Visar inlägg med tagg:

20

apr

Hej!

Förkyld och nedgrävd i rättning kommer den här veckan (lite sent) endast ett kort filmtips: The Eternal Sunshine of the Spotless Mind. Denna film från 2004, med Jim Carrey och Kate Winslet i huvudrollerna, har ett väldigt intressant tidsförlopp. Det finns också en hel del intressant symbolik att titta närmare på. Den kan vara mycket användbar om man vill introducera eleverna för ett icke kronologiskt händelseförlopp. En nyckel till att förstå hur allt hänger ihop är den kvinnliga huvudkaraktärens hårfärg.

/Elin

31

maj

Mer om dystopier

Hej!

Flera personer har visat intresse för mitt tema om dystopier om postapokalyptisk fiktion. Själva uppgiften (som jag dock kommer att bearbeta till hösten) när jag ska använda den för andra gången, hittar ni här: Dystopier. Problemet förra (och första gången) jag körde den var att den blev lite väl tunn på andra källor än de skönlitterära böckerna och spelfilmerna. Nu drabbades jag dock av lite inspiration mitt i sluträttningarna (och också en ursäkt att göra någonting annat en liten stund) och googlade fram tre artiklar/krönikor som alla berör genren. Håll till godo. Artikel dystopier Artikel 2 dystopier Artikel 3 dystopier. För övrigt skönt att nu ha kommit  på hur jag gör för att lägga till dokument här i  bloggen. Inte helt logiskt att man ska välja ”Lägg till media”, som illustreras av en kamera och ett par noter…

/Elin

10

feb

Hej!

Förra veckan skrev jag om Frankenstein och en argumentationsövning kopplad till filmen. Jag valde att göra den enbart som skriftlig, eftersom det kan bli tråkigt att höra alltför många tal på samma tema. Vill man att eleverna ska få framföra sina tal kan det vara lämpligt att dela upp dem i mindre grupper. Hur som helst så gav jag eleverna i uppgift att skriva antingen ett försvarstal eller ett ”anklagelsetal” (kommer inte på något lämpligt ord) som handlar om monstret och de gärningar han har begått. Jag sade att de skulle tänka sig ett scenario där monstret fångats och ställts för rätta och att de i bästa amerikansk TV-anda skulle agera antingen advokat eller åklagare och hålla en slutplädering för att övertyga en jury att antingen fria eller fälla monstret. Jag är väldigt nöjd med idén, för det tvingar eleverna att reflektera dels över specifika händelser i filmen och dels över mer övergripande moraliska frågeställningar. Vilket ansvar har vi för våra handlingar? Kan en svår bakgrund vara en förmildrande omständighet? Det blev väldigt intressanta texter. Det blev också ett naturligt sätt att få in argumentation och koppla det till övrig undervisning istället för att låta det vara ett helt fristående moment där eleverna får välja egna ämnen.

/Elin

4

feb

Frankensteins monster

Jag gillar romantiken. Det är en lättillgänglig epok för de flesta elever. Idéströmningar från romantiken har också levt kvar in i vår tid, vilket gör det till en rolig epok för jämförelser. Jag brukar inleda studiet av denna epok genom att hålla en föreläsning. Där tar jag upp typiska drag för romantiken; såsom skräck, naturromantik, känslor och exotism. Som övning brukar jag sedan visa Mary Shelley’s Frankenstein (1994), med bl.a. Kenneth Branagh, Robert De Niro och Helena Bonham Carter. Liksom Edward Scissorhands är det en film som känns hyfsat fräsch när man ser den, men det är få elever som har sett den tidigare. Efter att vi har sett filmen får eleverna i grupp diskutera vilka ”romantiska” drag de kan se i berättelsen. Det finns en hel del att hämta, bl.a. skräcken, de starka känslostormarna och den negativa synen på naturvetenskapen. Sist jag använde mig av filmen gav den mig också uppslag till en argumentationsuppgift. Mer om det i nästa inlägg.

/Elin

26

nov

Hej!

Att göra jämförelser mellan olika verk tycker jag alltid är en givande uppgift. Det brukar tydligt visa vilka elever som har förmåga till en djupare analys och vilka som inte har det. Att jämföra två verk från olika epoker ger eleverna mer av en helhetsbild av kulturen och dess utveckling. Men jag har också en uppgift där eleverna har fått jämföra ett och samma verk, fast i olika tappningar/tolkningar. Det gäller Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Jag har haft den uppgift i årskurs tre, men man kan förstås tänka sig att göra den i årskurs två eller kanske till och med ett också. Eleverna har fått läsa boken (finns att tillgå gratis via Runebergprojektet här), se en inspelning av enmansföreställningen med Krister Henriksson samt se filmatiseringen från 1942 (finns tillgänglig på Youtube här). Eleverna får själva avgöra vilka infallsvinklar som är intressanta att ta upp i en analys av verken. Deras urval säger förstås mycket om deras analysförmåga. Den mest intressanta aspekten torde vara berättarperspektivet. I både romanen och teatermonologen får vi tillgång till skeendet endast via Doktor Glas och hans tankar. I filmen däremot blir berättelsen förmedlad genom ett utomstående perspektiv. Det ger väldigt olika upplevelser av själva handlingen. Många elever tar också upp att romanen och filmen har mest gemensamt när det gäller miljöbeskrivningarna, där pjäsen helt utspelar sig inne på Doktor Glas kontor, bortsett från en del filmsnuttar.

/Elin

17

sep

Mer om Edward Scissorhands

Kort inlägg idag, då jag är har båda mina barn hemma hela dagarna den här veckan. Jag tänkte att jag kunde skriva lite om varför jag tycker att Edward Scissorhands är en bra film för analys, för er som inte har sett den tidigare. Det finns helt enkelt många olika intressanta infallsvinklar som man kan ta upp. En av dem är estetiken. Filmens regissör heter Tim Burton och han har gjort sig känd för ett väldigt speciellt bildspråk. I filmen ställs till exempel en väldigt pastellfärgad förorts- eller småstadsidyll mot ett mörkt och läskigt slott. Men förpackningarna motsvarar inte innehållet, så att säga. Musiken spelar också stor roll för stämningsläget i filmen. Filmen innehåller både platta och runda karaktärer och man kan analysera deras roller i filmen och deras trovärdighet. Handlingen innehåller tillbakablickar i två nivåer och har intressanta vändpunkter som går att diskutera mycket. Slutligen har filmen ett tydligt tema och budskap, som handlar om utanförskap och acceptans.

Genom att låta eleverna göra en analys av Edward Scissorhands ger man dem därför goda möjligheter att uppfylla följande del av kunskapskraven (ur aspekten ”annat berättande”):

Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Eleven reflekterar också över innehåll och form med hjälp av några berättartekniska och stilistiska begrepp. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Eleven återger några iakttagelser, formulerar välgrundade och nyanserade egna tankar med utgångspunkt i berättandet samt relaterar innehållet i berättandet på ett relevant sätt till allmänmänskliga förhållanden.

/Elin

10

sep

Som jag skrev i förra inlägget är min erfarenhet att de flesta elever har svårt att skilja på referat och analys när de kommer till gymnasiet. De brukar också ha svårt att hålla sig från att recensera när de egentligen ska analysera. I en analys är det inte intressant om du tycker att till exempel en film är bra eller dålig. Det intressanta är hur du tolkar olika delar av den. Man kan diskutera om karaktärerna är platta eller runda, men vilket du föredrar är ointressant i sammanhanget. Därför tycker jag att det är väldigt viktigt att tidigt reda ut skillnaden mellan dessa begrepp.

På Norra Real använder vi för närvarande BRUS-handboken (Bayard med flera) från Natur & Kultur i alla årskurser. Den har sina för- och nackdelar, jag kan återkomma med en recension längre fram. I Svenska 1 är den dock enkel och lättöverskådlig. Där finns en guide till hur man skriver recensioner, som säger att en recension ska innehålla följande delar (förutom lite allmän info som till exempel titel, författare, regissör): referat, analys och omdöme. Att skriva en recension efter den här modellen tvingar eleverna att skilja på dessa tre saker.

Att göra en analys är inte så lätt om man inte är van. Därför låter jag eleverna, efter att vi sett filmen, börja med att göra en analys i grupp. Det finns några sidor i boken som handlar om att analysera och de får de läsa innan vi ser filmen. Jag brukar alltid få frågan om man ska anteckna när man ser filmen och då brukar jag svara att det beror på hur bra minne de har. Det är viktigt att de lär sig att se filmer aktivt, men de får lära sig att själva ta ansvar för det. Lektionen efter att vi har sett klart filmen får de sedan sitta i grupper (som jag har delat in) och tillsammans diskutera sig fram till en analys, som de lämnar in till mig vid lektionens slut. Jag brukar be dem fokusera på miljö, karaktärer, handling och budskap/tema. Visst hade de kunnat få längre tid på sig för att göra en utförligare analys, men ger man bara en lektion tvingar man dem att vara effektiva och utnyttja tiden väl. Det minskar också risken för att de söker svar på annat håll och därmed lär sig mindre. Denna första gruppanalys är ändå till största del en plattform för kommande uppgifter.

Mer i nästa inlägg om recensionen de sedan ska skriva.

/Elin

8

sep

Filmtajm!

Filmvisning brukar vara uppskattat av eleverna. Och även om ”det vidgade textbegreppet” är en förlegad formulering så står följande i Skolverkets instruktioner om svenskämnets syfte: ”Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar.”. Så film SKA faktiskt användas i svenskundervisningen. Inte mig emot. I Svenska 1 använder jag film som grunden för en första analysuppgift. Jag vill också att de tidigt ska lära sig skillnaden mellan att analysera, recensera och referera. Det brukar många elever ha svårt för när de kommer till gymnasiet.

Vad ska man då välja för film? Visserligen är det ingen nackdel att se om en film man redan har sett om man ska göra en analys, tvärtom. Dock tycker de flesta elever att det är roligast att få se något de inte har sett förut. Som första film brukar jag använda Edward Scissorhands.  Det finns flera anledningar till att jag väljer just den filmen. Dels hör den till avdelningen filmer som jag tycker känns ganska fräscha fast de egentligen har runt 20 år på nacken. Det innebär att många elever inte har kommit i kontakt med den tidigare. Dock känner många elever igen Johnny Depp från bland annat Pirates of the Caribbean-filmerna, vilket gör dem positiva till även denna film. Sist men inte minst tycker jag att det är en bra film att analysera. Det finns många olika infallsvinklar utgå ifrån och den har ett tydligt budskap. Jag återkommer till det längre fram.

Jag har prövat mig fram till ett upplägg där eleverna först får se filmen, sedan diskutera den i grupp och göra en första gemensam analys och sedan skriva en egen recension. Jag beskriver mer om detta i nästa inlägg.

/Elin

Bildkälla: Imdb.com

Bildkälla: Imdb.com

Bloggen Svenskläraren tipsar

Porträtt på en kvinna med glasögon som står utomhus.

Jag heter Elin Pellberg och är lärare i svenska och biologi på Norra Real. Jag tycker att en av de roligaste delarna med att arbeta som lärare är att komma på nya arbetsmoment och uppgifter till eleverna, att genomföra dem och sedan utvärdera och förbättra dem till kommande läsår.

Många gånger är det dock onödigt att uppfinna hjulet på nytt och jag låter mig gärna inspireras av kollegors arbete när jag inte har några egna bra idéer. Därför ville jag skapa den här bloggen, den är tänkt som en idébank som det är fritt fram att hämta material ifrån.

Kontakt: Elin Pellberg

Senaste kommentarer

Kategorier