Visar inlägg med tagg:

13

nov

Hej!

Jag undervisar inte i Svenska 3 i år, men kan ju ändå skriva ett inlägg om det då och då, för variationens och läsarnas skull. När det gäller momentet språkhistoria har jag testat lite olika examinationsformer. Att bara göra ett rent faktaprov kombinerat med någon resonerande fråga tycker jag känns tråkigt. Det är också praktiskt att kunna kombinera olika färdigheter i en och samma examination. Därför har jag provat några varianter av att kombinera språkhistoria och argumentation. Den senaste examinationen jag gjorde (förra året) tycker jag blev väldigt bra. Eleverna fick i förväg veta att de skulle skriva en argumenterande text med en bestämd tes: ”Engelskan är inget hot mot svenskan”. Det skulle vara ett tänkt svar på den här debattartikeln, skriven av ordföranden för Språkförsvaret: https://www.arbetarbladet.se/2022-03-06/engelskan-ar-visst-ett-hot-mot-svenskan De fick inte ta med sig något material till skrivningen, så de var tvungna att lära sig fakta om det svenska språkets utveckling, men de behövde fundera på hur de skulle använda det som argument för att engelskan inte utgör något hot. De behövde ta upp hur främmande språk har influerat svenskan tidigare, framförallt tyskan under medeltiden, och olika språks släktskap.

/Elin

26

jan

Insändare om språkhistoria

Hej!

Jag har nyligen haft en skrivning där mina elever skulle skriva ett vetenskapligt pm om språkhistoria och språkutveckling. Trots en i mitt tycke tydlig instruktion (som inleddes ”Beskriv svenskans släktskapsförhållanden och historiska utveckling…”) har hittills sex av sju elever inte nämnt ett ord om just släktskapsförhållanden. Jag har därför i lite hast och inspiration skapat en kompletteringsuppgift på temat. Jag hittade på en insändare där skribenten oroar sig för att arabiskan ska ta över svenskan helt och eleverna ska skriva ett svar och förklara varför det inte är en trolig utveckling. Den uppmärksamme eleven kan också notera de lånord från engelska, franska och tyska som jag har tagit med i insändaren.  Jag bifogar uppgiften med det vetenskapliga pm:et, tillhörande texthäfte samt kompletteringsuppgiften.

Examination språkhistoria NA18AFO 2021

Språkhistoria källor 2020

Insändare släktskap och språkutveckling

/Elin

3

dec

Språkhistoria och argumentation

Hej!

Jag jobbar som sagt med språkhistoria för närvarande i Svenska 3. Kunskapskraven handlar ju både om hur svenska språket har utvecklats och mer generella slutsatser om språkutveckling. Det är därför intressant att resonera om hur svenskan kan komma att utvecklas i framtiden. En text som jag använder mig av är en debattartikel skriven av Marian Radetzki, som är professor i nationalekonomi. Han argumenterar för att vi helt bör övergå till att använda engelska som huvudspråk i Sverige. För den som prenumererar på Dagens nyheter går artikeln att läsa här: https://www.dn.se/arkiv/kultur/engelskan-den-nya-svenskan/. Som en övning i argumentation ska mina elever också få skriva varsin insändare som svar på artikeln.

/Elin

27

nov

Dramatisera språkhistorien

Hej!

För närvarande jobbar jag med språkhistoria i Svenska 3. Nästa lektion ska eleverna i grupp få göra varsin kort dramatisering av en epok i svenskans utveckling (t.ex. äldre fornsvenska eller yngre nysvenska). Både innehåll och något i deras språk ska spegla epoken de ska gestalta (t.ex. franskans inflytande under 1700-talet). Min tanke är både att det är roligt och att olika metoder underlättar deras inlärning.

/Elin

Hej!

Jag vet att många svensklärare tycker att ”uddakraven” i Svenska 1, Svenska 2 och Svenska 3, det vill säga språkvariation, språksituationen i Norden och språkhistoria, inte är de mest upphetsande delarna av kursen och de momenten blir därför ofta lite styvmoderligt behandlade. Givetvis gäller inte detta alla svensklärare, men en hel del. Det finns även många elever som tycker att dessa moment känns lite överflödiga. Själv älskar jag själva samhällsaspekten av de här momenten, när man får chansen att göra kopplingar till omvärlden. När det gäller språksituationen i Norden sammanföll den i år för mig med att samernas situation och ordet ”lapp” uppmärksammades i media, i samband med rättstvisten mellan staten och Girjas sameby. När jag nu i Svenska 3 ska påbörja ett moment med språkhistoria ska jag passa på att ta upp höstens debatt om tyrrunan och huruvida den borde förbjudas eller ej. Då kan jag få in ett naturligt moment med argumentation på köpet också. Som kurslitteratur använder jag Svenska impulser 3, och där tas en hel del sådana här aktuella frågor upp. Även begreppen ”hen” och ”en” kan tas upp som ett exempel på språkets utveckling (i både språkvariation  och språkhistoria) och användas som grund för argumentation.

/Elin

Hej!

Sorry för lite ofrivillig bloggtorka igen. Jag har flyttat bloggdagen till torsdagar, eftersom jag från och med april arbetar måndagar och torsdagar, men förra veckan var jag då ledig på grund av Kristi himmelsfärd och i förrgår glömde jag helt enkelt bort det. Så håll till godo med ett sent inlägg.

En inte helt ovanlig fråga från elever är ”Varför ska vi göra detta?” (eller någon variant på det). (Okej, det gäller inte de elever som bara är måna om att uppfylla lärarens önskningar i hopp om högsta betyg, men en annan typ av elever ifrågasätter mycket.) Svaret ”Därför att det står i kursplanen” (eller någon variant på det) är ingen lögn, men inte heller ett svar som känns tillfredsställande för varken lärare eller elev. Så varför inte ge eleverna en uppgift som handlar just om att kritisera och ifrågasätta? Min erfarenhet är att eleverna ofta gillar den typen av frågeställningar, inte minst för att det ofta är en ny erfarenhet för dem. Vet man att man har en god anledning att undervisa om kursens olika moment (mer än att det står i kursplanen) behöver man inte vara rädd för att bli ”genomskådad” av eleverna.

I kursplanen för Svenska 2 finns som bekant ett moment som handlar om språksituationen i Norden. I tidningen Skolvärlden har Helena von Schantz, ordförande i LMS (Riksföreningen för Lärare i Moderna Språk) skrivit om att undervisningen i nordiska språk borde göras till ett eget ämne http://skolvarlden.se/artiklar/goer-nordiska-sprak-till-ett-eget-aemne . Marian Radetzki, professor i nationalekonomi, har i sin tur skrivit en artikel om att engelska borde göras till officiellt språk i Sverige http://www.dn.se/arkiv/kultur/engelskan-den-nya-svenskan/. Båda dessa texter kan användas som källor för en argumentation kring olika frågor gällande svenskan och svenskämnet. På Norra Real har vi använt Radetzkis text i en examination i språkhistoria, där eleverna har fått ta ställning till huruvida det är ett rimligt antagande att engelskan på sikt kommer att ersätta svenskan i Sverige. Men det finns ju inget som säger att man inte kan använda texten både i Svenska 2 och Svenska 3. Man kan ha olika upplägg för olika klasser och ibland kan det till och med vara bra om en text som eleverna känner igen återkommer.

/Elin

Bloggen Svenskläraren tipsar

Porträtt på en kvinna med glasögon som står utomhus.

Jag heter Elin Pellberg och är lärare i svenska och biologi på Norra Real. Jag tycker att en av de roligaste delarna med att arbeta som lärare är att komma på nya arbetsmoment och uppgifter till eleverna, att genomföra dem och sedan utvärdera och förbättra dem till kommande läsår.

Många gånger är det dock onödigt att uppfinna hjulet på nytt och jag låter mig gärna inspireras av kollegors arbete när jag inte har några egna bra idéer. Därför ville jag skapa den här bloggen, den är tänkt som en idébank som det är fritt fram att hämta material ifrån.

Kontakt: Elin Pellberg

Senaste kommentarer

Kategorier