Visar inlägg med tagg:

29

mar

Hej!

Idag ska jag ha en lektion som handlar om typiska drag för romantiken. För kortare lektionsuppgifter passar det bra att använda lyrik för att påvisa typiska stildrag och skillnader mellan epoken. Döden är alltid ett intressant ämne, och ett typiskt tema under just romantiken. Mina elever använder Ulf Janssons kursbok Den levande litteraturen med den tillhörande antologin Levande texter. Där finns dikterna ”Till förruttnelsen” av Erik Johan Stagnelius och ”Kadavret” av Charles Baudelaire. Båda dikterna går också att återfinna på nätet. De är intressanta att jämföra eftersom de båda handlar om förruttnelse, men de gestaltar den på olika sätt. Även om det finns många vackra formuleringar i Baudelaires dikt så är hans beskrivningar mycket råare och mindre förskönade än Stagnelius trolska drömmar om förruttnelsen som brud.

/Elin

21

mar

Att översätta gamla texter

Hej!

Ett bra sätt att bearbeta äldre texter är att ”översätta” dem till modern svenska. Då brukar det bli väldigt tydligt om eleverna har förstått textens innehåll eller inte. Jag har till exempel gjort en sådan övning med Hamlets monolog, där eleverna får skriva om dialogen så att den skulle passa i en föreställning riktad till högstadiet. Det ska de med fördel göra i grupp, så att de kan diskutera olika alternativ med varandra och lära sig tillsammans.

/Elin

Hej!

Skönlitteratur kan många gånger vara en bra språngbräda till ett ämnesövergripande samarbete. För närvarande läser jag Minnet av vatten, av finska Emmi Itäranta. En flerfaldigt prisbelönt debutroman från förra 2017, som handlar om en framtid där klimatförändringar har förändrat världen både geografiskt och politiskt. Den skulle med fördel kunna användas som del i ett ämnesövergripande samarbete mellan svenska och biologi eller naturkunskap.

/Elin

Hej!

Igår fick jag och mina kollegor lyssna på en mycket intressant föreläsning av Karolina Sandahl och Lotta Dessen Jankell, från Globala gymnasiet. De pratade om de globala målen för hållbar utveckling och hur man som lärare kan arbeta med dem i sin undervisning. Det var mycket intressant och jag blev väldigt sugen på att skapa temaarbeten utifrån dessa 17 mål. Många gånger kan olika teman kännas lite lösryckta, men här finns ett tydligt och bra paraply som man kan hämta inspiration från, särskilt när det gäller ämnesövergripande samarbeten. Förra året hade jag ”normer” som ett tema i Svenska 1, det skulle man kunna få in under målen om jämställdhet och jämlikhet. Det finns en mycket bra hemsida som handlar om de globala målen, där det finns mycket färdigt lektionsmaterial att använda sig av: http://www.globalamalen.se/skola/skolmaterial/ .

/Elin

21

feb

Funktionell grammatik

Hej!

På skolan där jag undervisar kan man se en viss trend bland svensklärarna när det gäller grammatiken. De som har ytterligare ett språkämne som sitt andra ämne tenderar att lägga större vikt vid grammatikens teoretiska sida än de som har någon annan typ av ämne vid sidan av svenskan. Själv hör jag till den sistnämnda gruppen (mitt andra ämne är biologi, och så har jag också tidigare undervisat i filosofi). Vi har en ambition att utveckla gemensamma examinationer, och denna skillnad mellan oss har gjort att vårt gemensamma grammatikprov har fått ganska annorlunda utformning beroende på vem det är som har konstruerat provet. I år låg fokus till största del på praktisk grammatik, och det vi framför allt ville lära eleverna var följande:

– nominalisering

– pronomen som ett sätt att variera en text

– undvika talspråk

– hålla sig till ett tempus

– undvika satsradning

– utveckla sin text med rätt bisatsinledare

– använda subjekts- och objektsform på ett korrekt sätt

– bygga ut och variera fundamentet i en sats

– tema – rema-principen

Vi såg detta som nycklar för att våra elever ska kunna producera bättre texter. Själv är jag väldigt nöjd med detta fokus, men nästa år kanske det svänger åt det andra hållet igen, med mer fokus på att kunna ställa upp satsscheman och liknande. 🙂

/Elin

23

jan

Hej!

Av tradition brukar många lägga upp sin undervisning i litteraturhistoria från A till Ö. Det vill säga börja någonstans vid antiken och sedan gå igenom epok för epok fram till nutiden. Det skapar ofta tidspress, för det är ett ganska omfattande material som ska hinnas med om man arbetar på det sättet. För min del brukar det resultera i att jag bara skummar på ytan. Ett annat sätt att arbeta är att de inledande veckorna göra en översikt över alla epoker, och sedan jobba med tematiska studier där man gör olika nedslag och jämförelser på olika ställen under kursens gång. Det tänkte jag utforska i år, men hamnade då olyckligtvis i en situation där jag skulle dela kursen med en kollega. Vi har också en hel del gemensamma examinationer på vår skola, och i år hade vi lagt upp den gemensamma planeringen så att vi på höstterminen både hade ett moment i grammatik och ett i språksituationen i Norden, vilket gjorde att jag aldrig kom igång med litteraturhistorien efter den inledande översikten. Men jag tror fortfarande på idén, och ska pröva den nästa gång jag får en möjlighet att undervisa Svenska 2. Längst bak i Den levande litteraturen av Ulf Jansson finns det förslag på teman och texter man kan använda, men man kan ju även själv ta fram ett tema som till exempel ”förbjuden kärlek” och sedan arbeta med texter som ”Tristan och Isolde”, ”Romeo och Julia” och något modernt verk på det. Jag tror att detta blir mycket roligare och mer lärorikt för eleverna.

/Elin

18

jan

Tips: Women in Science

Hej!

Idag är jag hemma och vabbar (liksom igår, därför ett något försenat inlägg), så därför blir det bara ett kort tips den här veckan också. Jag har tidigare skrivit om att jag haft ett projekt i Svenska 2, i samband med att vi jobbat med upplysningen, där eleverna har fått göra muntliga presentationer av olika kvinnor som har bidragit till vetenskapen. Jag har ägnat viss tid åt att leta fram lämpliga personer via internet, och är därför glad att nu kunna tipsa om en jättebra bok i ämnet. Den heter Women in Science: 50 Fearless Pioneers Who Changed the World och är skriven av Rachel Ignotofsky. Visserligen på engelska, men väldigt lättillgänglig med ett uppslag om varje person: en sida text och en stor tecknad bild. Man kan ju också ha ett samarbete med engelskan, eller för den del olika naturvetenskapliga ämnen (och en del andra discipliner).

/Elin

Hej!

Den grupp jag nu undervisar i Svenska 2 har fått läsa Trägudars land. För att komma åt den delen av kunskapskraven som handlar om att kunna koppla ett verk till samtida idéströmningar har jag utgått från att Jan Fridegård lär ha sagt att han ”växt upp som trälars arvinge”. Jag berättade att Fridegårds föräldrar var statare och nämnde den så kallade statarskolan. Sedan fick eleverna läsa en utförlig artikel från Populär Historia som handlar om statare.

Vi läste också tillsammans Erik Gustaf Geijers dikt ”Vikingen” och diskuterade vilka bilder av vikingar de båda verken presenterar. De har sedan fått i uppgift att skriva en argumenterande text med en tes som berör förhållandet mellan den ena eller båda texterna och dess samtid. De måste använda två till tre källor.

Utöver romanen och dikten är de källor de kan välja mellan kursboken (Den levande litteraturen av Ulf Jansson), artikeln om statare och en text från Historiska museets hemsida, som handlar om vikingarnas liv. Tesen kan t.ex. vara ”Därför är Geijers dikt ”Vikingen” typisk för sin samtid” eller ”Därför är det rimligt att Fridegård har kallat sig själv ’trälars arvinge'”.

Det ska bli intressant att se hur utfallet blir, men jag tror att det kan bli bra.

/Elin

14

dec

Sitting drama

Hej!

Det roliga med att gå handledarutbildningen för Läslyftet är att man som svensklärare får sig lite ämnesfortbildning till livs också. Det händer ju tyvärr inte alltför ofta. Nästa vecka ska jag testa en metod som jag nog har hört talas om någon gång tidigare, men aldrig använt: sitting drama. Det går ut på att man låter några elever gå in i rollen som olika karaktärer i en text man har läst, och så får de andra eleverna ställa frågor till dem. Det handlar alltså inte om något förhör; det är inte meningen att de ska ställa kontrollfrågor som besvaras i boken. Det är istället ett sätt att skapa djupare förståelse för karaktärerna och deras handlingar. De elever som ska gå in i en roll måste relatera den karaktären till sig själv och sina erfarenheter och försöka sätta sig in i hur den här karaktären kan ha tänkt och känt. I mitt fall har eleverna redan diskuterat olika aspekter av romanen (Trägudars land) med varandra, vilket ger dem mer kött på benen inför en sådan här uppgift.

/Elin

Bloggen Svenskläraren tipsar

Porträtt på en kvinna med glasögon som står utomhus.

Jag heter Elin Pellberg och är lärare i svenska och biologi på Norra Real. Jag tycker att en av de roligaste delarna med att arbeta som lärare är att komma på nya arbetsmoment och uppgifter till eleverna, att genomföra dem och sedan utvärdera och förbättra dem till kommande läsår.

Många gånger är det dock onödigt att uppfinna hjulet på nytt och jag låter mig gärna inspireras av kollegors arbete när jag inte har några egna bra idéer. Därför ville jag skapa den här bloggen, den är tänkt som en idébank som det är fritt fram att hämta material ifrån.

Kontakt: Elin Pellberg

Senaste kommentarer

Kategorier