24

aug

Nystart

Hej!

Nu har vi varit igång två veckor på min skola och idag började lektionerna enligt schema, så nu är det väl dags att sparka igång bloggen igen. I år har jag två kurser i svenska: Svenska 1 och Svenska 3. Treorna har jag följt sedan de gick i ettan, vilket är jätteroligt, och ettorna är jag mentor för och ska ha i både svenska och biologi, också jätteroligt!

Jag har min första lektion med ettorna imorgon och då tänkte jag direkt se till att aktivera dem. Dels ska de få göra några muntliga övningar och dels ska de få ett personligt brev från mig, som de ska skriva ett svar på. Det fyller två syften: dels får jag lära känna dem lite bättre och dels får jag en första liten inblick i hur de skriver. Jag gillar att i övrigt börja med det muntliga, för att avdramatisera det så mycket som möjligt.

/Elin

2

jun

Avslutning

Hej!

Det här blir sista inlägget för den här terminen. Nästa år får jag ha samma elever i Svenska 3 som jag hade i Svenska 1 och Svenska 2. Jag tror att det är första gången jag får följa en klass på det sättet från åk 1 till åk 3, vilket ska bli jätteroligt. Redan nu funderar jag på hur jag ska avsluta våra tre år tillsammans och jag tror att jag ska göra varsitt enkelt bokmärke till dem, med deras namn på ena sidan och första meningen ur en bok på andra sidan. Som en symbol för att de ska börja sina vuxenliv och ”skriva sin egen historia”.

/Elin

19

maj

Hej!

Jag har haft lite genomgång i Svenska 2 om det svenska nittiotalet och national- och bygderomantiken. Jag har presenterat Selma Lagerlöf, Gustaf Fröding, Verner von Heidenstam och Erik Axel Karlfeldt och hur de skrivit om sina hembygder i Värmland, Närke och Dalarna. Sedan fick eleverna en övning som jag kallade ”Nils Holgersson”, som hade mycket lite med just svenska att göra, men mycket att göra med allmänbildning. 😉

/Elin

Nils Holgersson Nils Holgersson facit

Hej!

Nu var det ca en månad sedan jag uppdaterade bloggen. Hela den här grejen med distansundervisning har slukat min tid och mitt fokus och jag har lagt bloggen åt sidan, även om det är nu tips och inspiration behövs som mest. Men nu har jag utarbetat en plan för slutet av Svenska 2, och den kan jag dela med mig av. Jag ska låta mina två klasser läsa Fröken Julie (finns tillgänglig på projekt Runeberg på nätet) och också se den filmade uppsättning som finns i SVTs Öppet arkiv (från 1969 med Bibi Andersson och Thommy Berggren) samt Helena Bergströms Julie, som finns tillgänglig att strömma från Medioteket. Tjoho för allt material som är gratis tillgängligt via nätet! De ska sedan få diskutera pjäsen och de två tolkningarna i samtal som jag lyssnar på.

/Elin

26

mar

Karaktärer i karantän

Hej!

Så har det gått en vecka i distansens tecken. Jag har gått med i Facebookgruppen ”Distansundervisning i Sverige” och såg en intressant och rolig uppgift där som jag tänkte tipsa vidare om: att diskutera hur en karaktär skulle reagera på isolering, som den vi på gymnasiet är hänvisade till. Där kan man verkligen få en bra bild av hur väl eleverna har förstått det de läser.

/Elin

Hej!

Mitt senaste inlägg handlade om vad som kan vara bra att ha om man är på ett skepp som förliser. Det här med övergivenhet och isolering känns ju fortsatt aktuellt så här i coronatider. Eftersom jag är gymnasielärare jobbar jag från och med igår hemifrån och undervisar eleverna på distans. Vi har kommit in på romantiken och eleverna ska få en uppgift kopplad till upplysningen och romantiken. Det ska vara en argumenterande uppgift, där de får välja mellan att redovisa skriftligt och att redovisa muntligt. De ska få välja mellan två scenarier: det ena är att de måste tillbringa en obestämd tid isolerade i en stuga, med endast en annan människa som sällskap. De får välja om de vill ha med sig Candide, Pangloss, Robinson, Werther, Frankenstein eller Frankensteins monster/varelse. De måste använda sig av relevant verk i sin argumentation. Jag har gett dem utdrag och vi har också sett Kenneth Branaghs filmatisering av Frankenstein från 1994. Det andra scenariot är att de är ute och reser med en tidsmaskin och plötsligt inte har bränsle nog att ta sig tillbaka till sin egen tid. De kan max ta sig till år 1800 och kan välja mellan att tillbringa resten av sitt liv i antingen upplysningen eller romantiken. Även här måste de använda sig av relevanta verk i sin argumentation.

/Elin

Hej!

Svenska 2 helt enkelt finns en rolig övning om vad man bör prioritera om man lider skeppsbrott. Scenariot är att man är på en sjunkande båt och ska rädda sig i en livbåt med åror. Man kan ta med sig en låda med tio föremål och eleverna ska diskutera hur de ska rangordna dem:

– luftmadrass

– fiskeutrustning

– 2 chokladkakor

– behållare med 25 liter vatten

– harpun

– 5 meter nylonrep

– 8 kvadratmeter plast

– 10-litersbehållare med olje- och bensinblandning

– rakspegel

– en uppsättning reservlivsmedel

Det roligaste med den här övningen är inte att det uppstår engagerad diskussion, utan att det faktiskt finns ett facit, som baseras på fakta från Försvarsmakten. Det står att de flesta räddningar sker inom 36 timmar och under den tiden överlever man utan mat och vatten. Det viktigaste är därför att kunna signalera, vilket är anledningen till att rakspegel kommer som etta, följt av olje- och bensinblandning. Sedan kommer vatten, följt av reservlivsmedel. Därefter plasten, för att samla in regnvatten och skydda mot vädret. Sedan kommer chokladkakorna, som är bra reservmat. Fiskeutrustningen kan ge mat, men det är osäkert och tillagning blir svårt. Repet kan användas för att surra fast föremål så att de inte faller överbord. Luftmadrassen kan fungera som livboj och sist kan eventuellt harpunen kunna användas för större fiskar, men det är svårt och tillagning är som sagt också svårt.

Jag brukar ju också köra ”dagens ord” med mina elever, och här passade ”robinsonad” utmärkt.

/Elin

Hej!

Ja jag fortsätter tjata om litteraturhistorien, eftersom det är där jag befinner mig just nu och jag inte riktigt orkar tänka utanför den lådan för tillfället. Jag kommer snart till upplysningen och romantiken, och där blir det intressant att presentera de två epokerna och ställa dem mot varandra. Jag ska ha någon form av argumenterande uppgift, där eleverna får välja mellan att redovisa muntligt eller skriftligt. Jag har tidigare använt mig av Frankenstein (vi har sett filmatiseringen med Robert de Niro som Varelsen/Monstret) och så har eleverna antingen fått hålla/skriva ett försvarstal eller ett ”anklagelsetal”, där de får ta ställning till hur stor skuld/ansvar Varelsen/Monstret har i det han har gjort. Jag tänker mig nu att de kanske kan få välja mellan den uppgiften eller jämföra t.ex. Werther och Robinson Crusoe med varandra och ta ställning för vem de tycker är den mest ideala människan, eller något i den stilen (jag har ju historiens människoideal som tema, så även upplysningen och romantiken är tacksamma epoker).

Jag har tyvärr fått in lite för lite textläsning hittills, enligt mig själv. Den ena av mina två klasser har visserligen fått läsa Linnea Axelssons Aednan, men den andra klassen har bara fått läsa utdrag och ett par dikter. Men jag är sugen på att låta dem läsa Trägudars land och jämföra den med Geijers ”Vikingen”.

/Elin

4

feb

Renässansmänniska

Hej!

Jag tuffar vidare i litteraturhistorien och eftersom mitt genomgående tema för den delen av kursen är ”människoidealet genom historien” passar ju renässansen som handen i handsken. Här har ju idealet till och med gett upphov till ett eget begrepp: ”renässansmänniska”. En människa som är kunnig inom många områden. För att diskutera fenomenet lät jag eleverna lyssna på ett avsnitt av det nedlagda radioprogrammet ”Kosmo”, som avhandlade både Leonardo da Vinci och nutidens krav. Det finns att lyssna på här. Eleverna tyckte väl inte att det var världens mest spännande program, men det var ändå en bra utgångspunkt för en diskussion om nutidens människoideal jämfört med renässansens. Förväntas vi vara universalgenier eller specialister? Har vi möjlighet att bli vad vi vill? Är total valmöjlighet av ondo eller av godo?

/Elin

Hej!

Nu har jag i Svenska 2 marscherat in i medeltiden, och vi har tagit oss en närmare titt på riddaridealet. Det presenteras tydligt i Tristan och Isolde, som jag här bjuder på två utdrag ur. Det är också intressant att jämföra de två versionerna (en mer ursprunglig diktning kontra den modernt sammanställda versionen från 1900, av Joseph Bediér). Jag läste högt för eleverna, som sedan fick diskutera varför kungen helt ändrade inställning och hur Tristan och Isolde skulle förstå att han inte längre var ond på dem. Svärdet, ringen och handskarna som symboler.

Tristan och Isolde ver 1

Tristan och Isolde ver 2

/Elin

Bloggen Svenskläraren tipsar

Porträtt på en kvinna med glasögon som står utomhus.

Jag heter Elin Pellberg och är lärare i svenska och biologi på Norra Real. Jag tycker att en av de roligaste delarna med att arbeta som lärare är att komma på nya arbetsmoment och uppgifter till eleverna, att genomföra dem och sedan utvärdera och förbättra dem till kommande läsår.

Många gånger är det dock onödigt att uppfinna hjulet på nytt och jag låter mig gärna inspireras av kollegors arbete när jag inte har några egna bra idéer. Därför ville jag skapa den här bloggen, den är tänkt som en idébank som det är fritt fram att hämta material ifrån.

Kontakt: Elin Pellberg

Senaste kommentarer

Kategorier