Visar inlägg med tagg:

10

feb

Argumentation Frankenstein

Postad av Elin

Hej!

Förra veckan skrev jag om Frankenstein och en argumentationsövning kopplad till filmen. Jag valde att göra den enbart som skriftlig, eftersom det kan bli tråkigt att höra alltför många tal på samma tema. Vill man att eleverna ska få framföra sina tal kan det vara lämpligt att dela upp dem i mindre grupper. Hur som helst så gav jag eleverna i uppgift att skriva antingen ett försvarstal eller ett ”anklagelsetal” (kommer inte på något lämpligt ord) som handlar om monstret och de gärningar han har begått. Jag sade att de skulle tänka sig ett scenario där monstret fångats och ställts för rätta och att de i bästa amerikansk TV-anda skulle agera antingen advokat eller åklagare och hålla en slutplädering för att övertyga en jury att antingen fria eller fälla monstret. Jag är väldigt nöjd med idén, för det tvingar eleverna att reflektera dels över specifika händelser i filmen och dels över mer övergripande moraliska frågeställningar. Vilket ansvar har vi för våra handlingar? Kan en svår bakgrund vara en förmildrande omständighet? Det blev väldigt intressanta texter. Det blev också ett naturligt sätt att få in argumentation och koppla det till övrig undervisning istället för att låta det vara ett helt fristående moment där eleverna får välja egna ämnen.

/Elin

15

dec

Genrestudier

Postad av Elin

Hej!

I Svenska 1 har jag ett projekt som har gått ut på att eleverna får studera olika genrer. Jag har valt ut åtta genrer (skräck, deckare, chicklit, romantik, historisk roman, science fiction, fantasy och äventyr) och eleverna har fått jobba i grupper om fyra. Grupperna skapar jag genom att eleverna på en lapp får rangordna de fyra genrer de helst vill jobba med. Det brukar då gå att få ihop grupper där alla får något av sina val. Var och en ska sedan välja en roman inom sin genre, som de ska läsa i sin helhet. Ingen i gruppen får välja samma titel och helst inte samma författare. De ska sedan jämföra böckerna de läst (inom gruppen). Jag brukar be dem titta särskilt på handling, språk, karaktärer, miljö och tema/budskap. Utifrån den jämförelsen ska de sammanställa en muntlig presentation som avhandlar vad som verkar vara typiskt för just deras genre. De måste ta med tydliga exempel från böckerna. Här har jag också låtit dem göra sin första PowerPoint (eller om de nu hellre använder Prezi eller något annat presentationsprogram).

Eleverna uppskattar framför allt att (inom vissa ramar) själva få välja vad de ska läsa. Det brukar dock bli en del bollande fram och tillbaka med olika titlar och jag har själv behövt googla lite fakta om sådana jag inte känner till sedan tidigare, för att se om de passar in i genren eller inte. Jag ger alltid eleverna en lista med förslag på författare som är verksamma inom de olika genrerna, men många har egna idéer.

Jag har funderingar på att nästa gång låta dem göra en generalrepetition av sin redovisning för en av de andra grupperna, för att finslipa den så att den blir så bra som möjligt. De har fått ge varandra feedback på vad som var bra och vad som kan förbättras när de gjort den färdiga presentationen, men det är ju ännu bättre om de kan ge varandra konstruktiv kritik i förväg, så att slutresultatet trimmas ytterligare.

Uppgiften ger eleverna goda förutsättningar att uppfylla följande del av kunskapskraven: ”Eleven reflekterar också över innehåll och form med hjälp av några berättartekniska och stilistiska begrepp. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv.” (Kraven för A)

/Elin

9

dec

Upplysningen

Postad av Elin

Hej!

Snart tar bloggen jullov. Det blir ett inlägg nästa vecka också, sedan blir det uppehåll till vecka två.

Upplysningen tycker jag är en intressant epok. Den är extra tacksam när man har naturelever, då det finns goda möjligheter till infärgning och ämnesövergripande samarbeten. Senast jag undervisade i Svenska 2 fick eleverna göra en muntlig presentation av varsin person som på något sätt bidragit till vetenskapen. Jag valde bara kvinnor, utan att påpeka det. Anledningen till det var att om det istället hade varit bara män hade ingen tyckt att det varit anmärkningsvärt. Jag blev inspirerad av Facebooksidan ”I fucking love science” på internationella kvinnodagen, som då lyfte fram just kvinnliga forskare. Det var dock för tidsödande att försöka hitta ett så stort antal från rätt epok, så jag valde personer från upplysningen och framåt. Jag hade med allt från Ada Lovelace (den första programmeraren) till Valentina Teresjkova (första kvinnan i rymden). Eleverna tycktes uppskatta det hela och fick lära sig mycket nytt.

/Elin

13

okt

Retorikanalys

Postad av Elin

Hej!

Mina inlägg har hittills tenderat att bli ganska långa, för jag inser att jag vill göra mina tips så fylliga som möjligt. Jag ska försöka varva dessa omfångsrika inlägg med kortare sådana, både för er och för min skull. Är det något ni undrar över en uppgift jag tipsar om är det ju bara att fråga.

Nu i början har jag skrivit mycket om Svenska 1, så för omväxlings skull kan jag komma med ett tips till Svenska 3. Där ska eleverna som bekant kunna analysera retorik. Jag undervisar även i filosofi och när jag har en klass i båda ämnena kan jag slå två flugor i en smäll, för i filosofi ingår argumentationsanalys. En ständig konflikt för lärare är ju annars målet att eleverna ska få chans att visa sina kunskaper vid flera tillfällen och den ökade arbetsbörda fler uppgifter medför. Personligen tenderar jag att ge eleverna kanske något för många uppgifter för mitt eget bästa, för att jag ska slippa klagomål vid kursens är slut om att de inte fick tillräckligt med chanser. Jag är heller inget stort fan av kompletteringsuppgifter, bättre då med några extra ordinarie.

När det gäller retorikanalys har vi på Norra Real valt att examinera det momentet med ett prov, där eleverna får analysera ett tal som de inte har arbetat med tidigare. Sidan Svenska tal är en riktig guldgruva, där kan man hitta textversioner av mängder av tal i textform och man kan välja att antingen söka på talarens namn eller på en viss kategori. Vill man tillföra en extra dimension kan man välja ett tal som också finns tillgängligt inspelat. Då kan eleverna också analysera själva framförandet. Sist jag hade kursen hade jag tre parallella klasser och valde kungens tal efter tsunamin 2004, Stefan Löfvéns segertal efter valet 2014 och Glenn Hyséns invigningstal på Pride 2007. Det sistnämnda hittade jag tyvärr ingen inspelning av, men det är ett väldigt bra tal om man har många sportintresserade elever.

För att öva inför provet lät jag mina elever skriva ett eget argumenterande tal, framföra det och också lämna in en skriftlig analys av det. Dels behöver de öva på att skriva och framföra argumenterande tal inför nationella provet och dels var det en bra övning att först få analysera ett eget tal innan de analyserade någon annans. Och missade de sedan provet hade jag förhoppningsvis åtminstone analysen av det egna talet. Att det var en bra övning inför provet fungerade också som en extra morot för att se till att få uppgiften gjord.

/Elin

3

sep

Filma muntliga presentationer?

Postad av Elin

Till att börja med är förstås en eventuell filmning av elevernas muntliga framträdanden avhängig tillgången till teknisk utrustning. Jag har i mitt jobb tillgång till en iPad, men  jag vet att sådant är ouppnåelig lyx för många lärare. Många har visserligen en privat smartphone, men egentligen tycker jag inte att man ska använda privat utrustning i jobbsammanhang. Det är en principsak. Men var och en gör förstås som hen vill. Hur som helst, om man nu har de praktiska möjligheterna att filma eleverna, är det då en bra idé? Jag har faktiskt inte gjort det ännu, men det hindrar ju inte att jag har lite tankar om saken.

Kraven på dokumentation från oss lärare ökar ständigt. Ur den aspekten är muntliga redovisningar ett aber, eftersom de normalt sett är så flyktiga. Efteråt kommer ord stå emot ord: hur pass säker var egentligen eleven på sin presentation? Togs erforderlig ögonkontakt med åhörarna? Och så vidare. En kollega fick faktiskt uppleva att en förälder hörde av sig med synpunkter på bedömningen av hans sons muntliga presentation. Mejlet inleddes med att han ju visserligen inte kunde bedöma det muntliga framträdandet i klassrummet, men… Hans son brukade ju prestera så bra, redovisningen hade sett så bra ut hemma etcetera etcetera. Detta försätter onekligen läraren i en jobbig situation. Är framträdandet filmat är det lätt att visa vad som hände och hur man bedömde det. Detta ökar rättssäkerheten för såväl lärare som elever. Det kan också vara värdefullt för läraren själv att kunna gå tillbaka och se om delar av redovisningen, då det är mycket svårt att bedöma redovisningen samtidigt som den sker. Det är lätt att missa detaljer.

Det är dock viktigt att ha i åtanke vad som står i Skolverkets kommentarsmaterial till nationella provet: det är det första intryck en muntlig presentation ger som ska bedömas. Om man ser om ett muntligt framförande, kanske flera gånger, är det till exempel lätt att lägga märke till och förstora detaljer som man inte tidigare fäst någon större vikt vid. Det går hellre inte att bedöma interaktionen mellan den som redovisar och åhörarna på samma sätt när man ser en inspelning som när man upplever presentationen direkt. Så ur den aspekten ska filmning användas med försiktighet.

Jag tänker att filmande av muntliga presentationer framför allt kan vara värdefullt ur inlärningssynpunkt. Att låta eleverna några tillsammans titta på filmerna i efterhand och diskutera det de ser utifrån kunskapskraven. Jag tror att det skulle vara stärkande för många elever, för jag märker att de ofta själva har lägre tankar om sina presentationer än vad jag har. Jag brukar försöka förklara för dem att det är inte hur nervösa de känner sig som räknas, utan hur osäkra de verkar. Och i de allra flesta fall är den osäkerheten långt mer tydlig för dem själva än för åhörarna.

Det gäller dock att ha i åtanke att de flesta inte är särskilt bekväma med att bli filmade. Det är bara att gå till sig själv, hur tycker du att det skulle kännas om någon filmade dig när du undervisar (om du inte redan varit med om det)? Och då är ändå vi lärare vana estradörer. Men jag tänker att ett första steg kan vara att bara filma de elever som vill. Så småningom kommer nog fler då upptäcka vinsterna med förfarandet.

/Elin

1

sep

Bedömning av muntlig presentation

Postad av Elin

Hur gör jag då när jag bedömer en muntlig presentation? Naturligtvis är eleverna nervösa första gången jag ska bedöma dem. Jag förklarar därför alltid i förväg hur bedömningen kommer att gå till. De har fått bekanta sig med de kursmatriser jag använder mig av, det vill säga kunskapskraven införda i ett rutnät. Här skulle jag gärna bifoga en fil, men det låter sig tydligen inte göras i detta format. Det är dock inget märkvärdigt, kunskapskravens exakta formuleringar, bara uppstyckade i ett rutnät som gör textmassan mer överskådlig och progressionen mellan de olika betygsnivåerna tydligare. När jag bedömer någon prestation av en elev, oavsett om den är muntlig eller skriftlig, använder jag mig av aktuella delar av matrisen och markerar där vilka krav eleven uppfyller. Sedan skriver jag också en egen kommentar, som förtydligar prestationens styrkor och svagheter och ger tips inför uppgift.

När eleverna gör en muntlig presentation sitter jag med ett pappersutdrag av kursmatrisen framför mig och kryssar efter hand i de nivåer som eleven uppnår. Eftersom en muntlig presentation normalt är flyktig till sin natur gäller det att vara noggrann med dokumentationen medan den pågår eller man har den i färskt minne. Detta tycker jag alltid är något stressigt, det ultimata är helt klart att vara mer än en bedömare vid muntliga presentationer. Det försöker vi alltid få till vid nationella provens muntliga delar. Dock får man ha i åtanke att det kan vara en försvårande omständighet för eleverna att ha en extra lärare, som de kanske inte känner, närvarande vid sina presentationer.

Jag har också börjat låta eleverna göra en liten bedömning av varandra när det är muntliga presentationer. Var och en får några papperslappar och så får ett antal av åhörarna vid varje presentation i uppdrag att dels skriva en kommentar om något som var bra med framförandet (antingen formen eller innehållet, det kan man styra eller låta vara valfritt) och någonting att tänka på till nästa gång, någonting som kan utvecklas. Eleverna är ofta ovana vid att bedöma varandra och hyser initialt ofta ett visst motstånd till förfarandet, men efteråt brukar de uppskatta det. Jag uppmanar dem att spara både mina och klasskamraternas kommentarer och sedan gå tillbaka till dem inför nästa liknande uppgift. Jag skapar ett dokument åt dem på vår webbplattform som är till enbart för detta ändamål. Jag namnger det ”Mina utvecklingsområden” och jag går aldrig in och skriver eller läser i det, utan där är tanken att de själva ska ta ansvar för sin utveckling.

Jag har funderat en del på möjligheten att filma elevernas muntliga presentationer. Jag återkommer till det i nästa inlägg.

/Elin

27

aug

Mer om muntlig presentation i Svenska 1

Postad av Elin

Här kommer lite mer om arbetet som beskrevs i förra inlägget.

Jag brukar alltså inleda Svenska 1 med ett muntligt framförande. I mitt fall har eleverna fått presentera en art i Östersjön. Som tidsram har jag sagt att varje presentation ska vara två minuter. Det tycker jag räcker bra för ett första framträdande. Jag börjar med att låta eleverna komma med förslag på vad som kan vara intressant att veta om ämnet. Det är ett bra sätt att engagera dem i uppgiften, och de brukar komma med många bra förslag. De kanske inte kan hitta svar på alla frågor, och alla frågor kanske inte lika relevanta för varje art, men då har de i alla fall någonting att utgå ifrån.

Vi tittar också på kunskapskraven för Svenska 1, vad står det egentligen där som rör muntliga framföranden? Jag tycker att det är oerhört viktigt att redan från början göra eleverna bekanta med kunskapskraven och få dem att kontinuerligt återvända dit för att se vad det är som krävs av dem. De behöver ju också hjälp med att tolka det som står i ämnesplanen, och därför diskuterar vi kraven tillsammans. Jag utgår alltid ifrån kraven för A, för att skapa positiva förväntningar. Jag frågar t.ex. eleverna hur de tolkar formuleringen ”god ögonkontakt”. De kommer fram till samma tolkning som mig, att man kan det man ska säga, inte är låst vid sitt manus och tittar på åhörarna. Jag jämför det med kravet för C, ”viss ögonkontakt”. Att man kanske läser stora delar innantill, men ändå tittar upp på åhörarna med jämna mellanrum. Och för E finns faktiskt inget krav på ögonkontakt i Svenska 1. Sådär går vi igenom kunskapskraven tills det inte finns några frågetecken kvar. Men jag ser till att återknyta till dem många gånger under kursens gång. Jag berättar också att när de sedan redovisar har jag kunskapskraven framför mig i matrisform och markerar min bedömning där. Jag återkommer till detta med dokumentation av bedömning och feedback till eleverna i inlägg längre fram.

Jag låter eleverna jobba två och två i detta projekt. Dels för att de ska lära känna sina nya klasskamrater (jag organiserar paren), då detta utspelar sig i början på höstterminen i årskurs ett för mina elever, och dels för att det är lite mindre läskigt att göra sin första presentation tillsammans med någon annan. Jag väljer själv ut de arter de ska presentera och lottar sedan ut dem bland paren. Jag inskärper i dem att det är viktigt att båda två kan innehållet i hela presentationen, inte bara ”sin del”. Om en av de två av någon anledning inte kan närvara vid presentationen förväntas den andre kunna klara av det själv. Dels har jag ju en planering som vi ska följa, lektionen efter redovisingen har jag vikt åt någonting annat, och dels behöver de förberedas för sitt framtida yrkesliv, där man kanske inte heller skjuter upp en presentation för att någon t.ex. har blivit sjuk. Särskilt inte om man är fler än två.

Sedan kräver jag också att de i sin presentation ska använda ett så kallat ”presentationstekniskt hjälpmedel”. Här har jag använt olika modeller, men kommit fram till att det inte är så dumt att tvinga dem att använda tavlan som hjälpmedel. Den ursprungliga anledningen till att jag valde den metoden sist jag jobbade med det här projektet var helt enkelt att datorer inte fanns att tillgå i någon större utsträckning just då. Eleverna ville helst göra en presentation i PowerPoint, för det var de vana vid sedan tidigare. Det tog jag som ett utmärkt argument för att de behövde öva på något annat. 🙂 Även här har jag framtida yrkesliv i åtanke, vi vet alla att modern teknik är långt ifrån idiotsäker och förr eller senare måste man dra till med en tavla eller blädderblock i ett nödläge. Då kan det vara bra att ha övat på att göra en begriplig översikt även med sådana hjälpmedel. Även här gick vi igenom kunskapskraven, som tyvärr är desamma i Svenska 1, 2 och 3, tillsammans.

Mer om presentationerna, bedömning och feedback i nästa inlägg. Annars blir det här hur långt som helst.

/Elin

25

aug

Muntlig presentation Svenska 1

Postad av Elin

Det finns olika infallsvinklar när det gäller hur man ska starta igång en kurs. När det gäller svenska kan det till exempel handla om att komma igång med läsning så fort som möjligt eller att låta eleverna börja skriva så att man får en uppfattning om deras förmågor på det området. Själv föredrar jag att låta elevernas första arbetsområde i Svenska 1 handla om muntligt framförande. Många elever, kanske en majoritet, tycker att muntliga framträdanden inför klassen är mer eller mindre jobbigt. Därför kan det tyckas elakt att låta dem börja med det. Jag tror dock att det kan bli mindre jobbigt att göra det tidigt i kursen, med ett relativt enkelt ämne, så att man har klarat av det en gång. Jag tror också att det ger positiva effekter även på andra ämnen, eftersom det inte bara är i svenskan som eleverna måste genomföra muntliga redovisningar.

På Norra Real, där jag jobbar, har vi ett projekt som kallas för Östersjödagarna, där elever som läser årskurs ett på naturprogrammet får åka ut till Björnö för att göra diverse fältstudier. Eftersom jag också är biologilärare ligger detta mig nära till hands, så mina elever får i svenskan göra en muntlig presentation om någon art i Östersjön. Jag vet att många svensklärare drar sig för ämnesövergripande samarbeten för att man inte vill utnyttjas som något slags stödämne. Själv tycker jag att det är perfekt när svenskan kan stå för formen och något annat ämne för innehållet. Då blir ämnena naturligt integrerade med varandra och man slipper hitta på något innehåll för till exempel en muntlig presentation, som lätt blir krystat. Jag tror att det är en fördel att eleverna redan från början lär sig att betrakta sina studier som en helhet.

Alla lärare vet att ämnesövergripande arbete lätt innebär mera jobb, då man måste komma överens och planera tillsammans. Att bara arbeta med samma tema är dock ett lätt sätt att färga in andra ämnen utan att det blir extra besvärligt för en själv. Tvärtom kan det många gånger bli intressantare för läraren, eftersom man ofta får lära sig nya saker av elevernas presentationer.

Alltså: muntlig presentation som intro i Svenska 1. Gärna ämnesövergripande. Jag brukar låta eleverna arbeta två och två och också ta med ett ”presentationstekniskt hjälpmedel” för att beröra även det kunskapskravet. Mer detaljer kommer i nästa inlägg.

Vad gäller etiketter för inläggen här på bloggen finns det många olika begrepp som är mer eller mindre synonyma när det gäller de olika delarna i svenskämnet. T.ex. muntlig presentation, muntlig redovisning och muntligt framförande. För enkelhets skulle tänker jag använda mig av de benämningar vi har i våra kursmatriser på Norra Real: tala, skriva, läsa och analysera.

/Elin

Bloggen Svenskläraren tipsar

Porträtt på en kvinna med glasögon som står utomhus.

Jag heter Elin Pellberg och är lärare i svenska och biologi på Norra Real. Jag tycker att en av de roligaste delarna med att arbeta som lärare är att komma på nya arbetsmoment och uppgifter till eleverna, att genomföra dem och sedan utvärdera och förbättra dem till kommande läsår.

Många gånger är det dock onödigt att uppfinna hjulet på nytt och jag låter mig gärna inspireras av kollegors arbete när jag inte har några egna bra idéer. Därför ville jag skapa den här bloggen, den är tänkt som en idébank som det är fritt fram att hämta material ifrån.

Kontakt: Elin Pellberg

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Kategorier

Arkiv

Senaste inläggen