Visar inlägg med tagg:

9

sep

Hej!

Förra läsåret fick mina elever i Svenska 2 göra en satirisk argumentation. Jag kopplade detta till upplysningen och Jonathan Swifts ”Ett anspråkslöst förslag”. Den här gruppen fick välja om de ville göra den muntligt eller skriftligt. Majoriteten av eleverna valde att göra uppgiften skriftligt, och då fick de förbereda en disposition i förväg (eftersom det är svårt att göra en bra helt oförberett, med okänt ämne). Satir som genre är inte helt lätt att få kläm på, men jag brukar säga till eleverna att de ska tänka att det är en ”tvärtom-argumentation”. Att de ska argumentera för något de egentligen inte tycker. Om de sedan inte hamnar helt rätt i tonen brukar jag inte vara så hård på. Eleverna brukar tycka att det här är ett roligt moment, och vissa får till jättebra texter/tal.

/Elin

Hej!

I år undervisar jag en klass i Svenska 2 och två klasser i Svenska 3. Jag har tidigare skrivit om att vi har en gemensam examination i Svenska 2 här på skolan runt jul, då eleverna får skriva ett pm om språksituationen i Norden. Pm är ju egentligen en texttyp som eleverna förväntas möta först i Svenska 3, men vi börjar med den redan i Svenska 2, för att eleverna ska bli så bra på den som möjligt inför nationella provet i trean. När vi rättade tvåornas texter i år pratade vi dock om hur vi ska fortsätta öva i åk 3, och jag är nog inne på att jag ska göra en pm-övning av språkhistoria. Jag är lite kluven, eftersom jag förra gången jag hade Svenska 3 blev så nöjd med den argumenterande uppgift jag då hade (se inlägg från 13/11 2023). Jag tror att jag ska slå på stort och både göra en pm-övning och en argumenterande text. Vi får väl se om jag ångrar detta när jag nu har två parallella klasser, men det blir också smidigt att de elever som eventuellt missar den ena uppgiften förmodligen gör den andra, så att jag slipper ha någon separat komplettering. Jag bifogar en artikel från DN av Catharina Grünbaum  som är bra att använda som källa i momentet, då den är väldigt faktaspäckad.

/Elin

Artikel språkhistoria (Grünbaum) Artikel Grunbaum original

19

aug

Argumentationsövning

Hej!

Dags för nystart efter sommaren! Varje augusti känns det som om man har oändligt med tid under det kommande läsåret, och varje år känns det som om det här kommer att bli året då man gör allting så mycket bättre än tidigare år. Och sedan sitter man där i juni och undrar vad som hände och vart tiden tog vägen. 🙂

Läsårets första tips handlar om argumentation. Förra året undervisade jag en klass i Svenska 1, och när jag påbörjade mitt moment om argumentation lät jag varje elev skriva varsitt debattämne på en lapp, och samlade sedan in alla lappar. Jag sade att det kunde vara både högt och lågt och stort och smått – till exempel ”inför dödsstraff” eller ”fler idrottslektioner”. Sedan använde jag deras lappar till övningar under flera kommande lektioner. De fick debattera med personen bredvid, och de fick turas om att börja och att vara för respektive emot. Jag hade olika vinklingar på övningen vid olika tillfällen, beroende på vad jag hade gått igenom. Ibland skulle de till exempel bara argumentera utifrån patos, och ibland bara utifrån logos. En gång gav jag dem olika roller, till exempel ”polis”, ”högstadieelev” och ”orolig pensionär”. Jag hittade på rollerna innan jag drog en lapp med ett ämne, så det kunde bli lite lagom galet. Eleverna uppskattade dessa små övningar som blev ett roligt avbrott, och det var kul och enkelt att använda deras egna ämnen under flera tillfällen.

/Elin

13

nov

Hej!

Jag undervisar inte i Svenska 3 i år, men kan ju ändå skriva ett inlägg om det då och då, för variationens och läsarnas skull. När det gäller momentet språkhistoria har jag testat lite olika examinationsformer. Att bara göra ett rent faktaprov kombinerat med någon resonerande fråga tycker jag känns tråkigt. Det är också praktiskt att kunna kombinera olika färdigheter i en och samma examination. Därför har jag provat några varianter av att kombinera språkhistoria och argumentation. Den senaste examinationen jag gjorde (förra året) tycker jag blev väldigt bra. Eleverna fick i förväg veta att de skulle skriva en argumenterande text med en bestämd tes: ”Engelskan är inget hot mot svenskan”. Det skulle vara ett tänkt svar på den här debattartikeln, skriven av ordföranden för Språkförsvaret: https://www.arbetarbladet.se/2022-03-06/engelskan-ar-visst-ett-hot-mot-svenskan De fick inte ta med sig något material till skrivningen, så de var tvungna att lära sig fakta om det svenska språkets utveckling, men de behövde fundera på hur de skulle använda det som argument för att engelskan inte utgör något hot. De behövde ta upp hur främmande språk har influerat svenskan tidigare, framförallt tyskan under medeltiden, och olika språks släktskap.

/Elin

10

dec

Hej!

Att argumentera ingår som bekant i alla svenskkurser på gymnasiet. Jag har planer på att testa en ny idé, i mitt fall i Svenska 3, men det fungerar ju även i andra årskurser. Ibland har jag låtit dem välja tes själva och sedan sagt att de istället måste argumentera för det motsatta. Nu har mina treor fått argumentera med valfri tes, utan några trix från min sida, men jag tänker senare låta dem göra ett nytt tal och argumentera emot det de tidigare har sagt. Dels blir de bättre på att argumentera på detta sätt, då de tvingas se två sidor av en sak, och dels behöver de inte börja om helt från början med att välja ämne, men de måste tänka till hur de ska ”vända på steken”.

/Elin

Hej!

Ja jag fortsätter tjata om litteraturhistorien, eftersom det är där jag befinner mig just nu och jag inte riktigt orkar tänka utanför den lådan för tillfället. Jag kommer snart till upplysningen och romantiken, och där blir det intressant att presentera de två epokerna och ställa dem mot varandra. Jag ska ha någon form av argumenterande uppgift, där eleverna får välja mellan att redovisa muntligt eller skriftligt. Jag har tidigare använt mig av Frankenstein (vi har sett filmatiseringen med Robert de Niro som Varelsen/Monstret) och så har eleverna antingen fått hålla/skriva ett försvarstal eller ett ”anklagelsetal”, där de får ta ställning till hur stor skuld/ansvar Varelsen/Monstret har i det han har gjort. Jag tänker mig nu att de kanske kan få välja mellan den uppgiften eller jämföra t.ex. Werther och Robinson Crusoe med varandra och ta ställning för vem de tycker är den mest ideala människan, eller något i den stilen (jag har ju historiens människoideal som tema, så även upplysningen och romantiken är tacksamma epoker).

Jag har tyvärr fått in lite för lite textläsning hittills, enligt mig själv. Den ena av mina två klasser har visserligen fått läsa Linnea Axelssons Aednan, men den andra klassen har bara fått läsa utdrag och ett par dikter. Men jag är sugen på att låta dem läsa Trägudars land och jämföra den med Geijers ”Vikingen”.

/Elin

14

jan

Hej!

Nytt år och nya möjligheter! Eller ny termin och bita ihop fram till sportlovet. 😉 Nu var det ett tag sedan det blev ett inlägg, på grund av ledighet. För att slippa sätta igång alltför mycket nytt direkt efter julledigheten introducerade jag en uppgift i Svenska 2 innan lovet. Eleverna ska hålla ett argumenterande tal där de har en av följande teser:

1. Människan är en Apollon.

2. Människan är en Dionysus.

3. Person XX har hybris.

4. Person XX har inte hybris.

Jag använder kursboken Svenska 2 helt enkelt och den innehåller en presentation av människosynen i det antika Grekland (en liknande, fast lite mer utförlig, beskrivning finns också i Den levande litteraturen) och även en övning som heter ”Har Zlatan hybris”? Jag har olika epokers människosyn som ett övergripande tema för litteraturhistorien i Svenska 2, och kommer att avsluta kursen med en uppgift där de får jämföra dagens människosyn med tidigare epoker (jag är inte färdig med den exakta utformningen av den uppgiften, det är en så länge bara en tanke).
/Elin

16

jan

Hej!

Arbetet med språkvariation går in i slutskedet för mina ettor, så nu blev jag tvungen att tänka till och komma på vad nästa moment skulle bestå av. Jag hade bara en vag idé om att vi skulle hålla på med argumentation, men den idén börjar nu ta lite mer konkret form. Eleverna ska i grupper om fyra få läsa moderna romaner. Samma titel för alla i en grupp, så totalt sett ska alltså åtta olika titlar läsas i klassen. Titlarna är av blandad kompott: det som råkade finnas i vårt bokförråd.

Innan de får romanerna tänkte jag dock introducera momentet genom att de får diskutera vad som kännetecknar en klassiker. Jag hittade en bra artikel som behandlar frågan, som de kan få läsa efter att själva ha diskuterat: https://www.aftonbladet.se/kultur/a/jP3xJA/vad-ar-en-klassiker Tanken är sedan att de ska få läsa romanerna och fundera över om de tycker att deras roman har potentialen att bli en klassiker eller ej, utifrån de kriterier vi har diskuterat, och eventuella andra infallsvinklar. När romanerna är utlästa ska frågan diskuteras i ett boksamtal. Steg två är sedan att de ska hålla ett argumenterande tal, där de får välja från några givna teser. Jag tänker mig till exempel:

– Därför bör man införa/inte införa en litterär kanon i gymnasieskolan.

– Därför kommer romanen x att bli/inte bli en klassiker.

– Därför bör man/bör man inte läsa mer klassiker.

Och kanske några fler teser också, jag ska fundera lite på det. Jag har inte gjort någon färdig tidsplanering ännu, men tänker att en del lektioner under den period då de läser romanen kommer att ägnas åt att lära sig mer om argumentation och en del lektioner kommer att ägnas åt att förbereda de egna talen.

/Elin

Hej!

Här kommer några korta tips mitt i all rättning. I kursen Svenska 2 ingår som bekant att man ska argumentera, muntligt eller skriftligt. Detta kan ju med fördel kopplas ihop med litteraturhistorien, eftersom den också ska avhandlas under kursen. Här är några tips på ämnen för argumentation:

– Därför är upplysningens ideal bättre än romantikens (eller tvärtom).

– Därför bör författare xx/verket xx ingå i svensk kanon (eller inte).

– Därför bör Frankensteins monster dömas för sina handlingar (eller inte).

– Därför är författare xx/verket xx typisk/typiskt för epoken xx.

/Elin

Hej!

Den grupp jag nu undervisar i Svenska 2 har fått läsa Trägudars land. För att komma åt den delen av kunskapskraven som handlar om att kunna koppla ett verk till samtida idéströmningar har jag utgått från att Jan Fridegård lär ha sagt att han ”växt upp som trälars arvinge”. Jag berättade att Fridegårds föräldrar var statare och nämnde den så kallade statarskolan. Sedan fick eleverna läsa en utförlig artikel från Populär Historia som handlar om statare.

Vi läste också tillsammans Erik Gustaf Geijers dikt ”Vikingen” och diskuterade vilka bilder av vikingar de båda verken presenterar. De har sedan fått i uppgift att skriva en argumenterande text med en tes som berör förhållandet mellan den ena eller båda texterna och dess samtid. De måste använda två till tre källor.

Utöver romanen och dikten är de källor de kan välja mellan kursboken (Den levande litteraturen av Ulf Jansson), artikeln om statare och en text från Historiska museets hemsida, som handlar om vikingarnas liv. Tesen kan t.ex. vara ”Därför är Geijers dikt ”Vikingen” typisk för sin samtid” eller ”Därför är det rimligt att Fridegård har kallat sig själv ’trälars arvinge'”.

Det ska bli intressant att se hur utfallet blir, men jag tror att det kan bli bra.

/Elin

Bloggen Svenskläraren tipsar

Porträtt på en kvinna med glasögon som står utomhus.

Jag heter Elin Pellberg och är lärare i svenska och biologi på Norra Real. Jag tycker att en av de roligaste delarna med att arbeta som lärare är att komma på nya arbetsmoment och uppgifter till eleverna, att genomföra dem och sedan utvärdera och förbättra dem till kommande läsår.

Många gånger är det dock onödigt att uppfinna hjulet på nytt och jag låter mig gärna inspireras av kollegors arbete när jag inte har några egna bra idéer. Därför ville jag skapa den här bloggen, den är tänkt som en idébank som det är fritt fram att hämta material ifrån.

Kontakt: Elin Pellberg

Senaste kommentarer

Kategorier