Visar inlägg med tagg:

Hej! Så här blev det: eleverna fick i läxa att läsa avsnittet om det svenska nittitalet i Den levande litteraturen av Ulf Jansson. När vi sågs nästa gång inledde jag med att spela nationalsångens första två verser (de vanliga). Jag frågade om de tyckte att den var nationalistisk och lyfte fram landet etc., varpå de kom fram till att Sverige inte nämns en enda gång. Det är bara tal om Norden. Jag förklarade detta med att den är skriven i mitten på 1800-talet, då skandinavismen var stor. Jag kopplade det till det vi tidigare pratade om att realismen förde med sig många tankar om internationalism (efter romantikens nationalism). Jag pratade lite om hur detta i Sverige började svänga mot slutet av 1800-talet, då det kom en nationalromantisk våg. Jag spelade de sista två verserna i nationalsången (som aldrig brukar användas nu för tiden), som är skrivna 1910. Där lyfts nationen Sverige fram på ett helt annat sätt. Lite prat om landskapsromantiken som bokens nittitalister ägnade sig åt och så delade jag in dem i grupper och testade deras kunskaper från läxan med hjälp av https://getkahoot.com/, en mycket rolig tävlingsform. Avslutningsvis presenterade jag uppgiften , lottade ut landskap och så fick de sätta igång med den. Gruppuppgift landskapsromantik /Elin

18

maj

Det svenska nittitalet

Hej!

Ledsen för lite svajigt bloggande, men med maj kommer ju den tyngsta arbetsbördan för  oss lärare och det är som bekant också perioden då man måste hålla ungefär tusen saker i huvudet samtidigt. Och så gäller det att försöka planera någonting meningsfullt de sista lektionerna av kursen, trots att man är färdig med alla examinationer. Där är jag just nu och funderar kring Svenska 2, som jag den här terminen har i tre klasser parallellt. Jag har en idé, som jag ska försöka konkretisera lite mer och göra verklighet av nästa vecka.

För att komplettera sitt betygsunderlag på bästa sätt har mina elever fått välja mellan ett flertal olika examinationer som har berört 1800-talets litteratur (med undantag för vissa som fick jobba med språksituationen i Norden). Nu tänkte jag knyta ihop dem igen med en uppgift som handlar om svenskt nittital. I vår kursbok, Den levande litteraturen av Ulf Jansson, presenteras fyra nittitalister: Selma Lagerlöf, Verner von Heidenstam, Erik Axel Karlfeldt och Gustaf Fröding. Jag tänkte att eleverna ska få läsa på lite om dem, kanske i grupp och göra enkla tvärgruppsredovisningar där de berättar för varandra. Jag tänkte lyfta fram att national- och framför allt landskapsromantiken som de representerar. Sedan tänker jag att eleverna i grupp i en lottning ska få dra ett landskap och göra en hyllning till det. Jag tänker mig någon form av ramscenario där de ska skapa ett bidrag till en tävling, där ett landskap ska väljas ut för att presentera Sverige i något internationellt sammanhang. Avslutas med muntlig presentation i grupp med presentationstekniskt hjälpmedel. Ungefär så, jag ska som sagt slipa lite mer på det…

/Elin

26

apr

Mer om 1800-talets kvinnor

Hej!

Jag höll två lektioner i rad som handlade om kvinnans ställning under 1800-talet. Det blev mycket lyckat med intresserade och engagerade elever. Första lektionen skrev jag upp 12 länder och 12 årtal på tavlan. Eleverna fick först gissa vad det kunde handla om och när de visste att det handlade om kvinnlig rösträtt fick de i grupp försöka para ihop rätt årtal med rätt land. Sedan såg vi ”Max 1800-tal: kvinnans århundrade”, ett UR-program som finns på nätet. Där använde de Carl Jonas Love Almqvists ”Det går an” som ramberättelse, så nästa lektion läste vi ett utdrag ur den. Sedan fick de i grupp diskutera hur de själva såg på gemensam respektive delad ekonomi och samboskap respektive särboskap (och äktenskap eller ej). Mycket engagerade diskussioner. Sedan fick de utifrån nyckelorden giftermål, myndighetsålder, skilsmässa, partnerskap, föräldraförsäkring och sambeskattning undersöka hur de juridiska aspekterna av frågorna har utvecklats sedan 1800-talet.

/Elin

10

apr

Dra nytta av skolbiblioteket som lärare

Hej!

Min punktlighet i bloggandet svajar lite så här i sluttampen på vårterminen, men här kommer i alla fall ett kort inlägg innan jag tar påsklov. Idag är inte tipset så konkret kopplat till svenskämnet, utan berör undervisning på en större nivå. Fortbildning är ju som bekant inte något som strösslas över oss lärare, men vill man ta saken i egna händer (och det bör man begära kompensation för i tid) så kan skolbiblioteket vara en guldgruva. Ett skolbibliotek av rang innehåller inte bara litteratur riktad till eleverna, utan också facklitteratur som riktar sig till lärare. Att läsa forskning och reflektera över sin egen praktik kan vara både nyttigt och stimulerande. Ett avbrott från den dagliga verksamheten då man lätt snurrar på i ekorrhjulet och inte alltid stannar upp och tänker på varför man egentligen gör som man gör. För närvarande genomgår jag ett meriteringsprogram hos företaget Arete, och då kom vårt skolbibliotek väl till pass.

Glad påsk!

/Elin

25

mar

Hej!

Intensiv period i skolan just nu = mindre intensiv aktivitet på bloggen. Men jag var på bio häromveckan och  måste tipsa om Sameblod. Den lyfter fram en oerhört viktig, och för många inte särskilt känd, del av vår historia. Jag hoppas att den blir tillgänglig så att man kan visa den i skolor framöver, för den är klockren att visa i samband med att man undervisar om språksituationen i Norden i Svenska 2. Jag har tidigare tipsat om Elina – som om jag inte fanns, men den är tyvärr oerhört svår att få tag på.

/Elin

9

mar

Grammatik

Hej! Jag tror bestämt inte att jag har skrivit något om grammatik tidigare. Grammatik kan man behandla på många olika sätt. Det här är vad som står i kunskapskraven:

E                                                          C                                                            A

Språkets uppbyggnad och grammatik Eleven kan översiktligt utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken. Eleven kan med viss precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken. Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken.

På vår skola har vi haft många intressanta diskussioner om hur man ska examinera detta moment. Själv har jag testat en modell där jag först haft lite enklare faktafrågor (där de t.ex. ombeds förklara begreppen fonem och grafem, ta ut morfem ur ett ord och identifiera olika ordklasser och satsdelar), och sedan en komplex fråga. Den komplexa frågan består i ett påhittat elevexempel med diverse mindre lyckade språkliga konstruktioner, såsom satsradning och en felaktig användning av de  och dem. Eleverna får med ge förslag på hur texten kan förbättras, genom att använda adekvata begrepp. Den elev som till exempel kan säga att de och dem är fel använda och att det är tjatigt att alla meningar börjar på ungefär samma sätt (t.ex. Han gick…, Han gjorde…, Han åt…) utan att mer konkret förklara varför det är fel har översiktligt redogjort för hur olika delar av språket är uppbyggda och samspelar med varandra (d.v.s. E-nivå) och den elev som kan förklara att texten blandar ihop subjekts- och objektsform och att det blir mer omväxlande att läsa en text där inte flera huvudsatser som alla börjar med subjekt + predikat staplas på varandra har däremot med god precision redogjort för hur olika delar av språket är uppbyggda och samspelar med varandra (d.v.s. A-nivå). /Elin

23

feb

1800-talets kvinnor

Hej!

Jag har tidigare postat ett inlägg om hur jag under upplysningen har låtit eleverna göra muntliga presentationer av kvinnor som har bidragit till vetenskapen (från blandade århundraden, dock). En liknande fördjupning kan man göra under arbetet med realismen, eftersom kvinnors rättigheter då började diskuteras mer på allvar. Man kan berätta om suffragetterörelsen och ge dem en lista på olika länder och i grupp låta dem försöka rangordna länderna efter när kvinnor fick rösträtt där (tips: Nya Zealand, Sverige, Finland och Schweiz är intressanta att ha med). Här är en lista över kvinnor som det sedan kan vara intressant för dem att fördjupa sig i:

Fredrika Bremer

Victoria Benedictson

Selma Lagerlöf

Systrarna Brontë

Jane Austen

Louisa May Alcott

Emily Dickinson

Anne Charlotte Leffler

Emilie Flygare Carlén

 Alice Tegnér

 Betty Pettersson

Ellen Fries

Emmeline Pankhurst

Florence Nightingale

Karolina Widerström

/Elin

17

feb

Musik i undervisningen

Hej!

Ett sätt att levandegöra undervisningen lite mer, och göra den mer tilltalande för åtminstone vissa elever, tycker jag är att ta in musik i den. Och det behöver ju inte vara tidstypisk musik om man håller på med litteraturhistoria, det finns gott om moderna låtar som har koppling till historien. Ett roligt och för eleverna förmodligen något oväntat exempel är det tyska bandet Rammsteins låt ”Dalai Lama”. Jag vet inte hur de inspirerats till titeln, men handlingen är i alla fall en pastisch på ”Älvkungen” av Goethe. Björn Afzelius är kanske en mindre känd artist bland eleverna, men han har skapat två verk som man kan använda sig av: ”Ikaros” och ”Fröken Julie”. Här hörs det desto tydligare på titlarna vilka verk/berättelser han har inspirerats av. ”Ikaros” har jag redan använt mig av som provfråga. Jag har helt enkelt kopierat upp texten och bett eleverna svara på varför de tror att han valt den titeln. Jag tänkte ha med ”Fröken Julie” som en analysfråga i år på en examination som berör pjäsen. Jag tänker helt sonika fråga vilka likheter och skillnader det finns mellan karaktärerna och deras öden i låten respektive pjäsen. Det här är enkla frågor att ställa, men de kräver sin analys av eleven. Här kommer de inte undan med att ha läst på analyser som tidigare gjorts i mängder (kan Fröken Julie vara ett av Sveriges mest sönderanalyserade verk?), utan de tvingas tänka själva.

/Elin

Hej! Jag tog bort det tidigare inlägget där jag skrev om att låna e-böcker på biblioteket på grund av den känsliga kostnadsfrågan. Min blogg är skriven i syfte att tipsa svensklärare om olika lösningar, men givetvis borde jag ha nämnt att lån av e-böcker innebär en kostnad för biblioteken. Men vi får hoppas att detta kommer att se annorlunda ut inom snar framtid, för fler och fler elever lär på eget initiativ låna böcker digitalt när de får tillgång till bärbar dator eller surfplatta via skolan. Och jag vidhåller att bibliotek (såväl skolbibliotek som kommunala) ÄR en guldgruva, medan bokförråd lätt blir statiska, slitna och daterade. Och svåra att hantera rent logistiskt  när man som på vår skola har tio parallellklasser. Så länge får vi hålla till godo med gratis (jag lovar, helt gratis) digitaliserade versioner av nordiska klassiker på http://runeberg.org/. Fröken Julie nästa för mina elever i alla fall, som strax ska börja med romantiken. Och i Svenska 3 blir det nog en jämförande analys av Doktor Glas igen, som jag skrivit om i ett tidigare inlägg. /Elin

25

jan

Tema normer

Hej igen!

Första inlägget för 2017 har visst dröjt lite. Jag har gått upp i tjänst och haft lite annat i huvudet. Bättring framöver. Jag har nu inlett ett projekt med tema normer i Svenska 1. Eleverna får läsa varsin bok (notera att jag nu lärt mig lägga upp dokument här) kopplad till temat och de ska sedan få diskutera sina böcker i seminarieform. Alla elever läser olika titlar. De ska också få skriva en debattartikel på temat. Jag inledde momentet genom att prata allmänt om vad normer är och fortsatte sedan med att ta mig själv som exempel och räkna upp vilka normer jag uppfyller (och inte uppfyller). Sedan fick de se bilder på sex olika personer och gissa saker om dem. Imorgon ska vi åka till Etnografiska museet på studiebesök och sedan får jag se hur vi går vidare efter det.

/Elin

E-böcker normer

Bloggen Svenskläraren tipsar

Porträtt på en kvinna med glasögon som står utomhus.

Jag heter Elin Pellberg och är lärare i svenska och biologi på Norra Real. Jag tycker att en av de roligaste delarna med att arbeta som lärare är att komma på nya arbetsmoment och uppgifter till eleverna, att genomföra dem och sedan utvärdera och förbättra dem till kommande läsår.

Många gånger är det dock onödigt att uppfinna hjulet på nytt och jag låter mig gärna inspireras av kollegors arbete när jag inte har några egna bra idéer. Därför ville jag skapa den här bloggen, den är tänkt som en idébank som det är fritt fram att hämta material ifrån.

Kontakt: Elin Pellberg

Senaste kommentarer

Kategorier