Visar inlägg med tagg:

18

nov

Boktips: Trägudars land

Hej!

I samband med att vi i Svenska två avhandlar litteraturhistorien brukar jag, kopplat till nordisk forntid, låta eleverna läsa Trägudars land av Jan Fridegård. En bok om epoken istället för från epoken. Trots sina 75 år på nacken (jag blev chockad själv när jag nu räknade ut det) står sig romanen väldigt bra. Det beror förmodligen delvis på det historiska ämnet och delvis på det lättillgängliga sätt som den är skriven på. Min erfarenhet är också att de flesta elever inte har kommit i kontakt med romanen tidigare, men uppskattar att läsa den. För de som gillar den är det roligt att kunna tipsa om de andra två delarna i serien.

Det finns många olika infallsvinklar man kan använda när man jobbar med Trägudars land. Här är några förslag:

– Romanens uppbyggnad. Den har mycket miljöbeskrivningar och extremt få dialoger, något de flesta ungdomar är ovana vid.

– Relationen mellan de två huvudpersonerna. Det är intressant att analysera hur dynamiken och psykologin emellan dem förändras under berättelsens gång.

– Klasskillnaderna som skildras i boken.

– Könsrollerna som skildras i boken.

– Frågan om frälsning, är det rätt att åka runt och missionera och försöka omvända andra människor till sin egen tro?

– Samarbete med historieämnet om vad man vet om hur det såg under den aktuella epoken.

– Längtan bort, längtan efter något annat, ett återkommande tema i boken.

Listan kan säkert göras längre, men detta är några idéer och tankar jag har kring Trägudars land.

/Elin

13

okt

Hej!

Mina inlägg har hittills tenderat att bli ganska långa, för jag inser att jag vill göra mina tips så fylliga som möjligt. Jag ska försöka varva dessa omfångsrika inlägg med kortare sådana, både för er och för min skull. Är det något ni undrar över en uppgift jag tipsar om är det ju bara att fråga.

Nu i början har jag skrivit mycket om Svenska 1, så för omväxlings skull kan jag komma med ett tips till Svenska 3. Där ska eleverna som bekant kunna analysera retorik. Jag undervisar även i filosofi och när jag har en klass i båda ämnena kan jag slå två flugor i en smäll, för i filosofi ingår argumentationsanalys. En ständig konflikt för lärare är ju annars målet att eleverna ska få chans att visa sina kunskaper vid flera tillfällen och den ökade arbetsbörda fler uppgifter medför. Personligen tenderar jag att ge eleverna kanske något för många uppgifter för mitt eget bästa, för att jag ska slippa klagomål vid kursens är slut om att de inte fick tillräckligt med chanser. Jag är heller inget stort fan av kompletteringsuppgifter, bättre då med några extra ordinarie.

När det gäller retorikanalys har vi på Norra Real valt att examinera det momentet med ett prov, där eleverna får analysera ett tal som de inte har arbetat med tidigare. Sidan Svenska tal är en riktig guldgruva, där kan man hitta textversioner av mängder av tal i textform och man kan välja att antingen söka på talarens namn eller på en viss kategori. Vill man tillföra en extra dimension kan man välja ett tal som också finns tillgängligt inspelat. Då kan eleverna också analysera själva framförandet. Sist jag hade kursen hade jag tre parallella klasser och valde kungens tal efter tsunamin 2004, Stefan Löfvéns segertal efter valet 2014 och Glenn Hyséns invigningstal på Pride 2007. Det sistnämnda hittade jag tyvärr ingen inspelning av, men det är ett väldigt bra tal om man har många sportintresserade elever.

För att öva inför provet lät jag mina elever skriva ett eget argumenterande tal, framföra det och också lämna in en skriftlig analys av det. Dels behöver de öva på att skriva och framföra argumenterande tal inför nationella provet och dels var det en bra övning att först få analysera ett eget tal innan de analyserade någon annans. Och missade de sedan provet hade jag förhoppningsvis åtminstone analysen av det egna talet. Att det var en bra övning inför provet fungerade också som en extra morot för att se till att få uppgiften gjord.

/Elin

Här kommer lite mer om arbetet som beskrevs i förra inlägget.

Jag brukar alltså inleda Svenska 1 med ett muntligt framförande. I mitt fall har eleverna fått presentera en art i Östersjön. Som tidsram har jag sagt att varje presentation ska vara två minuter. Det tycker jag räcker bra för ett första framträdande. Jag börjar med att låta eleverna komma med förslag på vad som kan vara intressant att veta om ämnet. Det är ett bra sätt att engagera dem i uppgiften, och de brukar komma med många bra förslag. De kanske inte kan hitta svar på alla frågor, och alla frågor kanske inte lika relevanta för varje art, men då har de i alla fall någonting att utgå ifrån.

Vi tittar också på kunskapskraven för Svenska 1, vad står det egentligen där som rör muntliga framföranden? Jag tycker att det är oerhört viktigt att redan från början göra eleverna bekanta med kunskapskraven och få dem att kontinuerligt återvända dit för att se vad det är som krävs av dem. De behöver ju också hjälp med att tolka det som står i ämnesplanen, och därför diskuterar vi kraven tillsammans. Jag utgår alltid ifrån kraven för A, för att skapa positiva förväntningar. Jag frågar t.ex. eleverna hur de tolkar formuleringen ”god ögonkontakt”. De kommer fram till samma tolkning som mig, att man kan det man ska säga, inte är låst vid sitt manus och tittar på åhörarna. Jag jämför det med kravet för C, ”viss ögonkontakt”. Att man kanske läser stora delar innantill, men ändå tittar upp på åhörarna med jämna mellanrum. Och för E finns faktiskt inget krav på ögonkontakt i Svenska 1. Sådär går vi igenom kunskapskraven tills det inte finns några frågetecken kvar. Men jag ser till att återknyta till dem många gånger under kursens gång. Jag berättar också att när de sedan redovisar har jag kunskapskraven framför mig i matrisform och markerar min bedömning där. Jag återkommer till detta med dokumentation av bedömning och feedback till eleverna i inlägg längre fram.

Jag låter eleverna jobba två och två i detta projekt. Dels för att de ska lära känna sina nya klasskamrater (jag organiserar paren), då detta utspelar sig i början på höstterminen i årskurs ett för mina elever, och dels för att det är lite mindre läskigt att göra sin första presentation tillsammans med någon annan. Jag väljer själv ut de arter de ska presentera och lottar sedan ut dem bland paren. Jag inskärper i dem att det är viktigt att båda två kan innehållet i hela presentationen, inte bara ”sin del”. Om en av de två av någon anledning inte kan närvara vid presentationen förväntas den andre kunna klara av det själv. Dels har jag ju en planering som vi ska följa, lektionen efter redovisingen har jag vikt åt någonting annat, och dels behöver de förberedas för sitt framtida yrkesliv, där man kanske inte heller skjuter upp en presentation för att någon t.ex. har blivit sjuk. Särskilt inte om man är fler än två.

Sedan kräver jag också att de i sin presentation ska använda ett så kallat ”presentationstekniskt hjälpmedel”. Här har jag använt olika modeller, men kommit fram till att det inte är så dumt att tvinga dem att använda tavlan som hjälpmedel. Den ursprungliga anledningen till att jag valde den metoden sist jag jobbade med det här projektet var helt enkelt att datorer inte fanns att tillgå i någon större utsträckning just då. Eleverna ville helst göra en presentation i PowerPoint, för det var de vana vid sedan tidigare. Det tog jag som ett utmärkt argument för att de behövde öva på något annat. 🙂 Även här har jag framtida yrkesliv i åtanke, vi vet alla att modern teknik är långt ifrån idiotsäker och förr eller senare måste man dra till med en tavla eller blädderblock i ett nödläge. Då kan det vara bra att ha övat på att göra en begriplig översikt även med sådana hjälpmedel. Även här gick vi igenom kunskapskraven, som tyvärr är desamma i Svenska 1, 2 och 3, tillsammans.

Mer om presentationerna, bedömning och feedback i nästa inlägg. Annars blir det här hur långt som helst.

/Elin

Det finns olika infallsvinklar när det gäller hur man ska starta igång en kurs. När det gäller svenska kan det till exempel handla om att komma igång med läsning så fort som möjligt eller att låta eleverna börja skriva så att man får en uppfattning om deras förmågor på det området. Själv föredrar jag att låta elevernas första arbetsområde i Svenska 1 handla om muntligt framförande. Många elever, kanske en majoritet, tycker att muntliga framträdanden inför klassen är mer eller mindre jobbigt. Därför kan det tyckas elakt att låta dem börja med det. Jag tror dock att det kan bli mindre jobbigt att göra det tidigt i kursen, med ett relativt enkelt ämne, så att man har klarat av det en gång. Jag tror också att det ger positiva effekter även på andra ämnen, eftersom det inte bara är i svenskan som eleverna måste genomföra muntliga redovisningar.

På Norra Real, där jag jobbar, har vi ett projekt som kallas för Östersjödagarna, där elever som läser årskurs ett på naturprogrammet får åka ut till Björnö för att göra diverse fältstudier. Eftersom jag också är biologilärare ligger detta mig nära till hands, så mina elever får i svenskan göra en muntlig presentation om någon art i Östersjön. Jag vet att många svensklärare drar sig för ämnesövergripande samarbeten för att man inte vill utnyttjas som något slags stödämne. Själv tycker jag att det är perfekt när svenskan kan stå för formen och något annat ämne för innehållet. Då blir ämnena naturligt integrerade med varandra och man slipper hitta på något innehåll för till exempel en muntlig presentation, som lätt blir krystat. Jag tror att det är en fördel att eleverna redan från början lär sig att betrakta sina studier som en helhet.

Alla lärare vet att ämnesövergripande arbete lätt innebär mera jobb, då man måste komma överens och planera tillsammans. Att bara arbeta med samma tema är dock ett lätt sätt att färga in andra ämnen utan att det blir extra besvärligt för en själv. Tvärtom kan det många gånger bli intressantare för läraren, eftersom man ofta får lära sig nya saker av elevernas presentationer.

Alltså: muntlig presentation som intro i Svenska 1. Gärna ämnesövergripande. Jag brukar låta eleverna arbeta två och två och också ta med ett ”presentationstekniskt hjälpmedel” för att beröra även det kunskapskravet. Mer detaljer kommer i nästa inlägg.

Vad gäller etiketter för inläggen här på bloggen finns det många olika begrepp som är mer eller mindre synonyma när det gäller de olika delarna i svenskämnet. T.ex. muntlig presentation, muntlig redovisning och muntligt framförande. För enkelhets skulle tänker jag använda mig av de benämningar vi har i våra kursmatriser på Norra Real: tala, skriva, läsa och analysera.

/Elin

Bloggen Svenskläraren tipsar

Porträtt på en kvinna med glasögon som står utomhus.

Jag heter Elin Pellberg och är lärare i svenska och biologi på Norra Real. Jag tycker att en av de roligaste delarna med att arbeta som lärare är att komma på nya arbetsmoment och uppgifter till eleverna, att genomföra dem och sedan utvärdera och förbättra dem till kommande läsår.

Många gånger är det dock onödigt att uppfinna hjulet på nytt och jag låter mig gärna inspireras av kollegors arbete när jag inte har några egna bra idéer. Därför ville jag skapa den här bloggen, den är tänkt som en idébank som det är fritt fram att hämta material ifrån.

Kontakt: Elin Pellberg

Senaste kommentarer

Kategorier