Visar inlägg med tagg:

13

nov

Hej!

Jag undervisar inte i Svenska 3 i år, men kan ju ändå skriva ett inlägg om det då och då, för variationens och läsarnas skull. När det gäller momentet språkhistoria har jag testat lite olika examinationsformer. Att bara göra ett rent faktaprov kombinerat med någon resonerande fråga tycker jag känns tråkigt. Det är också praktiskt att kunna kombinera olika färdigheter i en och samma examination. Därför har jag provat några varianter av att kombinera språkhistoria och argumentation. Den senaste examinationen jag gjorde (förra året) tycker jag blev väldigt bra. Eleverna fick i förväg veta att de skulle skriva en argumenterande text med en bestämd tes: ”Engelskan är inget hot mot svenskan”. Det skulle vara ett tänkt svar på den här debattartikeln, skriven av ordföranden för Språkförsvaret: https://www.arbetarbladet.se/2022-03-06/engelskan-ar-visst-ett-hot-mot-svenskan De fick inte ta med sig något material till skrivningen, så de var tvungna att lära sig fakta om det svenska språkets utveckling, men de behövde fundera på hur de skulle använda det som argument för att engelskan inte utgör något hot. De behövde ta upp hur främmande språk har influerat svenskan tidigare, framförallt tyskan under medeltiden, och olika språks släktskap.

/Elin

10

dec

Hej!

Att argumentera ingår som bekant i alla svenskkurser på gymnasiet. Jag har planer på att testa en ny idé, i mitt fall i Svenska 3, men det fungerar ju även i andra årskurser. Ibland har jag låtit dem välja tes själva och sedan sagt att de istället måste argumentera för det motsatta. Nu har mina treor fått argumentera med valfri tes, utan några trix från min sida, men jag tänker senare låta dem göra ett nytt tal och argumentera emot det de tidigare har sagt. Dels blir de bättre på att argumentera på detta sätt, då de tvingas se två sidor av en sak, och dels behöver de inte börja om helt från början med att välja ämne, men de måste tänka till hur de ska ”vända på steken”.

/Elin

Hej!

Ja jag fortsätter tjata om litteraturhistorien, eftersom det är där jag befinner mig just nu och jag inte riktigt orkar tänka utanför den lådan för tillfället. Jag kommer snart till upplysningen och romantiken, och där blir det intressant att presentera de två epokerna och ställa dem mot varandra. Jag ska ha någon form av argumenterande uppgift, där eleverna får välja mellan att redovisa muntligt eller skriftligt. Jag har tidigare använt mig av Frankenstein (vi har sett filmatiseringen med Robert de Niro som Varelsen/Monstret) och så har eleverna antingen fått hålla/skriva ett försvarstal eller ett ”anklagelsetal”, där de får ta ställning till hur stor skuld/ansvar Varelsen/Monstret har i det han har gjort. Jag tänker mig nu att de kanske kan få välja mellan den uppgiften eller jämföra t.ex. Werther och Robinson Crusoe med varandra och ta ställning för vem de tycker är den mest ideala människan, eller något i den stilen (jag har ju historiens människoideal som tema, så även upplysningen och romantiken är tacksamma epoker).

Jag har tyvärr fått in lite för lite textläsning hittills, enligt mig själv. Den ena av mina två klasser har visserligen fått läsa Linnea Axelssons Aednan, men den andra klassen har bara fått läsa utdrag och ett par dikter. Men jag är sugen på att låta dem läsa Trägudars land och jämföra den med Geijers ”Vikingen”.

/Elin

Hej!

Nytt år och nya möjligheter! Eller ny termin och bita ihop fram till sportlovet. 😉 Nu var det ett tag sedan det blev ett inlägg, på grund av ledighet. För att slippa sätta igång alltför mycket nytt direkt efter julledigheten introducerade jag en uppgift i Svenska 2 innan lovet. Eleverna ska hålla ett argumenterande tal där de har en av följande teser:

1. Människan är en Apollon.

2. Människan är en Dionysus.

3. Person XX har hybris.

4. Person XX har inte hybris.

Jag använder kursboken Svenska 2 helt enkelt och den innehåller en presentation av människosynen i det antika Grekland (en liknande, fast lite mer utförlig, beskrivning finns också i Den levande litteraturen) och även en övning som heter ”Har Zlatan hybris”? Jag har olika epokers människosyn som ett övergripande tema för litteraturhistorien i Svenska 2, och kommer att avsluta kursen med en uppgift där de får jämföra dagens människosyn med tidigare epoker (jag är inte färdig med den exakta utformningen av den uppgiften, det är en så länge bara en tanke).
/Elin

16

jan

Hej!

Arbetet med språkvariation går in i slutskedet för mina ettor, så nu blev jag tvungen att tänka till och komma på vad nästa moment skulle bestå av. Jag hade bara en vag idé om att vi skulle hålla på med argumentation, men den idén börjar nu ta lite mer konkret form. Eleverna ska i grupper om fyra få läsa moderna romaner. Samma titel för alla i en grupp, så totalt sett ska alltså åtta olika titlar läsas i klassen. Titlarna är av blandad kompott: det som råkade finnas i vårt bokförråd.

Innan de får romanerna tänkte jag dock introducera momentet genom att de får diskutera vad som kännetecknar en klassiker. Jag hittade en bra artikel som behandlar frågan, som de kan få läsa efter att själva ha diskuterat: https://www.aftonbladet.se/kultur/a/jP3xJA/vad-ar-en-klassiker Tanken är sedan att de ska få läsa romanerna och fundera över om de tycker att deras roman har potentialen att bli en klassiker eller ej, utifrån de kriterier vi har diskuterat, och eventuella andra infallsvinklar. När romanerna är utlästa ska frågan diskuteras i ett boksamtal. Steg två är sedan att de ska hålla ett argumenterande tal, där de får välja från några givna teser. Jag tänker mig till exempel:

– Därför bör man införa/inte införa en litterär kanon i gymnasieskolan.

– Därför kommer romanen x att bli/inte bli en klassiker.

– Därför bör man/bör man inte läsa mer klassiker.

Och kanske några fler teser också, jag ska fundera lite på det. Jag har inte gjort någon färdig tidsplanering ännu, men tänker att en del lektioner under den period då de läser romanen kommer att ägnas åt att lära sig mer om argumentation och en del lektioner kommer att ägnas åt att förbereda de egna talen.

/Elin

Hej!

Här kommer några korta tips mitt i all rättning. I kursen Svenska 2 ingår som bekant att man ska argumentera, muntligt eller skriftligt. Detta kan ju med fördel kopplas ihop med litteraturhistorien, eftersom den också ska avhandlas under kursen. Här är några tips på ämnen för argumentation:

– Därför är upplysningens ideal bättre än romantikens (eller tvärtom).

– Därför bör författare xx/verket xx ingå i svensk kanon (eller inte).

– Därför bör Frankensteins monster dömas för sina handlingar (eller inte).

– Därför är författare xx/verket xx typisk/typiskt för epoken xx.

/Elin

Hej!

Den grupp jag nu undervisar i Svenska 2 har fått läsa Trägudars land. För att komma åt den delen av kunskapskraven som handlar om att kunna koppla ett verk till samtida idéströmningar har jag utgått från att Jan Fridegård lär ha sagt att han ”växt upp som trälars arvinge”. Jag berättade att Fridegårds föräldrar var statare och nämnde den så kallade statarskolan. Sedan fick eleverna läsa en utförlig artikel från Populär Historia som handlar om statare.

Vi läste också tillsammans Erik Gustaf Geijers dikt ”Vikingen” och diskuterade vilka bilder av vikingar de båda verken presenterar. De har sedan fått i uppgift att skriva en argumenterande text med en tes som berör förhållandet mellan den ena eller båda texterna och dess samtid. De måste använda två till tre källor.

Utöver romanen och dikten är de källor de kan välja mellan kursboken (Den levande litteraturen av Ulf Jansson), artikeln om statare och en text från Historiska museets hemsida, som handlar om vikingarnas liv. Tesen kan t.ex. vara ”Därför är Geijers dikt ”Vikingen” typisk för sin samtid” eller ”Därför är det rimligt att Fridegård har kallat sig själv ’trälars arvinge'”.

Det ska bli intressant att se hur utfallet blir, men jag tror att det kan bli bra.

/Elin

Hej!

Jag vet att många svensklärare tycker att ”uddakraven” i Svenska 1, Svenska 2 och Svenska 3, det vill säga språkvariation, språksituationen i Norden och språkhistoria, inte är de mest upphetsande delarna av kursen och de momenten blir därför ofta lite styvmoderligt behandlade. Givetvis gäller inte detta alla svensklärare, men en hel del. Det finns även många elever som tycker att dessa moment känns lite överflödiga. Själv älskar jag själva samhällsaspekten av de här momenten, när man får chansen att göra kopplingar till omvärlden. När det gäller språksituationen i Norden sammanföll den i år för mig med att samernas situation och ordet ”lapp” uppmärksammades i media, i samband med rättstvisten mellan staten och Girjas sameby. När jag nu i Svenska 3 ska påbörja ett moment med språkhistoria ska jag passa på att ta upp höstens debatt om tyrrunan och huruvida den borde förbjudas eller ej. Då kan jag få in ett naturligt moment med argumentation på köpet också. Som kurslitteratur använder jag Svenska impulser 3, och där tas en hel del sådana här aktuella frågor upp. Även begreppen ”hen” och ”en” kan tas upp som ett exempel på språkets utveckling (i både språkvariation  och språkhistoria) och användas som grund för argumentation.

/Elin

Hej!

I ämneslaget för svenska här på Norra Real delar vi in oss i mindre arbetsgrupper där vi hjälps åt att ta fram gemensamma examinationer med tillhörande material. För tillfället har det legat på min lott att jobba fram en examination i Svenska 2 som rör momentet ”språksituationen i Norden”. Här bjussar jag på en PowerPoint som ger en överblick över de olika nationalspråken i Norden, samt själva examinationsuppgiften, som går  ut på att skriva en debattartikel om ett av fyra valbara ämnen.

/Elin

Examination HT 2017 – argumenterande

Texthäfte examination HT 2017

Språken i Norden

15

sep

Hej!

Nu har jag visst glömt att skriva på ett par veckor. Jag är lite ringrostig så här i början, men nu har jag lagt in en återkommande påminnelse i telefonen.

För närvarande har jag och två kollegor ett ämnesöverskridande projekt mellan Biologi 2, Filosofi 1 och Svenska 3. Vi har i år bestämt att börja Svenska 3 med retorik och retorikanalys, vilket passar bra ihop med argumentationsanalys i Filosofi 1. Ämnesinnehållet får Biologi 2 stå för: medicinsk etik. Vi har delat in eleverna i grupper om fyra, och varje grupp har en gemensam etisk frågeställning. Vi har använt följande:

– Bör vi ha samvetsfrihet för vårdpersonal?

– Är det rätt att försöka rädda livet på foster som aborterats?

– Är det rätt försöka hindra den som försöker ta sitt liv?

– Bör det vara obligatoriskt att vaccinera barn som ska börja på allmän förskola?

– Är aktiv dödshjälp rätt?

– Bör man testa sig om man vet att man har en ärftlig genetisk sjukdom i släkten?

– Är det rätt att avsiktligt smitta sina barn med vattkoppor?

– Är det rätt att göra selektiva aborter grundade på fosterdiagnostik?

De fyra eleverna får hjälpas åt att hitta material. Två ska vara för och två ska vara emot. Var och en skriver ett eget tal, som de ska framföra inför halvklass (först får den som är för ett ämne tala och sedan får den som är emot samma ämne tala). De ska sedan göra en argumentationsanalys (filosofi) och en retorisk analys (svenska) av en klasskamrats tal. I svenska ska  vi sedan också ha ett prov där de får analysera ett i förväg okänt tal.

/Elin

Bloggen Svenskläraren tipsar

Porträtt på en kvinna med glasögon som står utomhus.

Jag heter Elin Pellberg och är lärare i svenska och biologi på Norra Real. Jag tycker att en av de roligaste delarna med att arbeta som lärare är att komma på nya arbetsmoment och uppgifter till eleverna, att genomföra dem och sedan utvärdera och förbättra dem till kommande läsår.

Många gånger är det dock onödigt att uppfinna hjulet på nytt och jag låter mig gärna inspireras av kollegors arbete när jag inte har några egna bra idéer. Därför ville jag skapa den här bloggen, den är tänkt som en idébank som det är fritt fram att hämta material ifrån.

Kontakt: Elin Pellberg

Senaste kommentarer

Kategorier