Visar inlägg med tagg:

16

jan

Hej!

Arbetet med språkvariation går in i slutskedet för mina ettor, så nu blev jag tvungen att tänka till och komma på vad nästa moment skulle bestå av. Jag hade bara en vag idé om att vi skulle hålla på med argumentation, men den idén börjar nu ta lite mer konkret form. Eleverna ska i grupper om fyra få läsa moderna romaner. Samma titel för alla i en grupp, så totalt sett ska alltså åtta olika titlar läsas i klassen. Titlarna är av blandad kompott: det som råkade finnas i vårt bokförråd.

Innan de får romanerna tänkte jag dock introducera momentet genom att de får diskutera vad som kännetecknar en klassiker. Jag hittade en bra artikel som behandlar frågan, som de kan få läsa efter att själva ha diskuterat: https://www.aftonbladet.se/kultur/a/jP3xJA/vad-ar-en-klassiker Tanken är sedan att de ska få läsa romanerna och fundera över om de tycker att deras roman har potentialen att bli en klassiker eller ej, utifrån de kriterier vi har diskuterat, och eventuella andra infallsvinklar. När romanerna är utlästa ska frågan diskuteras i ett boksamtal. Steg två är sedan att de ska hålla ett argumenterande tal, där de får välja från några givna teser. Jag tänker mig till exempel:

– Därför bör man införa/inte införa en litterär kanon i gymnasieskolan.

– Därför kommer romanen x att bli/inte bli en klassiker.

– Därför bör man/bör man inte läsa mer klassiker.

Och kanske några fler teser också, jag ska fundera lite på det. Jag har inte gjort någon färdig tidsplanering ännu, men tänker att en del lektioner under den period då de läser romanen kommer att ägnas åt att lära sig mer om argumentation och en del lektioner kommer att ägnas åt att förbereda de egna talen.

/Elin

20

apr

Hej!

Förkyld och nedgrävd i rättning kommer den här veckan (lite sent) endast ett kort filmtips: The Eternal Sunshine of the Spotless Mind. Denna film från 2004, med Jim Carrey och Kate Winslet i huvudrollerna, har ett väldigt intressant tidsförlopp. Det finns också en hel del intressant symbolik att titta närmare på. Den kan vara mycket användbar om man vill introducera eleverna för ett icke kronologiskt händelseförlopp. En nyckel till att förstå hur allt hänger ihop är den kvinnliga huvudkaraktärens hårfärg.

/Elin

29

mar

Hej!

Idag ska jag ha en lektion som handlar om typiska drag för romantiken. För kortare lektionsuppgifter passar det bra att använda lyrik för att påvisa typiska stildrag och skillnader mellan epoken. Döden är alltid ett intressant ämne, och ett typiskt tema under just romantiken. Mina elever använder Ulf Janssons kursbok Den levande litteraturen med den tillhörande antologin Levande texter. Där finns dikterna ”Till förruttnelsen” av Erik Johan Stagnelius och ”Kadavret” av Charles Baudelaire. Båda dikterna går också att återfinna på nätet. De är intressanta att jämföra eftersom de båda handlar om förruttnelse, men de gestaltar den på olika sätt. Även om det finns många vackra formuleringar i Baudelaires dikt så är hans beskrivningar mycket råare och mindre förskönade än Stagnelius trolska drömmar om förruttnelsen som brud.

/Elin

14

feb

Filmtips dystopier: Gattaca

Hej!

I samband med mitt dystopiprojekt i Svenska 3 ska jag idag visa filmen Gattaca. Det är en spelfilm från 1997 som handlar om ett framtida samhälle där genmanipulation av människor spelar stor roll. Den känns förvånansvärt aktuell än idag. Verklighetens teknik har inte sprungit ifrån fiktionen, som så annars ofta är fallet. Mina elever ska båda få diskutera filmen som sådan: karaktärer och miljöer, men också specifikt det dystopiska temat: vilken framtid det är som presenteras i filmen, vad den visionen har sitt ursprung i och om filmen känns relevant än idag (varför/varför inte). Man kan också diskutera vidare vilken framtidsutveckling som egentligen är önskvärd när det gäller människans gener. Embryo- och fosterdiagnostik, selektiva aborter, genmodifiering… Filmen lämpar sig väl för ett samarbete med biologi eller naturkunskap, och även filosofi. Filminstitutet har gjort en handledning till filmen som går att hämta på nätet.

/Elin

Hej!

Den grupp jag nu undervisar i Svenska 2 har fått läsa Trägudars land. För att komma åt den delen av kunskapskraven som handlar om att kunna koppla ett verk till samtida idéströmningar har jag utgått från att Jan Fridegård lär ha sagt att han ”växt upp som trälars arvinge”. Jag berättade att Fridegårds föräldrar var statare och nämnde den så kallade statarskolan. Sedan fick eleverna läsa en utförlig artikel från Populär Historia som handlar om statare.

Vi läste också tillsammans Erik Gustaf Geijers dikt ”Vikingen” och diskuterade vilka bilder av vikingar de båda verken presenterar. De har sedan fått i uppgift att skriva en argumenterande text med en tes som berör förhållandet mellan den ena eller båda texterna och dess samtid. De måste använda två till tre källor.

Utöver romanen och dikten är de källor de kan välja mellan kursboken (Den levande litteraturen av Ulf Jansson), artikeln om statare och en text från Historiska museets hemsida, som handlar om vikingarnas liv. Tesen kan t.ex. vara ”Därför är Geijers dikt ”Vikingen” typisk för sin samtid” eller ”Därför är det rimligt att Fridegård har kallat sig själv ’trälars arvinge'”.

Det ska bli intressant att se hur utfallet blir, men jag tror att det kan bli bra.

/Elin

14

dec

Sitting drama

Hej!

Det roliga med att gå handledarutbildningen för Läslyftet är att man som svensklärare får sig lite ämnesfortbildning till livs också. Det händer ju tyvärr inte alltför ofta. Nästa vecka ska jag testa en metod som jag nog har hört talas om någon gång tidigare, men aldrig använt: sitting drama. Det går ut på att man låter några elever gå in i rollen som olika karaktärer i en text man har läst, och så får de andra eleverna ställa frågor till dem. Det handlar alltså inte om något förhör; det är inte meningen att de ska ställa kontrollfrågor som besvaras i boken. Det är istället ett sätt att skapa djupare förståelse för karaktärerna och deras handlingar. De elever som ska gå in i en roll måste relatera den karaktären till sig själv och sina erfarenheter och försöka sätta sig in i hur den här karaktären kan ha tänkt och känt. I mitt fall har eleverna redan diskuterat olika aspekter av romanen (Trägudars land) med varandra, vilket ger dem mer kött på benen inför en sådan här uppgift.

/Elin

28

nov

Dystopier, nya tankar

Hej!

Snart ska jag sätta tänderna i en klassuppsättning vetenskapliga pm som innehåller jämförande analyser av Doktor Glas (som roman, pjäs och film) (Svenska 3). Och imorgon dimper det ner ytterligare en likadan klassuppsättning. Och torsdagen för med sig en klassuppsättning utredande texter om språksituationen i Norden. Ibland drabbas man dock av inspiration mitt i rättningen (kanske också för att ha en ursäkt att skjuta lite på rättningen). Den här gången fick jag en idé om att utveckla mitt gamla projekt om dystopier, som jag har berättat om tidigare. Jag har tänkt köra det för andra gången i år, med två klasser i årskurs tre. Dock har jag velat slipa lite på själva upplägget, och nu fick jag en bra idé. Jag ska dela in eleverna i tre eller fler grupper, och låta dem läsa dystopier från olika tider. Jag har börjat skissa på en uppdelning med romaner från 1900 – 1950, 1950 – 2000 och 2000 och framåt. Jag tänkte att alla elever ska få läsa  olika titlar  och att de sedan inom grupperna ska få diskutera likheter och skillnader mellan sina verk. Vi ska prata om att dystopiernas innehåll ofta speglar samtiden och de ska få diskutera vilka stora hot man upplevde i omvärlden under de olika tidsperioderna (t.ex. totalitära regimer, kalla kriget, miljöförstöring, terrorism och liknande). Sedan ska de få redovisa och diskutera i tvärgrupper, där de får höra vad de andra grupperna har kommit fram till. Jag tror att det kan bli mycket intressant!

/Elin

27

sep

Introducera litterär analys

Hej!

Vi håller förnärvarande på med Läslyftet på vår skola. Det är väldigt intressant och jag blir lite förfärad över hur dålig jag har varit på att lära mina elever bra lässtrategier. Med högpresterande elever är det så lätt att ta deras läsförmåga för given och istället fokusera på att lära dem skriva bättre. Eftersom svenska är ett ämne de haft under hela grundskolan är det också svårt att veta vilka förkunskaper de har med sig, om man inte gör diagnoser av olika slag. Jag tänker att nästa gång jag har en grupp i Svenska 1 (vilket jag tyvärr inte har i år), så ska jag göra en gemensam övning som första litterär analys. Jag ska använda en kortare text, som vi kan bearbeta tillsammans, så att alla får upp ögonen för hur man kan tänka och vilka olika nivåer man behöver ta sig igenom när man angriper ett skönlitterärt verk. Jag tänker använda mig av en text som jag har tipsat om tidigare: låten Fröken Julie av Björn Afzelius. Den lyder som följer:

Du hade mist den första illusionen
Av den största myt vi hört sen vi var små
Men för min del var problemet av en helt annan natur
För krogen stängde redan klockan två

Ja, där satt du i ruinen av den rena kärleken
Med en som hade Baccus i sitt knä
Den ena led en oförrätt som fordrade revansch
Den andre villa dricka upp sin själ

En blick som sedan länge varit brusten
Såg in i en som flammade som eld

En fråga lika själlös som allt för ofta ställd
Blev nyckeln till ett överklasshotell
Ja, du ville känna doften av ett fyllo mot din kropp
För att tvätta bort en helt annan arom
Och du tänkte att om svinen kan bli renade av lera
Så skulle du gå som en nyfödd därifrån

Julie, ja, så var visst ditt namn
Ja, jag minns du föll av stolen när jag sa att mitt var Jean
Ja, ödet satt med trumf på handen i ett spel
Där du och jag var lankorna på bordet

En kärlekslös och ordlös kramp i mörker
En handduk på ett bolster som var kallt
En tröja mot en stola på en matta full med spikar
En långkalsong mot silkesstrumpans kant

Ja, jag märkte att du låtsades att sova när jag gick
Förhoppningsvis så tänkte du som jag;
Att det gjorde ingen skada, och det gjorde ingen nytta
Även tomma nätter följs ju av en dag

Jag tänker låta dem arbeta  i mindre grupper och leda dem genom analysarbetet steg för steg. Först ska de få gå igenom det som faktiskt står i texten och se så att de förstår allting. Svåra ord får de söka betydelsen av och så samlar vi förklaringarna på tavlan. Jag kan tänka mig att de till exempel kan fastna på ord som ”Bacchus” och ”lankorna”. Det roliga är att jag själv inte kände till begreppet ”lankor” (låga kort) när jag först hörde låten, och jag tyckte därför att det lät som om Afzelius sjöng ”lamporna”, även om det verkade väldigt obegripligt i sammanhanget. Och jag är uppenbarligen inte ensam om att ha gjort det misstaget, för det stod ”lamporna” även på den hemsida där jag nu hämtade texten. 🙂 Efter att alla är på det klara med den ytliga innebörden av texten gäller det att läsa den en gång till och fundera över vad texten egentligen berättar om. Jo, ungefär såhär: en kvinna från överklassen som har erfarit olycklig kärlek, som träffar en man från underklassen och raggar upp honom för att glömma sina sorger. Sedan kan vi dra texten en tredje vända: varför har Afzelius valt att döpa den till Fröken Julie? Det svaret finns ju en enkel googling bort, och man kan snabbt läsa en sammanfattning av pjäsens handling. Och nu hamnar låten plötsligt i ett sammanhang, den är ett slags replik på en annan text. Nu kan man jämföra de två texterna (i det här fallet räcker det att nöja sig med en sammanfattning av pjäsen dock) och se likheter och skillnader.
Efter att ha gjort en övning av det här slaget hoppas jag att eleverna får en djupare förståelse för vad en litterär analys är och hur man kan gå tillväga för att förstå en skönlitterär text, på fler än en nivå.
/Elin

 

25

mar

Hej!

Intensiv period i skolan just nu = mindre intensiv aktivitet på bloggen. Men jag var på bio häromveckan och  måste tipsa om Sameblod. Den lyfter fram en oerhört viktig, och för många inte särskilt känd, del av vår historia. Jag hoppas att den blir tillgänglig så att man kan visa den i skolor framöver, för den är klockren att visa i samband med att man undervisar om språksituationen i Norden i Svenska 2. Jag har tidigare tipsat om Elina – som om jag inte fanns, men den är tyvärr oerhört svår att få tag på.

/Elin

21

apr

Tema: normkritik

Hej!

I höst kommer jag att ha egen undervisning igen, för första gången sedan jag påbörjade min föräldraledighet i samband med starten av VT 2015. Det kommer förhoppningsvis att kännas stimulerande. Jag vet ännu inte hur min tjänstefördelning ser ut, men jag skulle väldigt gärna vilja ha både Biologi 1 och Svenska 1 i samma klass. Det är så praktiskt att kunna samarbeta med sig själv och t.ex. använda ämnesstoff från biologin till redovisningar i svenska. Bortsett från det har jag funderat på ett nytt område jag vill jobba med i Svenska 1: normer och identitet. Jag har kommit i kontakt med många diskussioner kring det under min föräldraledighet och känner att det är väldigt angeläget ämne att ta upp med gymnasieungdomar. Jag tänker mig momentet om språkvariation som en naturlig ingång. Vad vi tycker är ett lämpligt språk handlar ju i allra högsta grad om normer. Jag tänker mig en introduktion till temat bestående av en föreläsning som handlar om normer i största allmänhet och som sedan fokuserar på kön och identitet. Andra normer jag tänkte ta upp är de kring hudfärg, klass, sexuell läggning och funktion. Eventuellt fler, jag får se hur det blir. Vidare tänker jag mig att detta tema ska mynna ut i t.ex. en krönika och en bokanalys. Titlar jag har funderat på är Janne, min vän av Peter Pohl, Dansa på min grav av Aidan Chambers, Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri och Mig äger ingen av Åsa Lindeborg.

Som jag har skrivit i min presentation är detta en av de saker jag gillar mest med mitt yrke: att försöka komma på nya uppgifter som kan intressera eleverna. Jag väntar med spänning på tjänstefördelningen.

/Elin

Bloggen Svenskläraren tipsar

Porträtt på en kvinna med glasögon som står utomhus.

Jag heter Elin Pellberg och är lärare i svenska och biologi på Norra Real. Jag tycker att en av de roligaste delarna med att arbeta som lärare är att komma på nya arbetsmoment och uppgifter till eleverna, att genomföra dem och sedan utvärdera och förbättra dem till kommande läsår.

Många gånger är det dock onödigt att uppfinna hjulet på nytt och jag låter mig gärna inspireras av kollegors arbete när jag inte har några egna bra idéer. Därför ville jag skapa den här bloggen, den är tänkt som en idébank som det är fritt fram att hämta material ifrån.

Kontakt: Elin Pellberg

Senaste kommentarer

Kategorier