Visar inlägg med tagg:

6

nov

Polarprojekt

Hej!

Efter jul ska jag och två kollegor ha ett polarprojekt i Svenska 1. Vi gjorde ett sådant projekt för två år sedan, inspirerade av att det på vår skola har gått inte mindre än tre polarforskare: Alfred Björling, Nils Strindberg och Finn Malmgren. Samtliga har ”offrat sina liv i polarforskningens tjänst”, som minnestavlan i vårt trapphus upplyser eleverna om.

Nils Strindbergs dramatiska resa med Andrée med luftballong mot Nordpolen finns beskriven i Bea Uusmas bok Expeditionen: Min kärlekshistoria. Det är en berättelse om äventyr, övermod och kärlek. Vi kommer att hålla en föreläsning för eleverna om dessa expeditioner, med lite extra fokus på Andrées expedition och Nils Strindbergs öde. Eleverna ska få läsa romanen, och sedan ska de skriva ett reportage som handlar om polarforskning nu och då. De får välja en aspekt att fördjupa sig. Tidigare elever har bland fördjupat sig i brevduvor, kläder, mat och transport. Det är också intressant att diskutera hur det övergripande syftet med polarexpeditioner har förändrats från då till nu: förr gjorde man dessa för att erövra, att komma först, medan man nu gör polarexpeditioner främst för att studera klimatet. Då vi undervisar elever på naturprogrammet kan man väva in detta även biologiundervisningen.

Förra gången vi genomförde projektet tog vi med eleverna till Stadsmuseet i Gränna, där de har en utställning om polarforskning i allmänhet och Andrées expedition i synnerhet. Här i Stockholm kan man om man vill också besöka Norra begravningsplatsen och beskåda det pampiga gravmonument som Nils Strindbergs bror Tore utformade åt expeditionens medlemmar. Där ligger deras kvarlevor kremerade – och även hjärtat från Nils fästmö Anna. Detta får man veta mer om ifall man läser boken…

/Elin

1

mar

Hej!

Att de nationella proven är inställda den här terminen är inget som påverkar min undervisning i Svenska 1, då vi på min skola har valt att inte ha dem. Däremot ska mina elever få skriva en uppsats enligt liknande upplägg som på nationella provet. Det är en kollega till mig som har kommit med det goda förslaget: en uppsats om hur vår skärmtid påverkar oss. Extra aktuellt nu med distansundervisningen. Som uppstart och diskussionsunderlag ska vi se det andra avsnittet av serien Vår hjärna, som finns på SVTplay: https://www.svtplay.se/video/23802911/din-hjarna/din-hjarna-sasong-1-vart-digitala-liv?start=auto. Sedan ska de få skriva ett inlägg där de diskuterar skärmarnas för- och nackdelar med stöd av en artikel som heter ”Skärmtid delar läkare och forskare”. Jag bifogar den och två artiklar till.
/Elin

Skärmtid delar läkare och forskare Livet framför skärmen Skärmtid påverkar inlärningen

19

nov

Övning Homeros

Hej!

Jag har påbörjat litteraturhistorien med mina tvåor. Efter lite allmän introduktion av antiken förra lektionen tänkte jag nämna lite mer om Homeros denna lektion. Jag läste kursbokens utdrag ur Iliaden (när Akilles dödar Hektor) och visade ett klipp med samma scen ur filmen Troja (2004). Sedan lyfte jag fram det som några kännetecken för Iliaden och Homeros (hexameter, homeriska liknelser, metaforer, stående epitet, allitterationer och episk bredd) och efter det fick eleverna i uppgift att i grupp skriva ett eget kort epos (ja jag vet att det är en självmotsägelse). Instruktionen var att alla i gruppen skulle finnas med i berättelsen, beskrivna med ett stående epitet, att det skulle finnas en homerisk liknelse och ytterligare minst en liknelse eller metafor, allitterationer och en utvikning eller parallellhandling som visade på episk bredd. Texten fick också gärna vara rytmisk. Tiden blev tyvärr för kort, men de hade väldigt roligt och jag tror att det blir lättare att minnas något man har gjort själv än bara lyssnat till.

/Elin

5

nov

Att bearbeta språket

Hej!

Här kommer ett tips som handlar mer om metod än om innehåll. Eleverna i de två klasser jag har i svenska (Svenska 2) fick innan lovet skriva en utredande text kopplad till de nationella minoriteterna. Jag hade en tanke om att samtliga elever skulle få en möjlighet att bearbeta sina texter i efterhand, men efter att ha läst samtliga beslutade jag mig för att göra någonting nytt (för mig). Jag har endast erbjudit de elever som fått F eller E på just språket att bearbeta sin text. Jag tror nämligen att de vinner mycket mer på det än de elever som ligger på C. Att prestera språkligt på C-nivå på kursens första text, som skrevs under ett pass på tre timmar, tycker jag är bra och jag tror inte att det ger dem så mycket att jobba igenom sin text en gång till. De elever som fick E eller F har däremot mer grundläggande svårigheter med språket och lär sig förmodligen mer av att arbeta om texterna. De får också bättre tillgång till min hjälp när de är en mindre grupp.

Nu blev det så att eleverna i den ena klassen fick mina kommentarer innan omarbetningen och eleverna i den andra klassen fick inga kommentarer innan. Det blir intressant att se vilka skillnader det blir där. Många elever säger nämligen att deras språkliga brister bara handlar om slarvfel och allt hade blivit bättre om de bara fick mer tid på sig eller fick läsa om texten. Av vad jag ser nu verkar det dock inte som om texterna blir så mycket bättre för de flesta av dem när de får arbeta om dem utan återkoppling.

/Elin

21

okt

Hej!

Igår träffade jag en kompis som också är svensklärare och som vanligt kunde vi inte låta bli att prata en hel del jobb. Jag gav henne lite input när det gäller undervisning om våra minoritetsspråk och hon gav mig intressanta uppslag till undervisningen i litteraturhistoria. Eftersom jag började årets undervisning i Svenska 2 med först grammatik och sedan minoritetsspråk har jag skjutit litteraturhistorien framför mig, men efter höstlovet måste jag börja ta tag i den. Min vän berättade att hon brukar gå igenom hela litteraturhistorien under höstterminen och då använda ”hjälten” som tema. Det blir en ingång till olika epokers ideal och sedan avslutas det hela med att eleverna dels får skriva en essä där de får välja mellan några olika frågeställningar som berör temat och dels får hålla ett tal, där de får finna en egen infallsvinkel på temat. Jag tycker själv att upplägget låter mycket bra.

/Elin

8

okt

Hej!

Jag har tidigare skrivit att min ena klass i Svenska 2 ska få göra en jämförelse av hur samernas situation skildras i AednanSameblod och Maxida Märaks sommarprat. Jag undervisar dock två klasser i Svenska 2 och har endast en klassuppsättning av Aednan. Jag har funderat över vad jag ska låta den andra klassen göra. Först tänkte jag mig en mer djupgående analys av bara Sameblod, men insåg att det kan bli praktiskt svårt när det kommer att gå en vecka från det att de ser filmen till själva skrivtillfället. Nu har jag istället landat i att de ska få skriva en text om språk, kultur och identitet, och utgå både från Sameblod, ett par kortfilmer vi ska se (Min sverigefinska historia och Min judiska historia), ett studiebesök i Stockholms stora synagoga och någon text som berör detta.

/Elin

9

maj

Lära sig skriva i olika former

Hej!

I Svenska 1 tycker jag att det passar extra bra att samarbete med andra ämnen. Jag har till exempel ibland ett samarbete med Biologi 1 och Kemi 1, där eleverna ska skriva labbrapport. Jag kan hjälpa dem med språk, disposition och källhantering i rapporten. Det är ofta svårt för eleverna i årskurs ett att använda ett vetenskapligt språk istället för ett mer allmänt berättande. De stoppar gärna in en hel del ovidkommande information i labbrapporter, särskilt när det gäller metodbeskrivningen. Där har jag märkt att den positiva effekten av att samarbeta med svenskan blir ännu större om man i samband med rapportskrivningen även låter dem skriva en annan text om laborationen. En mer fri text, där de får skriva om sina tankar och upplevelser. Då kan man kontrastera de båda texterna mot varandra och eleverna kan tydligare se skillnaden på en vetenskaplig och en ovetenskaplig text.

/Elin

7

feb

Hej!

Förra veckan lyssnade jag på en intressant föreläsning av Marie Nordmark (vid högskolan Dalarna). Hon har forskat om digitalt skrivande i gymnasieskolan och konstaterat att det mycket vanligt att dagens elever skriver utan att göra en disposition. De börjar från början av texten och fastnar ofta på första meningen. Om de inte får till den så bra som de vill ha den fastnar de där. Trots att lärarna undervisar om att man ska göra en disposition, söka källor och så vidare innan man sätter igång och skriva så hoppar de flesta elever över det, och gör det istället efter hand som de skriver. För att försöka komma ifrån detta kan man göra något som jag har börjat göra åtminstone inför examinationer (de där eleverna har känt till skrivuppgiften i förväg): jag låter dem skriva en disposition lektionen innan de ska börja skriva texten. För att de inte bara ska börja skriva på texten rakt upp och ner låter jag dem skriva dispositionen för hand och sedan samlar jag in alla papper och tar med dem tillbaka så att eleverna får dem vid skrivtillfället. De skriver då oftast i DigiExam, så de kan inte börja på texten innan jag ger dem koden (läs mer om DigiExam på Pedagog Stockholm). Det här hjälper eleverna väldigt mycket och gör själva skrivtillfället mycket effektivare. Det finns stora vinster med att använda samma metod även i andra ämnen.

/Elin

10

feb

Hej!

Förra veckan skrev jag om Frankenstein och en argumentationsövning kopplad till filmen. Jag valde att göra den enbart som skriftlig, eftersom det kan bli tråkigt att höra alltför många tal på samma tema. Vill man att eleverna ska få framföra sina tal kan det vara lämpligt att dela upp dem i mindre grupper. Hur som helst så gav jag eleverna i uppgift att skriva antingen ett försvarstal eller ett ”anklagelsetal” (kommer inte på något lämpligt ord) som handlar om monstret och de gärningar han har begått. Jag sade att de skulle tänka sig ett scenario där monstret fångats och ställts för rätta och att de i bästa amerikansk TV-anda skulle agera antingen advokat eller åklagare och hålla en slutplädering för att övertyga en jury att antingen fria eller fälla monstret. Jag är väldigt nöjd med idén, för det tvingar eleverna att reflektera dels över specifika händelser i filmen och dels över mer övergripande moraliska frågeställningar. Vilket ansvar har vi för våra handlingar? Kan en svår bakgrund vara en förmildrande omständighet? Det blev väldigt intressanta texter. Det blev också ett naturligt sätt att få in argumentation och koppla det till övrig undervisning istället för att låta det vara ett helt fristående moment där eleverna får välja egna ämnen.

/Elin

Bloggen Svenskläraren tipsar

Porträtt på en kvinna med glasögon som står utomhus.

Jag heter Elin Pellberg och är lärare i svenska och biologi på Norra Real. Jag tycker att en av de roligaste delarna med att arbeta som lärare är att komma på nya arbetsmoment och uppgifter till eleverna, att genomföra dem och sedan utvärdera och förbättra dem till kommande läsår.

Många gånger är det dock onödigt att uppfinna hjulet på nytt och jag låter mig gärna inspireras av kollegors arbete när jag inte har några egna bra idéer. Därför ville jag skapa den här bloggen, den är tänkt som en idébank som det är fritt fram att hämta material ifrån.

Kontakt: Elin Pellberg

Senaste kommentarer

Kategorier