Hej!

Att göra jämförelser mellan olika verk tycker jag alltid är en givande uppgift. Det brukar tydligt visa vilka elever som har förmåga till en djupare analys och vilka som inte har det. Att jämföra två verk från olika epoker ger eleverna mer av en helhetsbild av kulturen och dess utveckling. Men jag har också en uppgift där eleverna har fått jämföra ett och samma verk, fast i olika tappningar/tolkningar. Det gäller Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Jag har haft den uppgift i årskurs tre, men man kan förstås tänka sig att göra den i årskurs två eller kanske till och med ett också. Eleverna har fått läsa boken (finns att tillgå gratis via Runebergprojektet här), se en inspelning av enmansföreställningen med Krister Henriksson samt se filmatiseringen från 1942 (finns tillgänglig på Youtube här). Eleverna får själva avgöra vilka infallsvinklar som är intressanta att ta upp i en analys av verken. Deras urval säger förstås mycket om deras analysförmåga. Den mest intressanta aspekten torde vara berättarperspektivet. I både romanen och teatermonologen får vi tillgång till skeendet endast via Doktor Glas och hans tankar. I filmen däremot blir berättelsen förmedlad genom ett utomstående perspektiv. Det ger väldigt olika upplevelser av själva handlingen. Många elever tar också upp att romanen och filmen har mest gemensamt när det gäller miljöbeskrivningarna, där pjäsen helt utspelar sig inne på Doktor Glas kontor, bortsett från en del filmsnuttar.

/Elin

Kort inlägg idag, då jag är har båda mina barn hemma hela dagarna den här veckan. Jag tänkte att jag kunde skriva lite om varför jag tycker att Edward Scissorhands är en bra film för analys, för er som inte har sett den tidigare. Det finns helt enkelt många olika intressanta infallsvinklar som man kan ta upp. En av dem är estetiken. Filmens regissör heter Tim Burton och han har gjort sig känd för ett väldigt speciellt bildspråk. I filmen ställs till exempel en väldigt pastellfärgad förorts- eller småstadsidyll mot ett mörkt och läskigt slott. Men förpackningarna motsvarar inte innehållet, så att säga. Musiken spelar också stor roll för stämningsläget i filmen. Filmen innehåller både platta och runda karaktärer och man kan analysera deras roller i filmen och deras trovärdighet. Handlingen innehåller tillbakablickar i två nivåer och har intressanta vändpunkter som går att diskutera mycket. Slutligen har filmen ett tydligt tema och budskap, som handlar om utanförskap och acceptans.

Genom att låta eleverna göra en analys av Edward Scissorhands ger man dem därför goda möjligheter att uppfylla följande del av kunskapskraven (ur aspekten ”annat berättande”):

Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Eleven reflekterar också över innehåll och form med hjälp av några berättartekniska och stilistiska begrepp. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Eleven återger några iakttagelser, formulerar välgrundade och nyanserade egna tankar med utgångspunkt i berättandet samt relaterar innehållet i berättandet på ett relevant sätt till allmänmänskliga förhållanden.

/Elin

Filmvisning brukar vara uppskattat av eleverna. Och även om ”det vidgade textbegreppet” är en förlegad formulering så står följande i Skolverkets instruktioner om svenskämnets syfte: ”Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar.”. Så film SKA faktiskt användas i svenskundervisningen. Inte mig emot. I Svenska 1 använder jag film som grunden för en första analysuppgift. Jag vill också att de tidigt ska lära sig skillnaden mellan att analysera, recensera och referera. Det brukar många elever ha svårt för när de kommer till gymnasiet.

Vad ska man då välja för film? Visserligen är det ingen nackdel att se om en film man redan har sett om man ska göra en analys, tvärtom. Dock tycker de flesta elever att det är roligast att få se något de inte har sett förut. Som första film brukar jag använda Edward Scissorhands.  Det finns flera anledningar till att jag väljer just den filmen. Dels hör den till avdelningen filmer som jag tycker känns ganska fräscha fast de egentligen har runt 20 år på nacken. Det innebär att många elever inte har kommit i kontakt med den tidigare. Dock känner många elever igen Johnny Depp från bland annat Pirates of the Caribbean-filmerna, vilket gör dem positiva till även denna film. Sist men inte minst tycker jag att det är en bra film att analysera. Det finns många olika infallsvinklar utgå ifrån och den har ett tydligt budskap. Jag återkommer till det längre fram.

Jag har prövat mig fram till ett upplägg där eleverna först får se filmen, sedan diskutera den i grupp och göra en första gemensam analys och sedan skriva en egen recension. Jag beskriver mer om detta i nästa inlägg.

/Elin

Bildkälla: Imdb.com