussioner kring det under min föräldraledighet och känner att det är väldigt angeläget ämne att ta upp med gymnasieungdomar. Jag tänker mig momentet om språkvariation som en naturlig ingång. Vad vi tycker är ett lämpligt språk handlar ju i allra högsta grad om normer. Jag tänker mig en introduktion till temat bestående av en föreläsning som handlar om normer i största allmänhet och som sedan fokuserar på kön och identitet. Andra normer jag tänkte ta upp är de kring hudfärg, klass, sexuell läggning och funktion. Eventuellt fler, jag får se hur det blir. Vidare tänker jag mig att detta tema ska mynna ut i t.ex. en krönika och en bokanalys. Titlar jag har funderat på är Janne, min vän av Peter Pohl, Dansa på min grav av Aidan Chambers, Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri och Mig äger ingen av Åsa Lindeborg.

Som jag har skrivit i min presentation är detta en av de saker jag gillar mest med mitt yrke: att försöka komma på nya uppgifter som kan intressera eleverna. Jag väntar med spänning på tjänstefördelningen.

/Elin

Hej!

De senaste två inläggen har handlat om romantiken och hur jag har arbetat med filmen Mary Shelley’s Frankenstein (1994) i samband med epoken. Parallellt med detta arbete får eleverna läsa valfri roman från romantiken. Jag har sammanställt en lista med ett antal kända titlar, men skulle de ha ett eget förslag är det inget som hindrar att de frågar mig om det, så får jag göra en bedömning om det är relevant verk eller inte. På min lista titlar som Singoalla, Skattkammarön och Dr. Jekyll och Mr. Hyde. Uppgiften är sedan att göra en analys (skriftligt) där de redogör för vilka tidstypiska drag från romantiken de kan finna i den roman de har läst. I vilken miljö utspelar sig romanen? Hur är karaktärerna? Och så vidare. Detta är ju tyvärr en ganska googlingsbar uppgift. Men för att sätta lite knorr och särprägel på den så ska de också jämföra sin roman med valfritt modernt verk. Det kan vara en bok, men också en låt eller en film går bra, för att nämna ett par exempel. Jag nämnde ju tidigare att spår av romantiken tydligt har levt kvar in i vår tid, och det är roligt för eleverna att se samma sak. I min introduktion av romantiken har jag visat musikvideon till Meatlofs I will do anything for love som exempel. Där bland annat monster, magi och mystisk natur. Det är också kul för eleverna att få redogöra för något de själva gillar och det är kul för mig som lärare att få läsa om nya saker och lära känna eleverna lite bättre.

/Elin

18

nov

Boktips: Trägudars land

Hej!

I samband med att vi i Svenska två avhandlar litteraturhistorien brukar jag, kopplat till nordisk forntid, låta eleverna läsa Trägudars land av Jan Fridegård. En bok om epoken istället för från epoken. Trots sina 75 år på nacken (jag blev chockad själv när jag nu räknade ut det) står sig romanen väldigt bra. Det beror förmodligen delvis på det historiska ämnet och delvis på det lättillgängliga sätt som den är skriven på. Min erfarenhet är också att de flesta elever inte har kommit i kontakt med romanen tidigare, men uppskattar att läsa den. För de som gillar den är det roligt att kunna tipsa om de andra två delarna i serien.

Det finns många olika infallsvinklar man kan använda när man jobbar med Trägudars land. Här är några förslag:

– Romanens uppbyggnad. Den har mycket miljöbeskrivningar och extremt få dialoger, något de flesta ungdomar är ovana vid.

– Relationen mellan de två huvudpersonerna. Det är intressant att analysera hur dynamiken och psykologin emellan dem förändras under berättelsens gång.

– Klasskillnaderna som skildras i boken.

– Könsrollerna som skildras i boken.

– Frågan om frälsning, är det rätt att åka runt och missionera och försöka omvända andra människor till sin egen tro?

– Samarbete med historieämnet om vad man vet om hur det såg under den aktuella epoken.

– Längtan bort, längtan efter något annat, ett återkommande tema i boken.

Listan kan säkert göras längre, men detta är några idéer och tankar jag har kring Trägudars land.

/Elin

Bloggen Svenskläraren tipsar

Porträtt på en kvinna med glasögon som står utomhus.

Jag heter Elin Pellberg och är lärare i svenska och biologi på Norra Real. Jag tycker att en av de roligaste delarna med att arbeta som lärare är att komma på nya arbetsmoment och uppgifter till eleverna, att genomföra dem och sedan utvärdera och förbättra dem till kommande läsår.

Många gånger är det dock onödigt att uppfinna hjulet på nytt och jag låter mig gärna inspireras av kollegors arbete när jag inte har några egna bra idéer. Därför ville jag skapa den här bloggen, den är tänkt som en idébank som det är fritt fram att hämta material ifrån.

Kontakt: Elin Pellberg

Senaste kommentarer

Kategorier