Här kommer lite mer om arbetet som beskrevs i förra inlägget.

Jag brukar alltså inleda Svenska 1 med ett muntligt framförande. I mitt fall har eleverna fått presentera en art i Östersjön. Som tidsram har jag sagt att varje presentation ska vara två minuter. Det tycker jag räcker bra för ett första framträdande. Jag börjar med att låta eleverna komma med förslag på vad som kan vara intressant att veta om ämnet. Det är ett bra sätt att engagera dem i uppgiften, och de brukar komma med många bra förslag. De kanske inte kan hitta svar på alla frågor, och alla frågor kanske inte lika relevanta för varje art, men då har de i alla fall någonting att utgå ifrån.

Vi tittar också på kunskapskraven för Svenska 1, vad står det egentligen där som rör muntliga framföranden? Jag tycker att det är oerhört viktigt att redan från början göra eleverna bekanta med kunskapskraven och få dem att kontinuerligt återvända dit för att se vad det är som krävs av dem. De behöver ju också hjälp med att tolka det som står i ämnesplanen, och därför diskuterar vi kraven tillsammans. Jag utgår alltid ifrån kraven för A, för att skapa positiva förväntningar. Jag frågar t.ex. eleverna hur de tolkar formuleringen ”god ögonkontakt”. De kommer fram till samma tolkning som mig, att man kan det man ska säga, inte är låst vid sitt manus och tittar på åhörarna. Jag jämför det med kravet för C, ”viss ögonkontakt”. Att man kanske läser stora delar innantill, men ändå tittar upp på åhörarna med jämna mellanrum. Och för E finns faktiskt inget krav på ögonkontakt i Svenska 1. Sådär går vi igenom kunskapskraven tills det inte finns några frågetecken kvar. Men jag ser till att återknyta till dem många gånger under kursens gång. Jag berättar också att när de sedan redovisar har jag kunskapskraven framför mig i matrisform och markerar min bedömning där. Jag återkommer till detta med dokumentation av bedömning och feedback till eleverna i inlägg längre fram.

Jag låter eleverna jobba två och två i detta projekt. Dels för att de ska lära känna sina nya klasskamrater (jag organiserar paren), då detta utspelar sig i början på höstterminen i årskurs ett för mina elever, och dels för att det är lite mindre läskigt att göra sin första presentation tillsammans med någon annan. Jag väljer själv ut de arter de ska presentera och lottar sedan ut dem bland paren. Jag inskärper i dem att det är viktigt att båda två kan innehållet i hela presentationen, inte bara ”sin del”. Om en av de två av någon anledning inte kan närvara vid presentationen förväntas den andre kunna klara av det själv. Dels har jag ju en planering som vi ska följa, lektionen efter redovisingen har jag vikt åt någonting annat, och dels behöver de förberedas för sitt framtida yrkesliv, där man kanske inte heller skjuter upp en presentation för att någon t.ex. har blivit sjuk. Särskilt inte om man är fler än två.

Sedan kräver jag också att de i sin presentation ska använda ett så kallat ”presentationstekniskt hjälpmedel”. Här har jag använt olika modeller, men kommit fram till att det inte är så dumt att tvinga dem att använda tavlan som hjälpmedel. Den ursprungliga anledningen till att jag valde den metoden sist jag jobbade med det här projektet var helt enkelt att datorer inte fanns att tillgå i någon större utsträckning just då. Eleverna ville helst göra en presentation i PowerPoint, för det var de vana vid sedan tidigare. Det tog jag som ett utmärkt argument för att de behövde öva på något annat. 🙂 Även här har jag framtida yrkesliv i åtanke, vi vet alla att modern teknik är långt ifrån idiotsäker och förr eller senare måste man dra till med en tavla eller blädderblock i ett nödläge. Då kan det vara bra att ha övat på att göra en begriplig översikt även med sådana hjälpmedel. Även här gick vi igenom kunskapskraven, som tyvärr är desamma i Svenska 1, 2 och 3, tillsammans.

Mer om presentationerna, bedömning och feedback i nästa inlägg. Annars blir det här hur långt som helst.

/Elin

Det finns olika infallsvinklar när det gäller hur man ska starta igång en kurs. När det gäller svenska kan det till exempel handla om att komma igång med läsning så fort som möjligt eller att låta eleverna börja skriva så att man får en uppfattning om deras förmågor på det området. Själv föredrar jag att låta elevernas första arbetsområde i Svenska 1 handla om muntligt framförande. Många elever, kanske en majoritet, tycker att muntliga framträdanden inför klassen är mer eller mindre jobbigt. Därför kan det tyckas elakt att låta dem börja med det. Jag tror dock att det kan bli mindre jobbigt att göra det tidigt i kursen, med ett relativt enkelt ämne, så att man har klarat av det en gång. Jag tror också att det ger positiva effekter även på andra ämnen, eftersom det inte bara är i svenskan som eleverna måste genomföra muntliga redovisningar.

På Norra Real, där jag jobbar, har vi ett projekt som kallas för Östersjödagarna, där elever som läser årskurs ett på naturprogrammet får åka ut till Björnö för att göra diverse fältstudier. Eftersom jag också är biologilärare ligger detta mig nära till hands, så mina elever får i svenskan göra en muntlig presentation om någon art i Östersjön. Jag vet att många svensklärare drar sig för ämnesövergripande samarbeten för att man inte vill utnyttjas som något slags stödämne. Själv tycker jag att det är perfekt när svenskan kan stå för formen och något annat ämne för innehållet. Då blir ämnena naturligt integrerade med varandra och man slipper hitta på något innehåll för till exempel en muntlig presentation, som lätt blir krystat. Jag tror att det är en fördel att eleverna redan från början lär sig att betrakta sina studier som en helhet.

Alla lärare vet att ämnesövergripande arbete lätt innebär mera jobb, då man måste komma överens och planera tillsammans. Att bara arbeta med samma tema är dock ett lätt sätt att färga in andra ämnen utan att det blir extra besvärligt för en själv. Tvärtom kan det många gånger bli intressantare för läraren, eftersom man ofta får lära sig nya saker av elevernas presentationer.

Alltså: muntlig presentation som intro i Svenska 1. Gärna ämnesövergripande. Jag brukar låta eleverna arbeta två och två och också ta med ett ”presentationstekniskt hjälpmedel” för att beröra även det kunskapskravet. Mer detaljer kommer i nästa inlägg.

Vad gäller etiketter för inläggen här på bloggen finns det många olika begrepp som är mer eller mindre synonyma när det gäller de olika delarna i svenskämnet. T.ex. muntlig presentation, muntlig redovisning och muntligt framförande. För enkelhets skulle tänker jag använda mig av de benämningar vi har i våra kursmatriser på Norra Real: tala, skriva, läsa och analysera.

/Elin