Visar inlägg med tagg:

25

aug

Retorikboxen

Hej igen!

Det blir ett kort tips så här i uppstartstider, för jag känner att jag har fullt upp med att komma igång och bli varm i kläderna. Första arbetsdagen inleddes utan arbetsplats och med borttappad dator, så… Jag har legat lite efter, vilket blir lite stressande.

Dagens tips är i alla fall ”Retorikboxen”, från UR. Jag har faktiskt inte använt den själv ännu, så jag har inga detaljerade kommentarer om innehållet, men gratismaterial från rejäla källor är ju alltid välkommet. Går att ladda ner som PDF här: http://webbshop.ur.se/innehllet-till-retorikbox-som-pdf.

/Elin

2

jun

Författartips

Hej!

Utomeuropeisk litteratur blir ofta åtsidosatt i svenskundervisningen, trots ämnesplanens intentioner. Därför kommer idag ett tips på en väldigt bra nigeriansk författare, som har fått mycket uppmärksamhet: Chimamanda Ngozi Adichie. Mycket intressanta böcker. En halv gul sol handlar om Biafrakriget, Lila hibiskus handlar om patriarkalt förtryck och Americanah om rasism. Hon har också skrivit Det där som nästan kväver dig som är en novellsamling. Kvinnlig, utomeuropeisk författare, två flugor i en smäll.

/Elin

27

maj

F och BS-varningar

Hej!

Nu börjar det närma sig avslutningstider och alla kurser är i den absoluta slutfasen. Inte den tid då man tänker på att starta upp nya projekt, så idag blir det därför ett administrativt tips. Jag har i min jobbdator en särskild mapp för varje ämne, med ett antal olika undermappar. En av undermapparna heter ”Varningar” och där finns det i sin tur undermappar för läsår och klasser. Där sparar jag alla varningar för betyget F och Betygsunderlag saknas. Jag slipper på så sätt hålla på och sätta in varningarna i pärmar, de går snabbt att komma åt när jag behöver dem och det är enkelt att visa exakt hur en varning har sett ut om dispyt skulle uppstå. Sedan är det lätt att rensa och slänga hela mappar med gamla varningar när tillräckligt lång tid har gått sedan kursen har slutat. (Jag brukar spara dem ett par år bara för att vara på den säkra sidan, de tar ju ändå ingen större plats när de är i digital form.)

/Elin

Hej!

Jag och en kollega diskuterade idag att det roligaste med att vara lärare är ju att få göra just det vi vill att eleverna ska göra: lära sig av sina misstag, utvecklas och förbättras. Som jag har skrivit i min presentation här på bloggen är det roligaste jag vet med yrket att fundera ut nya uppgifter och testa dem på eleverna. Efter att eleverna har börjat jobba med en uppgift ser man vad som behöver förtydligas, förändras och förbättras. Nackdelen är att det i de många fall dröjer ett år innan man har möjlighet att köra samma uppgift igen, så det gäller att vara noggrann med att bearbeta uppgiften med en gång och spara ändringarna, så att man inte glömmer dem till nästa gång.

Den uppgift jag reflekterade över idag är just en uppgift som har växt och ändrats med tiden. För drygt två år sedan skapade jag en argumenterande skrivuppgift till momentet om språksituationen i Norden (Svenska 2). Året därpå använde några kollegor min uppgift som utgångspunkt och förändrade den efter sitt tycke. I fick alla elever i årskurs två på Norra Real göra uppgiften, som nu hade förändrats från argumenterande till vetenskapligt pm. Efter att vi för två år sedan såg att det var den texttyp som eleverna skulle skriva i nationella provet i årskurs tre, och vi såg vilka problem eleverna hade med det, så föreslog jag nämligen att vi skulle låta den texttypen utgöra examination i de tre svenskkursernas olika uddamoment (språkvariation i Svenska 1, språksituationen i Norden i Svenska 2 och språkhistoria i Svenska 3). På så sätt är tanken att eleverna ska få en god övning inför nationella provet i trean. Och det är ju en texttyp som de är betjänta av att kunna även i de andra ämnena. I var och varannan text som jag nu har bedömt (som tvåorna har skrivit, utan tidigare övning i texttypen) har jag fått lämna kommentaren: ”texten är argumenterande snarare än utredande”. Ett stort antal elever har SÅ svårt att låta bli att väva in sina egna åsikter. Och de gillar att argumentera. Så lärdomen denna gång var att vi måste göra instruktionerna ännu tydligare och bli bättre på att vägleda eleverna i hur de ska skriva.

/Elin

Hej!

Sorry för lite ofrivillig bloggtorka igen. Jag har flyttat bloggdagen till torsdagar, eftersom jag från och med april arbetar måndagar och torsdagar, men förra veckan var jag då ledig på grund av Kristi himmelsfärd och i förrgår glömde jag helt enkelt bort det. Så håll till godo med ett sent inlägg.

En inte helt ovanlig fråga från elever är ”Varför ska vi göra detta?” (eller någon variant på det). (Okej, det gäller inte de elever som bara är måna om att uppfylla lärarens önskningar i hopp om högsta betyg, men en annan typ av elever ifrågasätter mycket.) Svaret ”Därför att det står i kursplanen” (eller någon variant på det) är ingen lögn, men inte heller ett svar som känns tillfredsställande för varken lärare eller elev. Så varför inte ge eleverna en uppgift som handlar just om att kritisera och ifrågasätta? Min erfarenhet är att eleverna ofta gillar den typen av frågeställningar, inte minst för att det ofta är en ny erfarenhet för dem. Vet man att man har en god anledning att undervisa om kursens olika moment (mer än att det står i kursplanen) behöver man inte vara rädd för att bli ”genomskådad” av eleverna.

I kursplanen för Svenska 2 finns som bekant ett moment som handlar om språksituationen i Norden. I tidningen Skolvärlden har Helena von Schantz, ordförande i LMS (Riksföreningen för Lärare i Moderna Språk) skrivit om att undervisningen i nordiska språk borde göras till ett eget ämne http://skolvarlden.se/artiklar/goer-nordiska-sprak-till-ett-eget-aemne . Marian Radetzki, professor i nationalekonomi, har i sin tur skrivit en artikel om att engelska borde göras till officiellt språk i Sverige http://www.dn.se/arkiv/kultur/engelskan-den-nya-svenskan/. Båda dessa texter kan användas som källor för en argumentation kring olika frågor gällande svenskan och svenskämnet. På Norra Real har vi använt Radetzkis text i en examination i språkhistoria, där eleverna har fått ta ställning till huruvida det är ett rimligt antagande att engelskan på sikt kommer att ersätta svenskan i Sverige. Men det finns ju inget som säger att man inte kan använda texten både i Svenska 2 och Svenska 3. Man kan ha olika upplägg för olika klasser och ibland kan det till och med vara bra om en text som eleverna känner igen återkommer.

/Elin

21

apr

Tema: normkritik

Hej!

I höst kommer jag att ha egen undervisning igen, för första gången sedan jag påbörjade min föräldraledighet i samband med starten av VT 2015. Det kommer förhoppningsvis att kännas stimulerande. Jag vet ännu inte hur min tjänstefördelning ser ut, men jag skulle väldigt gärna vilja ha både Biologi 1 och Svenska 1 i samma klass. Det är så praktiskt att kunna samarbeta med sig själv och t.ex. använda ämnesstoff från biologin till redovisningar i svenska. Bortsett från det har jag funderat på ett nytt område jag vill jobba med i Svenska 1: normer och identitet. Jag har kommit i kontakt med många diskussioner kring det under min föräldraledighet och känner att det är väldigt angeläget ämne att ta upp med gymnasieungdomar. Jag tänker mig momentet om språkvariation som en naturlig ingång. Vad vi tycker är ett lämpligt språk handlar ju i allra högsta grad om normer. Jag tänker mig en introduktion till temat bestående av en föreläsning som handlar om normer i största allmänhet och som sedan fokuserar på kön och identitet. Andra normer jag tänkte ta upp är de kring hudfärg, klass, sexuell läggning och funktion. Eventuellt fler, jag får se hur det blir. Vidare tänker jag mig att detta tema ska mynna ut i t.ex. en krönika och en bokanalys. Titlar jag har funderat på är Janne, min vän av Peter Pohl, Dansa på min grav av Aidan Chambers, Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri och Mig äger ingen av Åsa Lindeborg.

Som jag har skrivit i min presentation är detta en av de saker jag gillar mest med mitt yrke: att försöka komma på nya uppgifter som kan intressera eleverna. Jag väntar med spänning på tjänstefördelningen.

/Elin

15

apr

Om muntliga framträdanden

Hej, sent om sider.

Jag hade tänkt blogga igår på jobbet, men det kom saker emellan och jag glömde bort det. Och ensam hemma med två barn idag har jag inte haft tid innan de somnade. Men nu är det fredagkväll, så den här gången blir det bara ett kort inlägg.

Igår medbedömde jag tal i nationella provet i årskurs ett. Jag och min kollega var överens om en sak: det är bra att börja med informerande tal, som är det som krävs till nationella provet i ettan, istället för att direkt gå igång med argumenterande. För många av hennes elever hade svårt att greppa vad ett informerande tal över huvud taget skulle vara, när de skulle börja förbereda sig för nationella. Som jag skrivit om tidigare brukar jag i Svenska 1 börja med att låta eleverna göra muntliga presentationer av lite olika saker och det är ju en ingång till informerande tal. Att tidigt under kursen låta eleverna göra muntliga presentationer tror jag är väldigt bra för att de ska bygga upp en vana och en säkerhet.

Trevlig helg!

/Elin

7

apr

Digitala prov

Hej igen!

Nu har jag börjat jobba igen, två dagar i veckan. Jag ska bedöma och administrera nationella prov. Ett tips så här i provtider är att testa digtala prov. På Norra Real använder vi ett verktyg som heter DigiExam. Det har haft sina barnsjukdomar och har som alla metoder både för- och nackdelar (bara en sådan sak att de fått för sig att uppdatera hela kalaset precis när nationella proven ska dra igång…), men det är helt klart värt att testa. Det går att använda både för uppsatser och för prov med flera frågor. Man kan också lägga till matriser för att underlätta bedömningen. Jag är inte helt på det klara med alla funktioner ännu, då användandet inte hade kommit igång riktigt innan jag gick på föräldraledighet. Men nu ska vi köra nationella provets uppsatsdelar i DigiExam, så då får jag prova på hur det känns att använda för rättning. Det är ju helt klart en fördel att kunna låta eleverna skriva på sina datorer när de skriver uppsats.  De är mer bekväma med det än att skriva för hand och som lärare slipper man sitta och försöka tolka kråkfötter.

/Elin

Hej!

De senaste två inläggen har handlat om romantiken och hur jag har arbetat med filmen Mary Shelley’s Frankenstein (1994) i samband med epoken. Parallellt med detta arbete får eleverna läsa valfri roman från romantiken. Jag har sammanställt en lista med ett antal kända titlar, men skulle de ha ett eget förslag är det inget som hindrar att de frågar mig om det, så får jag göra en bedömning om det är relevant verk eller inte. På min lista titlar som Singoalla, Skattkammarön och Dr. Jekyll och Mr. Hyde. Uppgiften är sedan att göra en analys (skriftligt) där de redogör för vilka tidstypiska drag från romantiken de kan finna i den roman de har läst. I vilken miljö utspelar sig romanen? Hur är karaktärerna? Och så vidare. Detta är ju tyvärr en ganska googlingsbar uppgift. Men för att sätta lite knorr och särprägel på den så ska de också jämföra sin roman med valfritt modernt verk. Det kan vara en bok, men också en låt eller en film går bra, för att nämna ett par exempel. Jag nämnde ju tidigare att spår av romantiken tydligt har levt kvar in i vår tid, och det är roligt för eleverna att se samma sak. I min introduktion av romantiken har jag visat musikvideon till Meatlofs I will do anything for love som exempel. Där bland annat monster, magi och mystisk natur. Det är också kul för eleverna att få redogöra för något de själva gillar och det är kul för mig som lärare att få läsa om nya saker och lära känna eleverna lite bättre.

/Elin

10

feb

Hej!

Förra veckan skrev jag om Frankenstein och en argumentationsövning kopplad till filmen. Jag valde att göra den enbart som skriftlig, eftersom det kan bli tråkigt att höra alltför många tal på samma tema. Vill man att eleverna ska få framföra sina tal kan det vara lämpligt att dela upp dem i mindre grupper. Hur som helst så gav jag eleverna i uppgift att skriva antingen ett försvarstal eller ett ”anklagelsetal” (kommer inte på något lämpligt ord) som handlar om monstret och de gärningar han har begått. Jag sade att de skulle tänka sig ett scenario där monstret fångats och ställts för rätta och att de i bästa amerikansk TV-anda skulle agera antingen advokat eller åklagare och hålla en slutplädering för att övertyga en jury att antingen fria eller fälla monstret. Jag är väldigt nöjd med idén, för det tvingar eleverna att reflektera dels över specifika händelser i filmen och dels över mer övergripande moraliska frågeställningar. Vilket ansvar har vi för våra handlingar? Kan en svår bakgrund vara en förmildrande omständighet? Det blev väldigt intressanta texter. Det blev också ett naturligt sätt att få in argumentation och koppla det till övrig undervisning istället för att låta det vara ett helt fristående moment där eleverna får välja egna ämnen.

/Elin

Bloggen Svenskläraren tipsar

Porträtt på en kvinna med glasögon som står utomhus.

Jag heter Elin Pellberg och är lärare i svenska och biologi på Norra Real. Jag tycker att en av de roligaste delarna med att arbeta som lärare är att komma på nya arbetsmoment och uppgifter till eleverna, att genomföra dem och sedan utvärdera och förbättra dem till kommande läsår.

Många gånger är det dock onödigt att uppfinna hjulet på nytt och jag låter mig gärna inspireras av kollegors arbete när jag inte har några egna bra idéer. Därför ville jag skapa den här bloggen, den är tänkt som en idébank som det är fritt fram att hämta material ifrån.

Kontakt: Elin Pellberg

Senaste kommentarer

Kategorier