29
jan
Språkvård
Hej!
Jag tycker att det svåraste med att bedöma texter i svenska är var man ska dra gränsen för vad man ska kommentera och vad man ska låta passera. Eftersom språk är i ständig förändring finns det ju hela tiden en glidning mot nya sätt att uttrycka sig, och det är svårt att veta när gränsen är passerad för vad som accepteras i formellt skriftspråk. För närvarande har jag hakat upp mig på att låta supinumformen stå ensam i bisatser (d.v.s. utelämna ”hade” och ”har” i formuleringar som ”har sprungit”). Det blir ju fullt begripliga meningar, men jag upplever det inte som formellt korrekt. Ett annat irritationsmoment är vad jag upplever vara ett överdrivet användande av prepositionen ”kring”. Den auktoritet man kan använda i de här frågorna är Språkrådet. Jag har sett publikationer hos dem som talar för att man ska låta ”kring” vara, men jag har faktiskt skrivit till dem och frågat vad som gäller när det handlar om att låta supinum stå ensamt. Ibland känner man sig som Don Quijote och det är bra att veta i vilka strider det är lika bra att kasta in handduken…
/Elin
Senaste kommentarer