26

nov

Jämförande analys av ”Doktor Glas”

Postad av Elin

Hej!

Att göra jämförelser mellan olika verk tycker jag alltid är en givande uppgift. Det brukar tydligt visa vilka elever som har förmåga till en djupare analys och vilka som inte har det. Att jämföra två verk från olika epoker ger eleverna mer av en helhetsbild av kulturen och dess utveckling. Men jag har också en uppgift där eleverna har fått jämföra ett och samma verk, fast i olika tappningar/tolkningar. Det gäller Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Jag har haft den uppgift i årskurs tre, men man kan förstås tänka sig att göra den i årskurs två eller kanske till och med ett också. Eleverna har fått läsa boken (finns att tillgå gratis via Runebergprojektet här), se en inspelning av enmansföreställningen med Krister Henriksson samt se filmatiseringen från 1942 (finns tillgänglig på Youtube här). Eleverna får själva avgöra vilka infallsvinklar som är intressanta att ta upp i en analys av verken. Deras urval säger förstås mycket om deras analysförmåga. Den mest intressanta aspekten torde vara berättarperspektivet. I både romanen och teatermonologen får vi tillgång till skeendet endast via Doktor Glas och hans tankar. I filmen däremot blir berättelsen förmedlad genom ett utomstående perspektiv. Det ger väldigt olika upplevelser av själva handlingen. Många elever tar också upp att romanen och filmen har mest gemensamt när det gäller miljöbeskrivningarna, där pjäsen helt utspelar sig inne på Doktor Glas kontor, bortsett från en del filmsnuttar.

/Elin

18

nov

Boktips: Trägudars land

Postad av Elin

Hej!

I samband med att vi i Svenska två avhandlar litteraturhistorien brukar jag, kopplat till nordisk forntid, låta eleverna läsa Trägudars land av Jan Fridegård. En bok om epoken istället för från epoken. Trots sina 75 år på nacken (jag blev chockad själv när jag nu räknade ut det) står sig romanen väldigt bra. Det beror förmodligen delvis på det historiska ämnet och delvis på det lättillgängliga sätt som den är skriven på. Min erfarenhet är också att de flesta elever inte har kommit i kontakt med romanen tidigare, men uppskattar att läsa den. För de som gillar den är det roligt att kunna tipsa om de andra två delarna i serien.

Det finns många olika infallsvinklar man kan använda när man jobbar med Trägudars land. Här är några förslag:

– Romanens uppbyggnad. Den har mycket miljöbeskrivningar och extremt få dialoger, något de flesta ungdomar är ovana vid.

– Relationen mellan de två huvudpersonerna. Det är intressant att analysera hur dynamiken och psykologin emellan dem förändras under berättelsens gång.

– Klasskillnaderna som skildras i boken.

– Könsrollerna som skildras i boken.

– Frågan om frälsning, är det rätt att åka runt och missionera och försöka omvända andra människor till sin egen tro?

– Samarbete med historieämnet om vad man vet om hur det såg under den aktuella epoken.

– Längtan bort, längtan efter något annat, ett återkommande tema i boken.

Listan kan säkert göras längre, men detta är några idéer och tankar jag har kring Trägudars land.

/Elin

11

nov

Språkförhållandena i Norden

Postad av Elin

Hej!

Angående förra veckans inlägg som berörde ämnesplanens skrivning om ”språkförhållandena i Sverige och övriga Norden”. Det är ett område där åtminstone jag kunde behöva viss vidareutbildning. För hur mycket fick man lära sig om detta under sin utbildning? Och det man fick lära sig, hur aktuellt är det idag? När det gäller Sverige brukar jag ta upp både de nationella och andra minoritetsspråk. Det är alltid intressant att diskutera med eleverna varför jiddish är ett officiellt minoritetsspråk, men inte arabiska. Jag brukar också ta upp teckenspråk lite kort, eftersom det var aktuellt i diskussionen när de nationella minoritetsspråken skulle utses.

När det gäller de övriga länderna måste jag erkänna att jag inte är särskilt insatt dagsläget. Jag har tagit upp det nordiska samarbete som finns, där det är sagt att man ska kunna få hjälp på alla de officiella nordiska språken om man till exempel uppsöker ett sjukhus (vilket inte känns särskilt troligt, åtminstone inte här i Sverige). Jag går förstås igenom vilka nationalspråk som finns i Norden och använder en PowerPoint som det är synd att jag inte kan dela här. Sedan har jag examinerat momentet genom en skrivning där de dels får svara på några grundläggande faktafrågor och dels får skriva en längre utredande text, med hjälp av ett texthäfte som de har fått jobba med i förväg. Där har jag haft med följande frågeställningar:

1) En av texterna har varit en motion från Sverigedemokraterna som handlar om att ta bort stödet till modersmålsundervisning. De har fått ge sin syn på frågan.

2) Två av texterna har berört finlandssvenskans ställning i Finland. Hur tror de att framtiden ser ut?

3) En jämförelse av de tre öspråken isländska, färöiska och grönländska och deras ställning. Även här fanns några aktuella texter i häftet.

4) En av texterna handlade om att undervisningen i nordiska språk borde utökas i den svenska skolan. Jag har låtit en frågeställning handla om huruvida de tycker att undervisning i och om andra nordiska språk är ett relevant moment för svenskämnet.

Sammanfattningsvis tycker jag själv att detta är ett intressant moment och önskar att jag vore mer insatt.

/Elin

4

nov

Spelfilm om minoritetsspråk

Postad av Elin

Hej!

Här kommer ett nytt filmtips: Elina – som om jag inte fanns. Detta faller inom ramen för sista punkten i beskrivningen av kursens centrala innehåll: ”Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden, till exempel språklagstiftning, minoritetsspråk och dialekter”. Den behandlar förvisso inte den nuvarande språksituationen, men ger en viktig historisk bild av hur en av våra minoriteter – nämligen den som talar meänkieli – har haft det tidigare. Filmen utspelar sig i Tornedalen under tidigt 50-tal och bygger på boken Som om jag inte fanns av Kerstin Johansson i Backe (1978). Ska man förstå nutiden underlättar det som bekant att ha en bild av dåtiden och filmen är ett bra diskussionsunderlag för hur det ser ut nu i Sverige och övriga Norden. Tyvärr är filmen svår att få tag på numera, men ramlar du över en kopia råder jag dig att hålla hårt i den.

/Elin

27

okt

Höstlov

Postad av Elin

Hej!

Nu har bloggen höstlov. Det har du också (eller semester, om vi ska vara noggranna) om du är lärare. Du bör alltså inte vara här och läsa. Skäms.

(Om du nu inte har semestertjänst då.)

Bloggen återkommer nästa vecka.

/Elin

20

okt

Dantes inferno

Postad av Elin

Hej!

Medeltiden är inte en tidsepok som ligger mig särskilt varmt och hjärtat, och som ni vet kan det i sådana lägen vara svårt att entusiasmera eleverna. En sak jag dock gillar att ta upp från denna epok är Dantes inferno. Brott och straff är ett ämne som engagerar de flesta elever och det brukar generera intressanta diskussioner. De flesta elever har också hört talas om de sju dödssynderna, även om det nu är ett antal år sedan filmen Seven hade premiär.

Jag brukar lägga upp det så att jag berättar lite om Dante och Den gudomliga komedin, för att sedan komma in på själva helvetesskildringen. Efter att ha presenterat Dantes syn på syndernas straff låter jag eleverna diskutera det hela i grupper. De brukar vara snabba att konstatera att synen på religion var en helt annan då än nu. Sedan får de i uppgift att gruppvis skapa sina egna helvetestrattar. Detta låter sig inte göras utan en hel del diskuterande och kompromissande innan grupperna. De måste fundera över var de egentligen står i olika moralfrågor och måste kanske ompröva tidigare slentrianmässiga tankar. Jag tycker att denna uppgift svarar väl till detta utdrag ur svenskämnets syfte:

Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv.

När arbetet är utfört låter jag eleverna presentera sina helveten för varandra. Detta kan vara en mindre uppgift som endast tar 1-2 lektioner, men kan också utvecklas till att vara ett mer omfattande projekt där man fördjupar sig i den moraliska diskussionen och även tar in andra källor.

/Elin

13

okt

Retorikanalys

Postad av Elin

Hej!

Mina inlägg har hittills tenderat att bli ganska långa, för jag inser att jag vill göra mina tips så fylliga som möjligt. Jag ska försöka varva dessa omfångsrika inlägg med kortare sådana, både för er och för min skull. Är det något ni undrar över en uppgift jag tipsar om är det ju bara att fråga.

Nu i början har jag skrivit mycket om Svenska 1, så för omväxlings skull kan jag komma med ett tips till Svenska 3. Där ska eleverna som bekant kunna analysera retorik. Jag undervisar även i filosofi och när jag har en klass i båda ämnena kan jag slå två flugor i en smäll, för i filosofi ingår argumentationsanalys. En ständig konflikt för lärare är ju annars målet att eleverna ska få chans att visa sina kunskaper vid flera tillfällen och den ökade arbetsbörda fler uppgifter medför. Personligen tenderar jag att ge eleverna kanske något för många uppgifter för mitt eget bästa, för att jag ska slippa klagomål vid kursens är slut om att de inte fick tillräckligt med chanser. Jag är heller inget stort fan av kompletteringsuppgifter, bättre då med några extra ordinarie.

När det gäller retorikanalys har vi på Norra Real valt att examinera det momentet med ett prov, där eleverna får analysera ett tal som de inte har arbetat med tidigare. Sidan Svenska tal är en riktig guldgruva, där kan man hitta textversioner av mängder av tal i textform och man kan välja att antingen söka på talarens namn eller på en viss kategori. Vill man tillföra en extra dimension kan man välja ett tal som också finns tillgängligt inspelat. Då kan eleverna också analysera själva framförandet. Sist jag hade kursen hade jag tre parallella klasser och valde kungens tal efter tsunamin 2004, Stefan Löfvéns segertal efter valet 2014 och Glenn Hyséns invigningstal på Pride 2007. Det sistnämnda hittade jag tyvärr ingen inspelning av, men det är ett väldigt bra tal om man har många sportintresserade elever.

För att öva inför provet lät jag mina elever skriva ett eget argumenterande tal, framföra det och också lämna in en skriftlig analys av det. Dels behöver de öva på att skriva och framföra argumenterande tal inför nationella provet och dels var det en bra övning att först få analysera ett eget tal innan de analyserade någon annans. Och missade de sedan provet hade jag förhoppningsvis åtminstone analysen av det egna talet. Att det var en bra övning inför provet fungerade också som en extra morot för att se till att få uppgiften gjord.

/Elin

5

okt

Månadens gästbloggare: Gun Andersson

Postad av Elin

Hej!

Jag heter Gun och är kollega till Elin på Norra Real och det här gästblogginlägget är min debut i bloggvärlden. Jag har ingen privatblogg, hade inget aktivt Facebookkonto och läste helst inte texter i digital form alls tills för två, tre år sedan. Jag kan inte skylla på ålder och generationsklyftor (mitt namn till trots) och inte heller okunskap då jag arbetade med webbutveckling i mitt tidigare yrke. Jag tyckte helt enkelt att det verkade mysko att sitta och titta på barnkalas, semesterbilder, festande människor och maträtter eller vad man nu kan hitta på Facebook. Jag hörde till och med talas om lärare som hade sina elever som vänner på Facebook och som kommunicerade om undervisning på kvällstid. Detta omnämndes som framgångsstrategier i undervisningen! Det lät ju inte särskilt lockande eller lärorikt heller för den delen och absolut inte något jag ville lägga ner så mycket som en enda sekund på. Men… det var innan jag insåg vidden av möjligheter i att interagera med och följa intressanta personer och perspektiv i sociala medier… framförallt i yrket.

Arbetskamraterna på Norra Real i alla ära, men perspektiv på undervisning från hela landet ger en helt annan ingång och inspiration. Efter att ha startat prenumerationer på bloggar, anslutit mig till diverse Facebookgrupper (bl.a. svensklärarna, bedömning för lärande, sh-lärarna) och skapat twitterkonto har jag fått ett helt annat perspektiv på mitt yrke och vad man kan göra med och i det. Men det gäller att sålla; vad vill jag veta, vem vill jag följa och varför, är frågor man bör ställa sig. Annars är det lätt att gå vilse bland alla bloggare, facebookare och twittrare. Men här, som i alla andra sammanhang, gäller att övning ger färdighet!

Jag tänkte i det här blogginlägget särskilt berätta om två saker som jag lärt mig om och fått perspektiv på i sociala medier. Det ena är bedömning och dokumentation och det andra är ett tips om ett par särskilt intressanta svensklärare som jag följer.

Bedömning och dokumentation

På Norra Real har vi gott om elever som ofta och gärna vill kika på ”sina matriser”, dvs den summativa bedömning som gjorts under året och sammanställts/noterats i en elevknuten matris. En del lärare skriver också in feedback i bedömningsmatrisen och vidarebefordrar den som Wordfil via Fronter eller i mail till eleverna. Ett i mitt tycke mycket tidsödande och omständligt sätt att kommunicera feedback och dokumentera på. Jag har två invändningar mot detta: Tidsaspekten i förhållande till utfallet och den undermåliga teknik som erbjuds i Stockholms Stad (och många andra kommuner) för att, enligt lag, dokumentera.

Det tar enormt lång tid att gå igenom varje matris i en klass då alla elever ligger i separata Worddokument som ska öppnas, stängas och mailas eller laddas upp i skolportalen Fronter. Ställer man tidsåtgången i relation till hur många elever som läser sin matris och verkligen förstår innebörden av den bedömning som gjorts, undrar jag om det är värt jobbet. Givetvis ser eleven sitt betyg och kan komma ihåg detta, men hur många förstår i sak vad som har bedömts i förhållande till aktuell arbetstuppgift? Kanske fler än jag tror, men jag är skeptisk.

Ett sätt att förändra just bedömningsmatriser och göra dessa mer begripliga för elever (och lärare), är att gruppera och minimera antalet kunskapskrav. I svenska 3 blir det förslagsvis skriva, tala, läsa, analysera, språkhistoria och källhantering. Att slå sönder kunskapskraven (förvisso under rubrik ex skriva) ger en tidsödande och svårkommunicerad helhet för både lärare och elev. Att det är i förmågan ”tala” eleven har fått ett visst betygsliknande omdöme är enligt min mening tydligare och enklare för eleven att förstå, än att splittra tala i tre, fyra olika betygsliknande omdömen. Splittring har i mina grupper gett upphov till både det ena och andra missförståndet kring huruvida man ”samlar ihop” ett antal C eller A osv inom TALA och på så vis når ett visst betyg.

Ett annat sätt att tänka kring matriserna är att lägga om till uppgiftsrelaterade matriser. Jag rensar matrisen på allt utom progressionsorden och ersätter de allmängiltiga skolverksformuleringarna med vad som är aktuellt för just det område vi jobbar med nu. Detta skapar både alignment och igenkänning hos eleverna i vad vi jobbat med. Det här är något jag främst ägnat mig åt i samhällskunskap än så länge, men jag är övertygad om att det fungerar även i svenska. Inspirationen kommer från Åsa Söderström, lärare i Jönköping och Svedala kommuns skolutvecklingssajt som du hittar på nätet. Så här kan det se ut i en bedömningsmatris i samhällskunskap när vi jobbat med mediafrågor:

Gun 3

Dokumentation – nödvändigt men tidsödande!

Av någon mycket märklig anledning verkar det som om många av Sveriges lärare fortfarande dokumenterar för hand och färglägger uppnådda färdigheter i pappersmatriser med färgpennor. År 2015! Tur för arbetsgivaren att yrket till övervägande del består av kvinnor… eller? Att vi inte vägrar! I mångt och mycket är det en arbetsgivarfråga kring vad man tillhandhåller i form av tekniskt stöd men kanske också en önskan hos lärarna om att behålla kontrollen över något väldigt viktigt.

På Norra Real har vi inte bara många elever som vill kika i matriser utan också föräldrar som förutsätter att sådana finns att uppbåda omgående och över disk. Och om så inte sker… då vänder man sig till högre ort. Eftersom jag själv inte använder Wordmatriser via Fronter eller mail har jag tillsammans med ett par kollegor skapat ett dokumentationsverktyg som kommunicerar från ett Excelark till elevens mail. Det är ett i allra högsta grad hemgjort verktyg men mycket effektivt och lätt att använda. Det motsvarar i första hand mitt och skolans behov av en översikt över hela klassen i en fil och genererar en individuell fil med enskild elevs uppnådda färdigheter. Jag behöver bara fylla i Excelarket och trycka på ”skicka” så har eleven sin matris i mailen. Jag kan välja att skicka alla mina kommentarer och noter eller delar. Mina behov som lärare står i centrum i den vy som jag kikar i – elevens behov finns i elevens vy. Kort och gott en digital lärarkalender!

Gun 1

Min vy

Gun 2

Elevens vy

Feedback och uppgiftsrelaterade matriser delar jag med eleverna i en annan form – nämligen via docs…inte heller det något som Stockholm Stad tillhandhåller som standardverktyg.  Men det är ett annat blogginlägg!  Tack för mig!

/Gun

PS: tipsen om bra webbsidor:

Sök upp bloggen ”Strategier för lärande” och sv-läraren på Täby Enskilda Gymnasium Åsa Edenfeldt. Teckna en prenumeration på hennes inlägg om du inte följer Facebook! Du har nytta av detta även om du inte är lärare i svenska. Garanterat! Du kommer JUBLA!

En annan lärare som har svenska och historia och bloggar framgångsrikt är Jenny Edvardsson i Kristianstad.  Hennes blogg heter ”Jenny på Wendes”. Mycket läsvärd och konkret!

Och… Min skeptiska hållning till Facebooklike på maträtter och barnkalas kvarstår även om jag inte är fullt så tveksam som tidigare.

5

okt

Frånvaro och kommande närvaro

Postad av Elin

Hej och ursäkta frånvaron.

Det har varit lite fullt upp med båda barnen hemma i tre veckor. Förkylning, svinkoppor och magsjuka, grattis småbarnsförälder. Och nu när lillebror blir mer och mer aktiv får jag ge min käre make rätt i att två inlägg i veckan är väl ambitiöst när man är föräldraledig. Därför får ni i fortsättningen hålla till godo med ett inlägg i veckan. Jag siktar på onsdagar. För att göra bloggen lite intressantare och bredare är min plan att ha andra svensklärare som gästbloggare en gång i månaden. Först ut är min kollega Gun.

/Elin

24

sep

Uppehåll

Postad av Elin

Inga inlägg den här veckan, magsjuka och annan krasslighet upptar all tid och energi.

/Elin

Bloggen Svenskläraren tipsar

Porträtt på en kvinna med glasögon som står utomhus.

Jag heter Elin Pellberg och är lärare i svenska och biologi på Norra Real. Jag tycker att en av de roligaste delarna med att arbeta som lärare är att komma på nya arbetsmoment och uppgifter till eleverna, att genomföra dem och sedan utvärdera och förbättra dem till kommande läsår.

Många gånger är det dock onödigt att uppfinna hjulet på nytt och jag låter mig gärna inspireras av kollegors arbete när jag inte har några egna bra idéer. Därför ville jag skapa den här bloggen, den är tänkt som en idébank som det är fritt fram att hämta material ifrån.

Kontakt: Elin Pellberg

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Senaste inläggen