Aktuellt

Visar inlägg med kategori:

Film och media

2015

september

Filmvisning brukar vara uppskattat av eleverna. Och även om ”det vidgade textbegreppet” är en förlegad formulering så står följande i Skolverkets instruktioner om svenskämnets syfte: ”Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar.”. Så film SKA faktiskt användas i svenskundervisningen. Inte mig emot. I Svenska 1 använder jag film som grunden för en första analysuppgift. Jag vill också att de tidigt ska lära sig skillnaden mellan att analysera, recensera och referera. Det brukar många elever ha svårt för när de kommer till gymnasiet.

Vad ska man då välja för film? Visserligen är det ingen nackdel att se om en film man redan har sett om man ska göra en analys, tvärtom. Dock tycker de flesta elever att det är roligast att få se något de inte har sett förut. Som första film brukar jag använda Edward Scissorhands.  Det finns flera anledningar till att jag väljer just den filmen. Dels hör den till avdelningen filmer som jag tycker känns ganska fräscha fast de egentligen har runt 20 år på nacken. Det innebär att många elever inte har kommit i kontakt med den tidigare. Dock känner många elever igen Johnny Depp från bland annat Pirates of the Caribbean-filmerna, vilket gör dem positiva till även denna film. Sist men inte minst tycker jag att det är en bra film att analysera. Det finns många olika infallsvinklar utgå ifrån och den har ett tydligt budskap. Jag återkommer till det längre fram.

Jag har prövat mig fram till ett upplägg där eleverna först får se filmen, sedan diskutera den i grupp och göra en första gemensam analys och sedan skriva en egen recension. Jag beskriver mer om detta i nästa inlägg.

/Elin

Bildkälla: Imdb.com

Bildkälla: Imdb.com

Till att börja med är förstås en eventuell filmning av elevernas muntliga framträdanden avhängig tillgången till teknisk utrustning. Jag har i mitt jobb tillgång till en iPad, men  jag vet att sådant är ouppnåelig lyx för många lärare. Många har visserligen en privat smartphone, men egentligen tycker jag inte att man ska använda privat utrustning i jobbsammanhang. Det är en principsak. Men var och en gör förstås som hen vill. Hur som helst, om man nu har de praktiska möjligheterna att filma eleverna, är det då en bra idé? Jag har faktiskt inte gjort det ännu, men det hindrar ju inte att jag har lite tankar om saken.

Kraven på dokumentation från oss lärare ökar ständigt. Ur den aspekten är muntliga redovisningar ett aber, eftersom de normalt sett är så flyktiga. Efteråt kommer ord stå emot ord: hur pass säker var egentligen eleven på sin presentation? Togs erforderlig ögonkontakt med åhörarna? Och så vidare. En kollega fick faktiskt uppleva att en förälder hörde av sig med synpunkter på bedömningen av hans sons muntliga presentation. Mejlet inleddes med att han ju visserligen inte kunde bedöma det muntliga framträdandet i klassrummet, men… Hans son brukade ju prestera så bra, redovisningen hade sett så bra ut hemma etcetera etcetera. Detta försätter onekligen läraren i en jobbig situation. Är framträdandet filmat är det lätt att visa vad som hände och hur man bedömde det. Detta ökar rättssäkerheten för såväl lärare som elever. Det kan också vara värdefullt för läraren själv att kunna gå tillbaka och se om delar av redovisningen, då det är mycket svårt att bedöma redovisningen samtidigt som den sker. Det är lätt att missa detaljer.

Det är dock viktigt att ha i åtanke vad som står i Skolverkets kommentarsmaterial till nationella provet: det är det första intryck en muntlig presentation ger som ska bedömas. Om man ser om ett muntligt framförande, kanske flera gånger, är det till exempel lätt att lägga märke till och förstora detaljer som man inte tidigare fäst någon större vikt vid. Det går hellre inte att bedöma interaktionen mellan den som redovisar och åhörarna på samma sätt när man ser en inspelning som när man upplever presentationen direkt. Så ur den aspekten ska filmning användas med försiktighet.

Jag tänker att filmande av muntliga presentationer framför allt kan vara värdefullt ur inlärningssynpunkt. Att låta eleverna några tillsammans titta på filmerna i efterhand och diskutera det de ser utifrån kunskapskraven. Jag tror att det skulle vara stärkande för många elever, för jag märker att de ofta själva har lägre tankar om sina presentationer än vad jag har. Jag brukar försöka förklara för dem att det är inte hur nervösa de känner sig som räknas, utan hur osäkra de verkar. Och i de allra flesta fall är den osäkerheten långt mer tydlig för dem själva än för åhörarna.

Det gäller dock att ha i åtanke att de flesta inte är särskilt bekväma med att bli filmade. Det är bara att gå till sig själv, hur tycker du att det skulle kännas om någon filmade dig när du undervisar (om du inte redan varit med om det)? Och då är ändå vi lärare vana estradörer. Men jag tänker att ett första steg kan vara att bara filma de elever som vill. Så småningom kommer nog fler då upptäcka vinsterna med förfarandet.

/Elin

Hur gör jag då när jag bedömer en muntlig presentation? Naturligtvis är eleverna nervösa första gången jag ska bedöma dem. Jag förklarar därför alltid i förväg hur bedömningen kommer att gå till. De har fått bekanta sig med de kursmatriser jag använder mig av, det vill säga kunskapskraven införda i ett rutnät. Här skulle jag gärna bifoga en fil, men det låter sig tydligen inte göras i detta format. Det är dock inget märkvärdigt, kunskapskravens exakta formuleringar, bara uppstyckade i ett rutnät som gör textmassan mer överskådlig och progressionen mellan de olika betygsnivåerna tydligare. När jag bedömer någon prestation av en elev, oavsett om den är muntlig eller skriftlig, använder jag mig av aktuella delar av matrisen och markerar där vilka krav eleven uppfyller. Sedan skriver jag också en egen kommentar, som förtydligar prestationens styrkor och svagheter och ger tips inför uppgift.

När eleverna gör en muntlig presentation sitter jag med ett pappersutdrag av kursmatrisen framför mig och kryssar efter hand i de nivåer som eleven uppnår. Eftersom en muntlig presentation normalt är flyktig till sin natur gäller det att vara noggrann med dokumentationen medan den pågår eller man har den i färskt minne. Detta tycker jag alltid är något stressigt, det ultimata är helt klart att vara mer än en bedömare vid muntliga presentationer. Det försöker vi alltid få till vid nationella provens muntliga delar. Dock får man ha i åtanke att det kan vara en försvårande omständighet för eleverna att ha en extra lärare, som de kanske inte känner, närvarande vid sina presentationer.

Jag har också börjat låta eleverna göra en liten bedömning av varandra när det är muntliga presentationer. Var och en får några papperslappar och så får ett antal av åhörarna vid varje presentation i uppdrag att dels skriva en kommentar om något som var bra med framförandet (antingen formen eller innehållet, det kan man styra eller låta vara valfritt) och någonting att tänka på till nästa gång, någonting som kan utvecklas. Eleverna är ofta ovana vid att bedöma varandra och hyser initialt ofta ett visst motstånd till förfarandet, men efteråt brukar de uppskatta det. Jag uppmanar dem att spara både mina och klasskamraternas kommentarer och sedan gå tillbaka till dem inför nästa liknande uppgift. Jag skapar ett dokument åt dem på vår webbplattform som är till enbart för detta ändamål. Jag namnger det ”Mina utvecklingsområden” och jag går aldrig in och skriver eller läser i det, utan där är tanken att de själva ska ta ansvar för sin utveckling.

Jag har funderat en del på möjligheten att filma elevernas muntliga presentationer. Jag återkommer till det i nästa inlägg.

/Elin

augusti

Här kommer lite mer om arbetet som beskrevs i förra inlägget.

Jag brukar alltså inleda Svenska 1 med ett muntligt framförande. I mitt fall har eleverna fått presentera en art i Östersjön. Som tidsram har jag sagt att varje presentation ska vara två minuter. Det tycker jag räcker bra för ett första framträdande. Jag börjar med att låta eleverna komma med förslag på vad som kan vara intressant att veta om ämnet. Det är ett bra sätt att engagera dem i uppgiften, och de brukar komma med många bra förslag. De kanske inte kan hitta svar på alla frågor, och alla frågor kanske inte lika relevanta för varje art, men då har de i alla fall någonting att utgå ifrån.

Vi tittar också på kunskapskraven för Svenska 1, vad står det egentligen där som rör muntliga framföranden? Jag tycker att det är oerhört viktigt att redan från början göra eleverna bekanta med kunskapskraven och få dem att kontinuerligt återvända dit för att se vad det är som krävs av dem. De behöver ju också hjälp med att tolka det som står i ämnesplanen, och därför diskuterar vi kraven tillsammans. Jag utgår alltid ifrån kraven för A, för att skapa positiva förväntningar. Jag frågar t.ex. eleverna hur de tolkar formuleringen ”god ögonkontakt”. De kommer fram till samma tolkning som mig, att man kan det man ska säga, inte är låst vid sitt manus och tittar på åhörarna. Jag jämför det med kravet för C, ”viss ögonkontakt”. Att man kanske läser stora delar innantill, men ändå tittar upp på åhörarna med jämna mellanrum. Och för E finns faktiskt inget krav på ögonkontakt i Svenska 1. Sådär går vi igenom kunskapskraven tills det inte finns några frågetecken kvar. Men jag ser till att återknyta till dem många gånger under kursens gång. Jag berättar också att när de sedan redovisar har jag kunskapskraven framför mig i matrisform och markerar min bedömning där. Jag återkommer till detta med dokumentation av bedömning och feedback till eleverna i inlägg längre fram.

Jag låter eleverna jobba två och två i detta projekt. Dels för att de ska lära känna sina nya klasskamrater (jag organiserar paren), då detta utspelar sig i början på höstterminen i årskurs ett för mina elever, och dels för att det är lite mindre läskigt att göra sin första presentation tillsammans med någon annan. Jag väljer själv ut de arter de ska presentera och lottar sedan ut dem bland paren. Jag inskärper i dem att det är viktigt att båda två kan innehållet i hela presentationen, inte bara ”sin del”. Om en av de två av någon anledning inte kan närvara vid presentationen förväntas den andre kunna klara av det själv. Dels har jag ju en planering som vi ska följa, lektionen efter redovisingen har jag vikt åt någonting annat, och dels behöver de förberedas för sitt framtida yrkesliv, där man kanske inte heller skjuter upp en presentation för att någon t.ex. har blivit sjuk. Särskilt inte om man är fler än två.

Sedan kräver jag också att de i sin presentation ska använda ett så kallat ”presentationstekniskt hjälpmedel”. Här har jag använt olika modeller, men kommit fram till att det inte är så dumt att tvinga dem att använda tavlan som hjälpmedel. Den ursprungliga anledningen till att jag valde den metoden sist jag jobbade med det här projektet var helt enkelt att datorer inte fanns att tillgå i någon större utsträckning just då. Eleverna ville helst göra en presentation i PowerPoint, för det var de vana vid sedan tidigare. Det tog jag som ett utmärkt argument för att de behövde öva på något annat. 🙂 Även här har jag framtida yrkesliv i åtanke, vi vet alla att modern teknik är långt ifrån idiotsäker och förr eller senare måste man dra till med en tavla eller blädderblock i ett nödläge. Då kan det vara bra att ha övat på att göra en begriplig översikt även med sådana hjälpmedel. Även här gick vi igenom kunskapskraven, som tyvärr är desamma i Svenska 1, 2 och 3, tillsammans.

Mer om presentationerna, bedömning och feedback i nästa inlägg. Annars blir det här hur långt som helst.

/Elin

Det finns olika infallsvinklar när det gäller hur man ska starta igång en kurs. När det gäller svenska kan det till exempel handla om att komma igång med läsning så fort som möjligt eller att låta eleverna börja skriva så att man får en uppfattning om deras förmågor på det området. Själv föredrar jag att låta elevernas första arbetsområde i Svenska 1 handla om muntligt framförande. Många elever, kanske en majoritet, tycker att muntliga framträdanden inför klassen är mer eller mindre jobbigt. Därför kan det tyckas elakt att låta dem börja med det. Jag tror dock att det kan bli mindre jobbigt att göra det tidigt i kursen, med ett relativt enkelt ämne, så att man har klarat av det en gång. Jag tror också att det ger positiva effekter även på andra ämnen, eftersom det inte bara är i svenskan som eleverna måste genomföra muntliga redovisningar.

På Norra Real, där jag jobbar, har vi ett projekt som kallas för Östersjödagarna, där elever som läser årskurs ett på naturprogrammet får åka ut till Björnö för att göra diverse fältstudier. Eftersom jag också är biologilärare ligger detta mig nära till hands, så mina elever får i svenskan göra en muntlig presentation om någon art i Östersjön. Jag vet att många svensklärare drar sig för ämnesövergripande samarbeten för att man inte vill utnyttjas som något slags stödämne. Själv tycker jag att det är perfekt när svenskan kan stå för formen och något annat ämne för innehållet. Då blir ämnena naturligt integrerade med varandra och man slipper hitta på något innehåll för till exempel en muntlig presentation, som lätt blir krystat. Jag tror att det är en fördel att eleverna redan från början lär sig att betrakta sina studier som en helhet.

Alla lärare vet att ämnesövergripande arbete lätt innebär mera jobb, då man måste komma överens och planera tillsammans. Att bara arbeta med samma tema är dock ett lätt sätt att färga in andra ämnen utan att det blir extra besvärligt för en själv. Tvärtom kan det många gånger bli intressantare för läraren, eftersom man ofta får lära sig nya saker av elevernas presentationer.

Alltså: muntlig presentation som intro i Svenska 1. Gärna ämnesövergripande. Jag brukar låta eleverna arbeta två och två och också ta med ett ”presentationstekniskt hjälpmedel” för att beröra även det kunskapskravet. Mer detaljer kommer i nästa inlägg.

Vad gäller etiketter för inläggen här på bloggen finns det många olika begrepp som är mer eller mindre synonyma när det gäller de olika delarna i svenskämnet. T.ex. muntlig presentation, muntlig redovisning och muntligt framförande. För enkelhets skulle tänker jag använda mig av de benämningar vi har i våra kursmatriser på Norra Real: tala, skriva, läsa och analysera.

/Elin

Hej svensklärarkollega (och andra eventuella läsare också förstås)!

Nu är det dags för en ny termin och hög tid att börja planera läsårets undervisningsmoment, om du inte redan har gjort det. Är du som mig har du bara en väldigt grov skiss av vad du och dina elever ska göra och finslipar sedan upplägget undan för undan. Ingen lärare kan ju ha en helt färdig plan för året när kursen ligger i sin linda, eftersom man behöver lära känna eleverna och deras styrkor och svagheter för att veta hur man ska lägga upp undervisningen.

Mitt mål är att uppdatera den här bloggen två gånger i veckan, tisdagar och torsdagar, med undantag för lov. Mer än så skulle åtminstone inte jag orka ta till mig under tiden jag jobbar. Huvudsakligen kommer inläggen att handla om tips på innehåll till undervisningen. För närvarande är jag föräldraledig med mitt andra barn, så under detta läsår kommer jag att plocka ur det skafferi som jag har fyllt under mina tidigare år som lärare.

/Elin

Bild från: https://pixabay.com/sv/kvinnliga-kvinna-l%C3%A4rare-professor-213731/ Upphovsman saknas.

Bild från: https://pixabay.com/sv/kvinnliga-kvinna-l%C3%A4rare-professor-213731/ Upphovsman saknas.

Bloggen Svenskläraren tipsar

Porträtt på en kvinna med glasögon som står utomhus.

Jag heter Elin Pellberg och är lärare i svenska och biologi på Norra Real. Jag tycker att en av de roligaste delarna med att arbeta som lärare är att komma på nya arbetsmoment och uppgifter till eleverna, att genomföra dem och sedan utvärdera och förbättra dem till kommande läsår.

Många gånger är det dock onödigt att uppfinna hjulet på nytt och jag låter mig gärna inspireras av kollegors arbete när jag inte har några egna bra idéer. Därför ville jag skapa den här bloggen, den är tänkt som en idébank som det är fritt fram att hämta material ifrån.

Kontakt: Elin Pellberg

Kategorier