Visar inlägg med tagg:

4

mar

Fast på en öde ö?

Postad av Elin

Hej!

I Svenska 2 helt enkelt finns en rolig övning om vad man bör prioritera om man lider skeppsbrott. Scenariot är att man är på en sjunkande båt och ska rädda sig i en livbåt med åror. Man kan ta med sig en låda med tio föremål och eleverna ska diskutera hur de ska rangordna dem:

– luftmadrass

– fiskeutrustning

– 2 chokladkakor

– behållare med 25 liter vatten

– harpun

– 5 meter nylonrep

– 8 kvadratmeter plast

– 10-litersbehållare med olje- och bensinblandning

– rakspegel

– en uppsättning reservlivsmedel

Det roligaste med den här övningen är inte att det uppstår engagerad diskussion, utan att det faktiskt finns ett facit, som baseras på fakta från Försvarsmakten. Det står att de flesta räddningar sker inom 36 timmar och under den tiden överlever man utan mat och vatten. Det viktigaste är därför att kunna signalera, vilket är anledningen till att rakspegel kommer som etta, följt av olje- och bensinblandning. Sedan kommer vatten, följt av reservlivsmedel. Därefter plasten, för att samla in regnvatten och skydda mot vädret. Sedan kommer chokladkakorna, som är bra reservmat. Fiskeutrustningen kan ge mat, men det är osäkert och tillagning blir svårt. Repet kan användas för att surra fast föremål så att de inte faller överbord. Luftmadrassen kan fungera som livboj och sist kan eventuellt harpunen kunna användas för större fiskar, men det är svårt och tillagning är som sagt också svårt.

Jag brukar ju också köra ”dagens ord” med mina elever, och här passade ”robinsonad” utmärkt.

/Elin

11

feb

Upplysningen vs. romantiken

Postad av Elin

Hej!

Ja jag fortsätter tjata om litteraturhistorien, eftersom det är där jag befinner mig just nu och jag inte riktigt orkar tänka utanför den lådan för tillfället. Jag kommer snart till upplysningen och romantiken, och där blir det intressant att presentera de två epokerna och ställa dem mot varandra. Jag ska ha någon form av argumenterande uppgift, där eleverna får välja mellan att redovisa muntligt eller skriftligt. Jag har tidigare använt mig av Frankenstein (vi har sett filmatiseringen med Robert de Niro som Varelsen/Monstret) och så har eleverna antingen fått hålla/skriva ett försvarstal eller ett ”anklagelsetal”, där de får ta ställning till hur stor skuld/ansvar Varelsen/Monstret har i det han har gjort. Jag tänker mig nu att de kanske kan få välja mellan den uppgiften eller jämföra t.ex. Werther och Robinson Crusoe med varandra och ta ställning för vem de tycker är den mest ideala människan, eller något i den stilen (jag har ju historiens människoideal som tema, så även upplysningen och romantiken är tacksamma epoker).

Jag har tyvärr fått in lite för lite textläsning hittills, enligt mig själv. Den ena av mina två klasser har visserligen fått läsa Linnea Axelssons Aednan, men den andra klassen har bara fått läsa utdrag och ett par dikter. Men jag är sugen på att låta dem läsa Trägudars land och jämföra den med Geijers ”Vikingen”.

/Elin

30

jan

Medeltiden – riddaridealet

Postad av Elin

Hej!

Nu har jag i Svenska 2 marscherat in i medeltiden, och vi har tagit oss en närmare titt på riddaridealet. Det presenteras tydligt i Tristan och Isolde, som jag här bjuder på två utdrag ur. Det är också intressant att jämföra de två versionerna (en mer ursprunglig diktning kontra den modernt sammanställda versionen från 1900, av Joseph Bediér). Jag läste högt för eleverna, som sedan fick diskutera varför kungen helt ändrade inställning och hur Tristan och Isolde skulle förstå att han inte längre var ond på dem. Svärdet, ringen och handskarna som symboler.

Tristan och Isolde ver 1

Tristan och Isolde ver 2

/Elin

14

jan

Argumenterande tal antiken

Postad av Elin

Hej!

Nytt år och nya möjligheter! Eller ny termin och bita ihop fram till sportlovet. 😉 Nu var det ett tag sedan det blev ett inlägg, på grund av ledighet. För att slippa sätta igång alltför mycket nytt direkt efter julledigheten introducerade jag en uppgift i Svenska 2 innan lovet. Eleverna ska hålla ett argumenterande tal där de har en av följande teser:

1. Människan är en Apollon.

2. Människan är en Dionysus.

3. Person XX har hybris.

4. Person XX har inte hybris.

Jag använder kursboken Svenska 2 helt enkelt och den innehåller en presentation av människosynen i det antika Grekland (en liknande, fast lite mer utförlig, beskrivning finns också i Den levande litteraturen) och även en övning som heter ”Har Zlatan hybris”? Jag har olika epokers människosyn som ett övergripande tema för litteraturhistorien i Svenska 2, och kommer att avsluta kursen med en uppgift där de får jämföra dagens människosyn med tidigare epoker (jag är inte färdig med den exakta utformningen av den uppgiften, det är en så länge bara en tanke).
/Elin

12

dec

Antikens ord

Postad av Elin

Hej!

Ett roligt sätt att närma sig antiken är att utgå från ett antal vardagliga ord och uttryck och ta reda på var de egentligen härstammar ifrån. Vi har väldigt många ord som har sin grund i antikens Grekland. Varför heter det till exempel cyklop, panik, afrodisiakum och spartansk? Och med begreppen trojan, akilleshäl och stridsäpple (bland andra) kan man närma sig Illiaden. Det är ändå bra häftigt att berättelsen om den trojanska hästen har fått ge namn åt ett datavirus, ca 2700 år senare.

/Elin

19

nov

Övning Homeros

Postad av Elin

Hej!

Jag har påbörjat litteraturhistorien med mina tvåor. Efter lite allmän introduktion av antiken förra lektionen tänkte jag nämna lite mer om Homeros denna lektion. Jag läste kursbokens utdrag ur Iliaden (när Akilles dödar Hektor) och visade ett klipp med samma scen ur filmen Troja (2004). Sedan lyfte jag fram det som några kännetecken för Iliaden och Homeros (hexameter, homeriska liknelser, metaforer, stående epitet, allitterationer och episk bredd) och efter det fick eleverna i uppgift att i grupp skriva ett eget kort epos (ja jag vet att det är en självmotsägelse). Instruktionen var att alla i gruppen skulle finnas med i berättelsen, beskrivna med ett stående epitet, att det skulle finnas en homerisk liknelse och ytterligare minst en liknelse eller metafor, allitterationer och en utvikning eller parallellhandling som visade på episk bredd. Texten fick också gärna vara rytmisk. Tiden blev tyvärr för kort, men de hade väldigt roligt och jag tror att det blir lättare att minnas något man har gjort själv än bara lyssnat till.

/Elin

21

okt

Tematisk undervisning

Postad av Elin

Hej!

Igår träffade jag en kompis som också är svensklärare och som vanligt kunde vi inte låta bli att prata en hel del jobb. Jag gav henne lite input när det gäller undervisning om våra minoritetsspråk och hon gav mig intressanta uppslag till undervisningen i litteraturhistoria. Eftersom jag började årets undervisning i Svenska 2 med först grammatik och sedan minoritetsspråk har jag skjutit litteraturhistorien framför mig, men efter höstlovet måste jag börja ta tag i den. Min vän berättade att hon brukar gå igenom hela litteraturhistorien under höstterminen och då använda ”hjälten” som tema. Det blir en ingång till olika epokers ideal och sedan avslutas det hela med att eleverna dels får skriva en essä där de får välja mellan några olika frågeställningar som berör temat och dels får hålla ett tal, där de får finna en egen infallsvinkel på temat. Jag tycker själv att upplägget låter mycket bra.

/Elin

23

maj

Argumentera i litteraturhistorien

Postad av Elin

Hej!

Här kommer några korta tips mitt i all rättning. I kursen Svenska 2 ingår som bekant att man ska argumentera, muntligt eller skriftligt. Detta kan ju med fördel kopplas ihop med litteraturhistorien, eftersom den också ska avhandlas under kursen. Här är några tips på ämnen för argumentation:

– Därför är upplysningens ideal bättre än romantikens (eller tvärtom).

– Därför bör författare xx/verket xx ingå i svensk kanon (eller inte).

– Därför bör Frankensteins monster dömas för sina handlingar (eller inte).

– Därför är författare xx/verket xx typisk/typiskt för epoken xx.

/Elin

23

jan

Att undervisa om litteraturhistoria

Postad av Elin

Hej!

Av tradition brukar många lägga upp sin undervisning i litteraturhistoria från A till Ö. Det vill säga börja någonstans vid antiken och sedan gå igenom epok för epok fram till nutiden. Det skapar ofta tidspress, för det är ett ganska omfattande material som ska hinnas med om man arbetar på det sättet. För min del brukar det resultera i att jag bara skummar på ytan. Ett annat sätt att arbeta är att de inledande veckorna göra en översikt över alla epoker, och sedan jobba med tematiska studier där man gör olika nedslag och jämförelser på olika ställen under kursens gång. Det tänkte jag utforska i år, men hamnade då olyckligtvis i en situation där jag skulle dela kursen med en kollega. Vi har också en hel del gemensamma examinationer på vår skola, och i år hade vi lagt upp den gemensamma planeringen så att vi på höstterminen både hade ett moment i grammatik och ett i språksituationen i Norden, vilket gjorde att jag aldrig kom igång med litteraturhistorien efter den inledande översikten. Men jag tror fortfarande på idén, och ska pröva den nästa gång jag får en möjlighet att undervisa Svenska 2. Längst bak i Den levande litteraturen av Ulf Jansson finns det förslag på teman och texter man kan använda, men man kan ju även själv ta fram ett tema som till exempel ”förbjuden kärlek” och sedan arbeta med texter som ”Tristan och Isolde”, ”Romeo och Julia” och något modernt verk på det. Jag tror att detta blir mycket roligare och mer lärorikt för eleverna.

/Elin

20

dec

Trägudars land och Vikingen

Postad av Elin

Hej!

Den grupp jag nu undervisar i Svenska 2 har fått läsa Trägudars land. För att komma åt den delen av kunskapskraven som handlar om att kunna koppla ett verk till samtida idéströmningar har jag utgått från att Jan Fridegård lär ha sagt att han ”växt upp som trälars arvinge”. Jag berättade att Fridegårds föräldrar var statare och nämnde den så kallade statarskolan. Sedan fick eleverna läsa en utförlig artikel från Populär Historia som handlar om statare.

Vi läste också tillsammans Erik Gustaf Geijers dikt ”Vikingen” och diskuterade vilka bilder av vikingar de båda verken presenterar. De har sedan fått i uppgift att skriva en argumenterande text med en tes som berör förhållandet mellan den ena eller båda texterna och dess samtid. De måste använda två till tre källor.

Utöver romanen och dikten är de källor de kan välja mellan kursboken (Den levande litteraturen av Ulf Jansson), artikeln om statare och en text från Historiska museets hemsida, som handlar om vikingarnas liv. Tesen kan t.ex. vara ”Därför är Geijers dikt ”Vikingen” typisk för sin samtid” eller ”Därför är det rimligt att Fridegård har kallat sig själv ’trälars arvinge'”.

Det ska bli intressant att se hur utfallet blir, men jag tror att det kan bli bra.

/Elin

Bloggen Svenskläraren tipsar

Porträtt på en kvinna med glasögon som står utomhus.

Jag heter Elin Pellberg och är lärare i svenska och biologi på Norra Real. Jag tycker att en av de roligaste delarna med att arbeta som lärare är att komma på nya arbetsmoment och uppgifter till eleverna, att genomföra dem och sedan utvärdera och förbättra dem till kommande läsår.

Många gånger är det dock onödigt att uppfinna hjulet på nytt och jag låter mig gärna inspireras av kollegors arbete när jag inte har några egna bra idéer. Därför ville jag skapa den här bloggen, den är tänkt som en idébank som det är fritt fram att hämta material ifrån.

Kontakt: Elin Pellberg

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Senaste inläggen