13

feb

Polarprojekt pågår

Hej!

Nu har det gått ett par månader sedan jag senast skrev något i bloggen. Det har varit lite fullt upp med att starta upp vårterminen, men nu är ju sportlovet snart här. Tiden går fort! Mina ettor är nu i full gång med polarprojektet, som jag skrev ett inlägg om i höstas. På min skola, Norra Reals gymnasium i Stockholm, har det gått tre personer som har dött under olika polarresor, för ca 100 år sedan: Nils Strindberg, Alfred Björling och Finn Malmgren. Eleverna på naturprogrammet med inriktning natur gör därför nu ett projekt som handlar om polarforskning nu och då. De har fått välja en infallsvinkel att fördjupa sig i, och har bland annat valt syfte med resan, säkerhet, val av besättning och publicitet. Från början var planen att de dels skulle skriva ett reportage, dels göra en poster. Jag har dock valt att låta mina elever förbereda (och nästa vecka hålla) ett informerande tal i stället för att skriva ett reportage. De har fått jobba två och två med att förbereda sig, men ska hålla talet enskilt. Postern gör de 2-4 personer tillsammans (beroende på om det finns några andra par som har valt samma ämne som dem eller inte). Vi har i samband med detta projekt besökt Nordiska museet, som har en utställning om Arktis.

/Elin

4

dec

Hej!

Litterär analys har jag länge tänkt måste bestå av att läsa ett helt verk, för att sedan analysera det ur någon eller några aspekter. När jag fick höra att några kollegor hade litterär analys som ett prov blev jag dock nyfiken och ville testa själv. Jag gjorde detta efter att vi jobbat med romantiken och realismen. Provet bestod i att eleverna fick två för dem okända texter (utdrag ur två romaner), och de skulle avgöra vilken text som var från romantiken och vilken som var från realismen. De behövde göra en analys av textutdragen och lyfta fram typiska drag från respektive epok. Jag tycker att detta fungerade väldigt bra som examination, och det blev tydligt vilka kunskaper eleverna hade tillägnat sig. Det gick också fortare  för mig att bedöma än en analys av ett helt verk. I min bedömning fokuserade jag här bara på innehållet i själva analysen, inte formen för den.

/Elin

27

nov

Artikel om ”Rinkebysvenska”

Hej!

Ibland känner man ett behov av att uppdatera sitt lite väl åldrade lektionsmaterial, men ibland kan stigande ålder hos materialet i stället bli en tillgång. Jag har en gammal artikel (1996) skriven av Ulla-Britt Kotsinas, som heter ”Kravet på en ’god’ svenska”. Den diskuterar den sociolekt som talas i invandrartäta förorter. Kotsinas gör både en historisk koppling till ”Ekensnacket”, som möttes av samma förfäran från omgivningen, och resonerar om möjliga framtida utvecklingar. Och när det nu har gått drygt 25 år sitter vi ju faktiskt med facit i hand. Det blir plötsligt intressant att jämföra det Kotsinas skrev då med hur det ser ut nu.

Kotsinas tar också upp precis de aspekter av kunskapsvariation som finns i kunskapskraven: hur språklig variation beror på talare och situation, hur språklig variation kan användas för att uttrycka avstånd och samhörighet samt olika attityder till språklig variation. Texten är också lagom komplicerad för elever i årskurs 1. Den kräver visst arbete för att de ska förstå allting, men den är inte heller så svår att det blir oöverstigligt. Jag använder den här artikeln för att eleverna för första gången ska få öva på att skriva refererat, och det finns en steg-för-steg-instruktion som förklarar hur de ska gå tillväga. Sedan låter jag dem skriva en egen replik eller reflektion, så att de också får uttrycka sina egna åsikter (som de inte får ta upp i det rena referatet).

Artikel Ulla-Britt Kotsinas

/Elin

 

20

nov

Hyllningstal

Hej!

Tidigare år har jag mest harvat på med argumenterande och informerande tal i de olika svenskkurserna. Jag har känt mig mest van och bekväm med dem. Förra året tänkte jag dock ge hyllningstal en chans i början av Svenska 3, eftersom de ändå ska hålla ett argumenterande tal som en del av nationella provet. Visst kan man då tänka sig att det är bra om de får öva på argumenterande, men jag gav dem i stället en skriftlig argumenterande uppgift (se förra inlägget). De har också fått hålla argumenterande tal i både Svenska 1 och Svenska 2, så de har redan den erfarenheten. I grundskolan brukar man också öva på argumentation.

Hyllningstal brukar dock vara nytt för samtliga elever. Det är också bra att lyfta fram att detta faktiskt är den typ av tal som det är störst sannolikhet att de kommer att hålla i livet utanför skolan. Alla kommer inte att bli politiker eller lärare (för att ta ett par exempel där man kan hålla argumenterande och informerande framföranden), men de allra flesta kommer att besöka bröllop, födelsedagsfester, studentmottagningar och begravningar.

Jag kopplar ihop detta första tal i Svenska 3 med retorikanalys. Vi analyserar tillsammans ett par tal som finns på SVT play (Alice Bah Kuhnkes tal på nationaldagen 2000 och kungens tal efter tsunamikatastrofen 2004) och så får de också analysera en klasskamrats tal som en övning. Jag avslutar momentet med ett prov där de får se och läsa ett för dem nytt tal.

Men åter till att de fick hålla hyllningstal: de fick själva välja sitt ämne och sin talsituation, och jag fick höra så många fina tal! Det var hyllningar till föräldrar som fyllde jämt, till syskon som skulle ta studenten, fira bat mitzva eller fylla år, till mor- eller farföräldrar som hade gått bort, och även ett hyllningstal till penicillin! Den enda nackdelen med denna uppgift var att det vid vissa tillfällen var svårt att hålla tårarna tillbaka och i stället fokusera på bedömningen. Detta kommer jag definitivt att göra om nästa gång jag har Svenska 3!

/Elin

13

nov

Hej!

Jag undervisar inte i Svenska 3 i år, men kan ju ändå skriva ett inlägg om det då och då, för variationens och läsarnas skull. När det gäller momentet språkhistoria har jag testat lite olika examinationsformer. Att bara göra ett rent faktaprov kombinerat med någon resonerande fråga tycker jag känns tråkigt. Det är också praktiskt att kunna kombinera olika färdigheter i en och samma examination. Därför har jag provat några varianter av att kombinera språkhistoria och argumentation. Den senaste examinationen jag gjorde (förra året) tycker jag blev väldigt bra. Eleverna fick i förväg veta att de skulle skriva en argumenterande text med en bestämd tes: ”Engelskan är inget hot mot svenskan”. Det skulle vara ett tänkt svar på den här debattartikeln, skriven av ordföranden för Språkförsvaret: https://www.arbetarbladet.se/2022-03-06/engelskan-ar-visst-ett-hot-mot-svenskan De fick inte ta med sig något material till skrivningen, så de var tvungna att lära sig fakta om det svenska språkets utveckling, men de behövde fundera på hur de skulle använda det som argument för att engelskan inte utgör något hot. De behövde ta upp hur främmande språk har influerat svenskan tidigare, framförallt tyskan under medeltiden, och olika språks släktskap.

/Elin

6

nov

Polarprojekt

Hej!

Efter jul ska jag och två kollegor ha ett polarprojekt i Svenska 1. Vi gjorde ett sådant projekt för två år sedan, inspirerade av att det på vår skola har gått inte mindre än tre polarforskare: Alfred Björling, Nils Strindberg och Finn Malmgren. Samtliga har ”offrat sina liv i polarforskningens tjänst”, som minnestavlan i vårt trapphus upplyser eleverna om.

Nils Strindbergs dramatiska resa med Andrée med luftballong mot Nordpolen finns beskriven i Bea Uusmas bok Expeditionen: Min kärlekshistoria. Det är en berättelse om äventyr, övermod och kärlek. Vi kommer att hålla en föreläsning för eleverna om dessa expeditioner, med lite extra fokus på Andrées expedition och Nils Strindbergs öde. Eleverna ska få läsa romanen, och sedan ska de skriva ett reportage som handlar om polarforskning nu och då. De får välja en aspekt att fördjupa sig. Tidigare elever har bland fördjupat sig i brevduvor, kläder, mat och transport. Det är också intressant att diskutera hur det övergripande syftet med polarexpeditioner har förändrats från då till nu: förr gjorde man dessa för att erövra, att komma först, medan man nu gör polarexpeditioner främst för att studera klimatet. Då vi undervisar elever på naturprogrammet kan man väva in detta även biologiundervisningen.

Förra gången vi genomförde projektet tog vi med eleverna till Stadsmuseet i Gränna, där de har en utställning om polarforskning i allmänhet och Andrées expedition i synnerhet. Här i Stockholm kan man om man vill också besöka Norra begravningsplatsen och beskåda det pampiga gravmonument som Nils Strindbergs bror Tore utformade åt expeditionens medlemmar. Där ligger deras kvarlevor kremerade – och även hjärtat från Nils fästmö Anna. Detta får man veta mer om ifall man läser boken…

/Elin

30

okt

Novellanalys

Hej!

Som en introduktion till litterär analys i Svenska 1 tycker jag att det passar bra med film och noveller. Båda går relativt fort att läsa/se, jämfört med en roman. Jag brukar, som jag tidigare ha skrivit om, visa Edward Scissorhands och arbeta med den. För att introducera analysmomentet ska jag dock låta mina ettor läsa ”Pälsen” av Hjalmar Söderberg och ”Att döda ett barn” av Stig Dagerman. Båda novellerna finns i den kursbok jag använder (Svenska 1 helt enkelt), men de finns också gratis tillgängliga på nätet.

Jag brukar börja med att låta eleverna diskutera vilka aspekter man kan studera i en analys. Jag tar i detta moment upp karaktärer, miljö, berättarteknik, berättarperspektiv, handling samt språk och stil. Sedan får de i grupp analysera de två novellerna ur dessa olika aspekter. ”Pälsen” och ”Att döda ett barn” är bra att jämföra, eftersom de är så olika på de flesta punkter. Till exempel är miljön i ”Att döda ett barn” väldigt allmän, medan den i ”Pälsen” är väldigt specifik. Båda är berättade i tredje person, men i ”Pälsen” är berättarperspektivet Hencks, medan ”Att döda ett barn” har en allvetande berättare.

/Elin

23

okt

Hej!

Nu ska jag som sagt försöka sparka liv i bloggen igen. Ordentligt den här gången. Ett inlägg i veckan, som det var när det begav sig, är mitt mål. I år undervisar jag en klass i Svenska 1 och en klass i Svenska 2. Svenska 2 inledde jag med grammatik, och nu har vi börjat fördjupa oss i litteraturhistorien. Jag har byggt ut den introduktion till litteraturhistorien som jag har presenterat tidigare. Nu fick de en fem olika kärleksbeskrivningar att diskutera i grupp. Ungefär när trodde de att dessa var skrivna? Du hittar dem här, med facit: Gissa kärlekbeskrivningen facit När eleverna kände sig klara med uppgiften fick de lappar med namnen på de olika litterära epokerna, och så fick de dels försöka placera ut dem i ordning, dels placera in dikterna i rätt epok. Sedan lyfte vi allt till diskussion i helklass. Jag påpekade att uppgiften är svår för att texterna har ett allmänmänskligt tema (kärlek), och att vi under vårt arbete med litteraturhistorien tvärtom kommer att fokusera på det som är tidstypiskt.

/Elin

16

okt

Bloggaren är tillbaka

Hej!

Jag drabbades av bloggtorka för drygt ett år sedan, och bloggen blev mitt ständiga dåliga samvete. Jag påminns varje veckas av min mobil om att det är dags att skriva ett nytt inlägg, men jag har känt att jag saknat både tid och inspiration. Nu fick jag frågan om jag vill återuppliva bloggen eller pensionera den, och då kände jag att jag trots allt vill göra ett nytt försök att blåsa liv i den. Jag fått mycket positiv återkoppling på mina tidigare inlägg, och jag vill gärna fortsätta försöka inspirera ämneskollegor runt om i landet. Jag fick också en förfrågan om att skriva en text till ”Pedagog delar”, så håll utkik efter den.

/Elin

Bloggen Svenskläraren tipsar

Porträtt på en kvinna med glasögon som står utomhus.

Jag heter Elin Pellberg och är lärare i svenska och biologi på Norra Real. Jag tycker att en av de roligaste delarna med att arbeta som lärare är att komma på nya arbetsmoment och uppgifter till eleverna, att genomföra dem och sedan utvärdera och förbättra dem till kommande läsår.

Många gånger är det dock onödigt att uppfinna hjulet på nytt och jag låter mig gärna inspireras av kollegors arbete när jag inte har några egna bra idéer. Därför ville jag skapa den här bloggen, den är tänkt som en idébank som det är fritt fram att hämta material ifrån.

Kontakt: Elin Pellberg

Senaste kommentarer

Kategorier